Timrå IK

Modano: Du är ju lika trevlig som en hink bajs.

{8839}: Man behöver inte ha sprit för att glömma!
Rabbarna har nu till på fredag på sig att vässa sitt försvar och anfallsspel.
Sen ytterligare en vecka till innan seriepremiären i Norrköping.
Jag är övertygad om att det kommer att att gå bra.
Bara vi ger det tiden. Vi har många nya spelare och det tar en stund att spela ihop sig.
Jag ser hellre att de spelar dåligt nu än i serien.
Det är inte nu vi ska på topp.

Öndulat: Psykisk ohälsa är ett riktigt otrevligt elände som tycks blir mer och mer vardag. Trots det är det tragiskt nog inte många arbetsplatser som verkar ta det på allvar. Lyckades själv braka in i en vägg för snart 5 år sen. Jag hade dock tur och mådde relativt bra redan efter ett halvår, mycket tack vare jobbyte och en fjällvandring när jag fick komma bort från allt elände och använda kroppen men vila hjärnan. Men jag minns tydligt än idag hur chefen mot i slutet av den första veckan jag var tillbaka på jobbet uttryckte hur jag var tvungen att börja göra riktigt jobb igen, som om jag bara drivit runt och gjort ingenting den veckan.

Nej, det känns som om det vore på sin plats att arbetsplatser om omvärld tar psykisk ohälsa på allvar och GÖR något åt det, inte bara prat. Det gäller såklart även ADD/ADHD, stress och liknande.

lungan: Detta lag är inget bra lag om vi tittar vad alla har gjort de senasre säsongerna .
Har sagt det förut och igen kommer Timrå till slutspel .. så tacka gud ,, det är ihåligt på alla delar och sedan kommer det skador .
Hoppas att det finns sämre lag i denna serie .

Sputnik: Det är freddan som måste bort, många andra lag med sämre backuppsättning får det ju att fungera, vi å andra sidan har försökt "sätta" försvarsspelet i 2 säsonger nu, det övergår mitt förstånd hur nån fortfarande kan tro att det kommer bli "satt" med han vid rodret.

Öndulat: Hövva! Skönt att det snart är 20e så man får börja hoppa, skrika och flaxa med armarna utan att alla tror att man är en komplett idiot!

JonteD: i jämförelse med PTSD är mina bekymmer förhållandevis små skulle jag gissa. Psykisk ohälsa överhuvudtaget är något fruktansvärt som vi som människor förstår oss på alldeles för dåligt. Det värsta är att man sällan blir tagen på allvar, man får ofta höra "ibland får man bara ta och bita ihop" eller något liknande. Lätt att säga sånt då dom inte ser mig liggandes kallsvettig på toagolvet med ångest så jag knappt kan andas skrikande efter min sambo att hon måste sitta där med mig för jag är inte säker på om jag kan hålla mig vid medvetande.

Nu har jag inte mått så på väldigt länge dock och kan sköta ett jobb utan några större problem, men oron över att det ska komma tillbaka ligger alltid där och ruvar.

Öndulat: Intressant att läsa din text. Sitter i kontorslandskap och det är helt uppenbart att arbetsplatser idag inte är utformade att passa alla. Vissa dagar är det tortyr att sitta och lyssna på all skit när man ska koncentrera sig, inte bara för att de är Lövare :-) Ska nog fan sittstrejka mot Kontorslandskapsförändringarna. Kanske får jag tala inför FN och Påven.