Timrå IK

Paddan: Rent generellt tycker jag att slutspel per automatik inte innebär bättre tryck på läktaren. Jag kan bara se till mig själv. När jag är på hockey är jag totalt befriad från simultanförmåga. Vilket innebär att jag blir oförmögen att klappa händerna när något spännande händer. Dom stannar liksom bara där, ett par decimeter ifrån varandra. För att sedanåtergå till klappandet när spänningen är över.

I slutspelet är ju varje match superviktig, varje byte är ju viktigt och det är spännande nästan hela tiden. Det är säkert fler som är som jag. Blir det FÖR spännande får skrikandet och klappandet stå åt sidan ett slag.