Empee: Lysande! Vidrigt tunga guror och munksång. Kan det bli bättre? Ja, Priest då men inte många andra.
Kommer ihåg när jag som finnig hårdrockare gick till Heavy Sound på Regeringsgatan så fort man var i Stockholm i slutet av 70-talet. Köpte första Accept där med motorsågsbruden på framsidan. Sound of war var (och är fortfarande) ju briljant.
RoW: Ännu en "stenåldare" här, om uttrycket tillåts. Priest var klara favoriter också hos mig, även om Maiden var den hårdrocksgrupp jag lyssnade på allra först. The number of the beast är i mina ögon ett av de allra bästa album som gjorts. British Steel är sojkm du säger, en lika gjuten kandidat på den listan, som är svår att riktigt rangordna.
knaskamilla: Jag kommer ihåg dem som bäst på slutet av 80- talet och en bit framåt, 95-96 kanske. Har för mig att det var där någon gång som Stefan, trummisen, också lämnade bandet. Perikles är fortfarande ett bra band även om jag inte följt bandet sådär jättemycket på slutet. Det som kännetecknade "Perkan" under den period jag tyckte om dem som mest var deras förmåga att snabbt som attan lära sig spela och sjunga purfärska hits som spelades på diverse topplistor runt om i Sverige. Där fanns nog inget band som ens var i närheten.
Min favorit måste bli "År di min älskling än", men den fantastiska öppningsraden "Det har vatt en rutten tid på kåken, men vakterna var snälla tycker jag" ...helt underbar! :-)
Jag buggar inte. Fast jag vill jättegärna lära mig. Jag SKA lära mig.
Nåväl, det är ju faktiskt så att Boogart spelar lugn musik också. Ungefär varannan dans, räknade jag till sist jag dansade till dem. Annars gillar jag iofs mest snabba foxtrottar (om det är med en kille som KAN styra till sådana låtar).
Mina enda erfarenheter av Perikles är från Dansmaran, typ två gånger om året de senaste...sju-åtta åren. När var glansperioden?
ernie eagle: "När nattens mörker falnat och stillat sej till ro då kryper jag intill dej som så många gånger förr Jag har en vän att älska och att dela livet med från tårar och förtvivlan, till att alltid vara glad!"
Första versen på "Sista ljuva åren", direkt ur minnet.
Det som mest imponerar på mej är rimkonsten... Första raden rimmar med andra, tredje med fjärde! "ro" rimmar med "förr" "med" rimmar med "glad"
knaskamilla: Smaken är som baken. Själv är jag inget stort fans av dansband som i princip spelar musik i en hastighet av 200 km/h, hela kvällen. Men för dem som gillar att bugga är Boogart en dröm att ha på scen. Och visst är det som du säger, buggen breder ut sig på dansgolven i allt högre utsträckning än det gjorde under de år jag var mest aktiv inom styrdansandet. Men att dansa i 200 hela kvällen, njae.
Som Row antyder var Perikles som bäst med "Mullback" vid trummorna, efter hans beslut att lägga pinnarna på hyllan har gruppen inte nått upp till samma höga nivå som kännetecknade Perikles under glansperioden. Nu kan jag mycket väl tänka mig att Malåbandet är den grupp som drar flest och bäst publik.
Ett annat band som kanske fallit i glömska, men som var en av mina favoriter då de var aktiva, var Snacks. Ett kanonband som bara försvann helt plötsligt. Jag kommer också ihåg en bok som skrevs i samband med denna grupp som hette En dansbandsälskarinnas berättelser. Böckernas svar på Black jackfilmen, typ.
"Perikles som f.ö. är det klart bästa dansbandet för mer ungt dansfolk. Finns inget motstycke trots liknande band som t.ex. Boogart."
Men ge reh! I sådana fall är du "mer ungt dansfolk" och jag är "ännu mycket yngre dansfolk". Boogart är ju klasser roligare att dansa till än Perikles. Vagabond var bra på sin tid också, men de finns ju inte längre. Barbados skulle vara bra ifall det inte vore för att det inte GÅR att dansa till dem p.g.a. alla fjortisar som upptar halva dansgolvet med att bara...stå.
