Man nu tar vi dessa. Vi fick alltså Mikaelarna Sjöqvist och Nord. Värt att notera att Nord har fått gludpipan fem år i rad innan just Sjöqvist fick den förra säsongen. Det vill säga att de har framröstats av SHL-spelarna själva som bästa domare i SHL.
"Bästa" domare är förstås relativt, med tanke på "konkurrensen", men ändå.
Innan match förklarade jag att jag väntade mig att dessa zebror kunde ha chans att hålla en rätt hygglig och rättvis nivå för båda lagen.
Vilket förstås kan tolkas som att Luleå haft "otur" med domarna, eftersom i stort sett alla andra domare kunde förväntas visa upp ett visst hemmadömeri.
De båda aprunkarna från Älvsbyn och Boden undantagna förstås, men det är ju tveksamt om de kan diskuteras, när domare diskuteras.
I vilket fall vet vi att risken med Sjöqvistarn är att han kan få ett psykbryt och sålunda pressad ta på sig skygglappar och döma riktigt, riktigt illa. Det har hänt förut och det kommer att hända igen. På det sättet påminner han starkt om Lärling, en annan domare som kunde få tuppjuck och därefter bara leta utvisningar på ena laget för att "bestraffa" dem, oklart för vad.
Och. Det var vad som hände, tycker jag. Sjöqvistarn fick pyskbryt.
Allt började med att de dömde bort Malmös mål. Vete fan hur det gick till. Om de själva tog beslutet. Eller om de fick "hjälp" av den bindgalne lärlingen i situationsrummet. Men effekten blev den att Sjöqvistarn därefter kände att Malmö blivit orättvist behandlade och det följde han upp genom att resten av matchen ta en j-a massa hittepå-utvisningar på Luleå, medan han gav bara en tvåminuters för en huvudattack av Malmö och sedan sket i att bestraffa en annan huvudattack. Vilket ledde till att Malmö fick sätta två PP-mål.
När han uppträdde på det viset med skygglappar i Malmös färger och filtermikroskop i Luleås, tappade han rejält matchen och lagen, spelarna och tränarna kunde inte acceptera det.
Och med 4.55 kvar av tredje smällde Sjöqvistarn till med en tvåminuters på Luleå för Abuse of officials på Luleå. Och knappt fyra minuter senare körde han en likadan på Malmö. Efter att först ha straffat Malmö med 2 minuter för delaying the game.
Naturligtvis är det j-t onödigt att behöva se den typen av utvisningar i slutminuterna av en intensiv match, men jag menar nog att Sjöqvistarn är skyldig till att det blev så, eftersom han inte stävjat tidigare och eftersom han "dömt" så uselt så länge vilket ledde till att lagen inte kunde stå ut med hans skit längre.
Zebrorna levererade en riktigt usel insats men jag anser ändå att Malmö får skylla sig själva för tre förlorade pinnar eftersom de flesta Malmöiter under andra halvan av tredje perioden bara tappade tvålen i duschen gång på gång på gång. Och då får de tammefan ta konsekvenserna.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
37% (21)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Man nu tar vi dessa. Vi fick alltså Mikaelarna Sjöqvist och Nord. Värt att notera att Nord har fått gludpipan fem år i rad innan just Sjöqvist fick den förra säsongen. Det vill säga att de har framröstats av SHL-spelarna själva som bästa domare i SHL.
"Bästa" domare är förstås relativt, med tanke på "konkurrensen", men ändå.
Innan match förklarade jag att jag väntade mig att dessa zebror kunde ha chans att hålla en rätt hygglig och rättvis nivå för båda lagen.
Vilket förstås kan tolkas som att Luleå haft "otur" med domarna, eftersom i stort sett alla andra domare kunde förväntas visa upp ett visst hemmadömeri.
De båda aprunkarna från Älvsbyn och Boden undantagna förstås, men det är ju tveksamt om de kan diskuteras, när domare diskuteras.
I vilket fall vet vi att risken med Sjöqvistarn är att han kan få ett psykbryt och sålunda pressad ta på sig skygglappar och döma riktigt, riktigt illa. Det har hänt förut och det kommer att hända igen. På det sättet påminner han starkt om Lärling, en annan domare som kunde få tuppjuck och därefter bara leta utvisningar på ena laget för att "bestraffa" dem, oklart för vad.
Och. Det var vad som hände, tycker jag. Sjöqvistarn fick pyskbryt.
Allt började med att de dömde bort Malmös mål. Vete fan hur det gick till. Om de själva tog beslutet. Eller om de fick "hjälp" av den bindgalne lärlingen i situationsrummet. Men effekten blev den att Sjöqvistarn därefter kände att Malmö blivit orättvist behandlade och det följde han upp genom att resten av matchen ta en j-a massa hittepå-utvisningar på Luleå, medan han gav bara en tvåminuters för en huvudattack av Malmö och sedan sket i att bestraffa en annan huvudattack. Vilket ledde till att Malmö fick sätta två PP-mål.
När han uppträdde på det viset med skygglappar i Malmös färger och filtermikroskop i Luleås, tappade han rejält matchen och lagen, spelarna och tränarna kunde inte acceptera det.
Och med 4.55 kvar av tredje smällde Sjöqvistarn till med en tvåminuters på Luleå för Abuse of officials på Luleå. Och knappt fyra minuter senare körde han en likadan på Malmö. Efter att först ha straffat Malmö med 2 minuter för delaying the game.
Naturligtvis är det j-t onödigt att behöva se den typen av utvisningar i slutminuterna av en intensiv match, men jag menar nog att Sjöqvistarn är skyldig till att det blev så, eftersom han inte stävjat tidigare och eftersom han "dömt" så uselt så länge vilket ledde till att lagen inte kunde stå ut med hans skit längre.
Zebrorna levererade en riktigt usel insats men jag anser ändå att Malmö får skylla sig själva för tre förlorade pinnar eftersom de flesta Malmöiter under andra halvan av tredje perioden bara tappade tvålen i duschen gång på gång på gång. Och då får de tammefan ta konsekvenserna.