Hahl Bundy: Det jag saknar är Sheriffen Kalle K! De två första säsongerna var han obestridlig kung i egen zon, det var inget snack om vem som bestämde när han var på isen. Även om han inte är så usel som en del vill göra gällande är han en skugga av sitt forna jag. Det är nog min frustration, det som stör mig mest.
Till och från gör han hårresande misstag men de tycker jag vägs upp (som nån längre ner antydde) av ett i övrigt relativt lugnt och stabilt agerande.
Rallarn: Med Gath blir det riktigt höga krav på laget och individuella spelare. När han spelade i RBK var han den som gick all in och aldrig gav upp. En vinnarmentalitet och hög kravställning.
Till och från gör han hårresande misstag men de tycker jag vägs upp (som nån längre ner antydde) av ett i övrigt relativt lugnt och stabilt agerande.