Mats Edström: Det verkar vara samma stenåldersstuk på dig som mig :-) Är totalt insnöad på 70-tals rock och kan instämma på alla låtar du listar utom den mesiga Parisienne Walkways och den alltför poppiga Livin' on a prayer.
Som gammal Priest-fantast kan jag i princip lista alla låtar på British Steel. I mitt tycke den bästa skivan någonsin. Måste jag välja någon låt från den blir det antingen Rapid fire eller Metal Gods.
Vidare kan man nämna:
The Rocker - Thin Lizzy Rock Bottom - UFO Gypsy - Uriah Heep Homicidal Suicidal - Budgie Suicide - Dust Vad som helst från Captain Beyonds första
och så vidare ...
Dio är inte heller ett dåligt val. Speciellt inte från den gamla goda tiden när han sjöng och spelade bas i Elf och hette Ronald Padavona.
ernie eagle: Kanske bäst att du passar dej. Jag och Willysson har mer gemensamt än du tror. Skulle vi attackera dej (verbalt alltså) från varsin sida med hårdrock och Bajen så tror jag att även du lägger benen på ryggen.
Mats Edström: Jag vill förtydliga mig. Jag gillar oxå rock´n´roll. Det är skön musik.
Men jag vill inte vara så enkelspårig och dessutom är det kul att reta skitnerverna av Willysson. Han blir tokig när jag börjar rabbla dansbandslåtar och mumlar efter några groggar någonting "om att jag har ramlat och slagit mig mig i hårt i huvudet".
Och HS är ju till för att skapa debatt. Det är vansinnigt kul att gå till överdrift ibland för att se reaktionerna på de övriga skribenterna.
Sannes: En annan låt som vi glömt som väl iofs går lite mer åt de mognare hållet är ju Svensktoppsplågan "De sista ljuva åren" Med Lasse Stefanz. En otroligt fin bit och melodi. Lite melankolisk men ack så stämningsfull.
Vet ej om det är svensk text på låten "Nej så tjukk du ha blitt" som Chinox framför men som i original mkt riktigt spelas av Ole-Ivars.
mattias - 74: Känns som dom flesta sköt högt över målet och började spela i en annan division. Nu törs man väl inte fnysa över tycke och smak men...' '(utrymme för egna slutsatser).
Hur som haver, jag kan också digga dansband, fast kärleken till Heavy Metal eller Hårdrock som vi från stenålderns säger, väger tyngst.
Här följer en liten lista över några av mina personliga favoriter, utan inbördes ordning:
Smoke On The Water - Deep Purple (Från Made In Japan - 72)
Supernaut - Black Sabbath
This Flight Tonight - Nazareth
Dominance And Submission - Blue Öyster Cult
I Love The Dead - Alice Cooper
Listan skulle kunna göras, om inte oändlig så åtminstone oerhört låååååång. Naturligtvis skulle jag vilja räkna upp en gäng till men ni andra ska väl få lite plats också...
Black Jack - Inget kan stoppa oss nu Schytts - Aj Aj Aj Vikingarna - Leende guldbruna ögon Vikingarna - Till mitt eget blue Hawaii Wizex - Jag Kan Se En ängel
250kg kärlek: Perikles tolkning av "Show me heaven" och "Maria" går inte av för hackor heller. Kul att alla dessa tre låtar är med på deras live skiva. Och deras "nya" låt "Vi ska tända stan igen" är grymt bra.
ernie eagle: När det gäller Black Jacks nya skiva så är "Fina flickor" en bland de bästa på skivan men även "Om du tror att jag vill ha dig", "Finge jag välja" och "Blue is the colour of her eyes" är suveränt bra låtar.
Streaplers nya skiva är den absolut bästa från deras sida på många år.
En till riktig rysare där rygghåren krullar sig är Streaplers gamla slagdänga Kurragömma. Det är något magiskt med den låten.
När vi nämner Perikles tycker jag att deras cover på "Silvias mother" är en av de svettigare covers på den låten som gjorts. Perikles som f.ö. är det klart bästa dansbandet för mer ungt dansfolk. Finns inget motstycke trots liknande band som t.ex. Boogart. Här räknar jag inte in Jannez eller Sannex, de hamnar i något gränsland mellan modernt och gammalt.
