Skarin: Mycket likt? Nope. Kan klippa in takten som fattas om du vill det så början blir ännu lugnare. Det enda den är lik på är från 0 ända fram till 1:23, efter det är det power-jubel då spelarna äntrar isen och en mycket rockigare version av den svängigaste delen av Ecstasy.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.