Brynäs IF

Malinder: Hehe, kul att höra en kollokollega.
Samma här: har ett ärr kvar på utsidan av underbenet. Vi hade varit på besök hosMonark cykelfabrik i Varberg och även besökt nåt varuhus i stan.
Min rumskompis hade köpt en scoutkniv och satt bredvid mig på sängen och täljde i relingen på en leksaksbåt som han hade köpt.
Jag satt väl för nära honom, han slant med kniven och spetsen trängde in i mitt underben, med skapligt blodflöde som resultat.
Jättepanik bland ledarna förstås, men det ordnade sig.
Kul minne att ha kvar, såna där saker minns man ju som om det vore igår.
Var det möjligtvis Tjatte Henriksson från Karskär som höll på att ta livet av dig?
Han var väl lite av Bomhus busfrö nr 1, undrar om han lever idag?
Är inte säker, men undrar dessutom om det inte var han som försökte rymma från kollot och dom hittade honom på väg mot Göteborg.

Ja, vi spelade mot bl.a Fritsla från Borås och Röda Korset som hade sitt kollo precis nere vid badplatsen. Minns att vi spöade Röda Korset med 17-3.
Man hade 15kr med sig som fickpengar, det skulle räcka till frimärken och lite godis.
Dom hade ju en kiosk nån kilometer bort dit man fick gå på lördagseftermiddan och handla. På vägen dit låg en bondgård som tog emot överbliven mat från kollot, rester som gick till grisarna.

I matsalen var barnen indelade i matlag om 4 barn på varje bord.
Alltid tävling under frukost om vilket bord som kunde äta mest välling eller filmjölk.
Därnere försökte dom få mig att äta filmjölk men jag vägrade blankt,
Ända sen dess klarar jag inte av att äta just filmjölk.
Minns även att den vanliga mjölken som kom direkt från bondgården, hade en speciellt smak som jag hade svårt för.
Efter maten fick varje matlag diska och sen gå med grismaten på en kärra till bondgården, enligt ett rullande schema.

Jaja, finns mkt mer att berätta om åren på kollo därnere, men det får bli nån annan gång... ;-))

Silly: "Arne Skalk var rena monstret i målet! "

Till viss del MIN förtjänst.
1964 eller 1965 var jag på barnkollo i Korsnäs regi nere i Halland, "Solbacken" utanför Varberg.
Ett av kollobarnen var Arne Skalk, han var nåt år äldre än mig och lite av en fotbollsmentor. Blev ju mkt fotbollspel på dagarna och vi drillade honom rejält i målet.
Föga anade man då att han skulle bli så bra.

Stefan Lundin bodde, liksom undertecknad, i Bomhus och var redan då en jävligt teknisk dribbler som dominerad när kvarterets grabbar lirade på nån grusplan eller äng. Var även riktigt vass i hockey, det här var under samma tid som bl.a Lill-Janne härjade i Arsenalliga på Brynäsvallen som junior. Om nån härinne nu minns honom...

För övrigt gick jag på Borgis ihop med bl.a Pauli Matikainen.
Ibland hade vi gymnastiklektion på Strömvallen på vintrarna tillsammans med fackskolan, där Virus Lindberg gick.
För att få ihop två jämna lag i hockeybockey (med dom där små målburarna) så tvingades man låta Virus spela ensam mot resten (5-6 st).
Det blev mest spel mot ett av målen, och det var inte mot Virus mål... ;-))

En av sommarens höjdpunkter under Tipsextraperioden var när nåt engelsk ligalag kom till Gävle på träningsläger och sen avslutade med en match på Strömvallen mot ett hoprafsat landskapslag. Tror jag har kvar matchprogrammet nånstans till en match mot Huddersfield Town där Powell förmodligen nickade in nåt mål.

Kenneth Lind var väl "den" Huppa Lindh som också spelade hockey i Brynäs A-lag under ett par säsonger, med en inte så oäven framgång...

För övrigt så var IK Huge storebror och Brynäs lillebror i hockey under 40- och början av 50-talet.
När Huge hade spöat Brynäs nere på deras rink (som då låg mellan nuvarande Gefle Dagbladshuset och Gavleån, intill järnvägen) så stod uppretade och förbannade brynäsbor utmed Brynäsgatan och kastade snöbollar på spårvagnen som var på väg hem till Bomhus med glada Hugesupportrar.
Iaf som farsan har berättat....

Att alla ska ha samma förutsättningar för att få utöva en idrott bör vara självklart. Men att alla ska kunna tjäna pengar på sin sport är en märklig uppfattning.

Det roliga med Reideborn är väl att hon säger saker som man inte får säga.

Berge: Strukturen finns inte för att låta de flesta Bandyspelarna vara proffs heller och Bandyn har betydligt högre publiksnitt.
Det står damerna fritt att starta sin egen klubb och sätta sina egna löner.
Herr hockeyn har inte varit en proffsliga utan det har har föreningarna byggt upp ifrån start.
Damerna vill ta en genväg och vill kunna vara proffs trots att förutsättningarna inte finns när intresset till att se deras produkt inte finns.