250kg kärlek: Givetvis är "Inget stoppar oss..", med Black Jack en av favoriterna, men om jag ska ta ett eget alternativ, och som kanske är lite otippat får det bli Schytts och "Aj Aj Aj"...
"En kväll i juni" (eller så va de juli) är inte så tokig heller..men vem som har gjort den mins jag inte.. :S men den går iaf i still av..
"Det var en sen kväll i juni/juli, då sommarn var som bäst.." Sen är det en farfar som sparkar av sig skorna och ta av sig sin kavaj å spottar ut sitt snus..
Som god tvåa bakom Perikles låten hamnar Black Jack med "Inget stoppar oss nu". Suveränt bra bugglåt. Sen att filmen inte är så värst bra är väl en annan historia antar jag.
Förresten jag måste nog nämna några bra dansbandslåtar ändå:
Streaplers - Till min kära Schytts - Ajajaj även En ängel i mitt hus är suveränt bra. Grönwalls - Du har det där, Vem, I varje andetag. Kindbergs - Den tid vi behöver, Louise, Ännu blommar kärleken Bhonus - Tio Spänn Wahlströms - Vart tog hon vägen,
Järnspikar, nu hamnade jag i ett område som jag verkligen kan och brínner för, lika bra att sluta med en gång innan det blir mil med låtar från min sida.
Sannes: Perikles funkar alltid. Men mina favoriter är givetvis Black Jack med Tony Ljungström vid mikrofonstativet och självklart 250kg kärlek är det så att tidernas bästa dansbandslåt är "Inget stoppar oss nu".
En kanonlåt. Var på väg att framföra den som karaokelåt i Sportbaren i Luleå efter Timrås vinstmatch däruppe med 4-3 efter förlängning men så kom jag på att det nog inte passade sig med tanke på låtens titel.
Det hade kunnat bli upprorsstämning utifall jag valt att framföra denna låt så jag släppte genast idén och sjöng någonting annat istället.
Black Jack har för övrigt släppt ett nytt album nu som heter "Fina Flickor".
Köp den vetja!
Gluttade även lite på BingoLotto ikväll och Streaplers uppträdde.
Ojojoj vilket kanonband, harregud det svänger ju! Osså är de ju från Götet vettu!
ernie eagle: Bästa dansbandslåten är utan tvekan "Var ska vi sova inatt" med Perikles. Sen så finns det suveränt massa braiga låter, men jag kan inte räkna upp dom alla.
A Charlotte, North Carolina man, having purchased a case of rare, very expensive cigars, insured them against .... get this .... fire. Within a month, having smoked his entire stockpile of fabulous cigars, and having yet to make a single premium payment on the policy, the man filed a claim against the insurance company. In his claim, the man stated that he had lost the cigars in "a series of small fires." The insurance company refused to pay, citing the obvious reason that the man had consumed the cigars in a normal fashion. The man sued ... and won!! In delivering his ruling, the judge stated that since the man held a policy from the company in which it had warranted that the cigars were insurable, and also guaranteed that it would insure the cigars against fire, without defining what it considered to be "unacceptable fire," it was obligated to compensate the insured for his loss. Rather than endure a lengthy and costly appeal process, the insurance company accepted the judge's ruling and paid the man $15,000 for the rare cigars he lost in "the fires." After the man cashed his check, however, the insurance company had him arrested... on 24 counts of arson! With his own insurance claim and testimony from the previous case being used as evidence against him, the man was convicted of intentionally burning the rare cigars and sentenced to 24 consecutive one year terms.
250kg kärlek: Kan det vara något annat än köttbullarna?
Var i Manchester i ett par veckor under en kurs i engelska vid Umeå Universitet. Mamman i min värdfamilj sade vid ett tillfälle till mig, uppenbarligen bekymrad att jag åt så lite: Om du vill så kan vi åka till IKEA här i närheten så får du äta lite svensk mat!
Kommer ihåg när jag som finnig hårdrockare gick till Heavy Sound på Regeringsgatan så fort man var i Stockholm i slutet av 70-talet. Köpte första Accept där med motorsågsbruden på framsidan. Sound of war var (och är fortfarande) ju briljant.