Stenkarn: Det kanske lät som kritik och det är väl inget att hymla om att jag är rätt trött i dagsläget på mjuktuffa tränare som står med händerna i byxfickorna efter att ha dragits med detta sedan -97.
Sedan är kanske mitt förslag till efterträdare i extremaste laget för majoriteten av signaturerna härinne. Men kan man mötas på halva vägen var och bara få någonting vassare än det vi har nu så är jag nöjd.
Jag tycker inte vi Timråsupportrar skall nöja oss med att vi då och då har s.k "mellansäsonger" där vi tvingas slåss för våran överlevnad och existens i Elitserien.
Vi har en sådan pass bra organisation i övrigt att man borde inse själv när tiden är inne för att checka ut utan att någon skall behöva säga det till dem.
Se på GIF Sundsvall, där har vi ett lysande exempel på klubbdirektör som fullständigt spårat och helt har tappat känslan för det här med fotboll och idrott i stort och mest springer omkring och lägger sig i sina medarbetares arbetsuppgifter och pekar med hela handen åt höger och vänster.
Det skall inte behöva gå åt helvete innan man agerar. Agera skall man göra medan det fortfarande finns tid kvar att göra någonting åt saken och komma till rätta med problematiken.
Jag tycker fjolårets resultat hur man än vrider och vänder på saker och ting var en varningsklocka. Visst det var mycket som var extremt ifjol.
Men har man inte längre förmågan att entusiasmera sina adepter där ute på isen måste man kanske börja fundera på att göra någonting helt annat.
Ishockeyspelarna är också bara människor och omedvetet blir människor bekvämare ju längre tiden går vare sig det handlar om jobb, relationer, idrott, hobbysar m.m. om inte omgivningen byts ut då och då eller man radikalt förändrar i upplägget.
Man tappar respekten för den som skall instruera när man får höra samma röst, dag in och dag ut.
Det gäller för övrigt även mig - jag är inget undantag!
Kerstin_k: Äntligen hopplösa underdogs igen! Det var några år sedan, men till slut hittade vi tillbaka igen. Här trivs vi bra, här är vi hemma. Nu blir det bra.
Sedan är kanske mitt förslag till efterträdare i extremaste laget för majoriteten av signaturerna härinne. Men kan man mötas på halva vägen var och bara få någonting vassare än det vi har nu så är jag nöjd.
Jag tycker inte vi Timråsupportrar skall nöja oss med att vi då och då har s.k "mellansäsonger" där vi tvingas slåss för våran överlevnad och existens i Elitserien.
Vi har en sådan pass bra organisation i övrigt att man borde inse själv när tiden är inne för att checka ut utan att någon skall behöva säga det till dem.
Se på GIF Sundsvall, där har vi ett lysande exempel på klubbdirektör som fullständigt spårat och helt har tappat känslan för det här med fotboll och idrott i stort och mest springer omkring och lägger sig i sina medarbetares arbetsuppgifter och pekar med hela handen åt höger och vänster.
Det skall inte behöva gå åt helvete innan man agerar. Agera skall man göra medan det fortfarande finns tid kvar att göra någonting åt saken och komma till rätta med problematiken.
Jag tycker fjolårets resultat hur man än vrider och vänder på saker och ting var en varningsklocka. Visst det var mycket som var extremt ifjol.
Men har man inte längre förmågan att entusiasmera sina adepter där ute på isen måste man kanske börja fundera på att göra någonting helt annat.
Ishockeyspelarna är också bara människor och omedvetet blir människor bekvämare ju längre tiden går vare sig det handlar om jobb, relationer, idrott, hobbysar m.m. om inte omgivningen byts ut då och då eller man radikalt förändrar i upplägget.
Man tappar respekten för den som skall instruera när man får höra samma röst, dag in och dag ut.
Det gäller för övrigt även mig - jag är inget undantag!