Timrå IK

Sputnik: Blir så jäkla tom när jag tänker på att vi hade haft Erixon, Salmonsson, Larsson, Fransson, Törnqvist, Wedin signade på tre år eller längre om vi hållt oss kvar. Snackades om Lander och Dahlén också. Sån sjukt bra stomme det hade varit att bygga på!! Fan också

Nisse på Mon: som sagt vi hade nog haft spännande lag på g näsra säsong. Saxat från Galna Höken.
"och enligt flera av varandra oberoende källor hade Erixon ett färdigt långtidsavtal med Timrå, med en hög lön, som inte längre är aktuellt, efter att klubben åkte ur den högsta serien i måndags."

Erixon jag vet att ditt hjärta bultar för Timrå. Jag vet att detta är ett långskott, men vad skulle du förlora av att ta ett lågavlönat år och ge allt för Timrå skall upp till SHL direkt, sen får du bo hemma och få fet lön i SHL ändå. Misslyckas Timrå så har du knappast tappat marknadsvärde ändå på en säsong. Tycker det låter som en fin utmaning. 😉

Sputnik: såg Freddan ev skulle sluta .de finns en gud Kenta

.. She: Nej inte kul alls, men ändå värt att läsa... Det sägs att tiden läker alla sår, det är mörkt idag men solen lyser imorgon. Vill ändå säga att det var mäktigt när man såg hela ståplats stå kvar efter matchen och hylla killarna. Hur mycket skit vi kastat på spelare och ledare så finns det i grunden många som har brunnit för Klubben Timrå och har trivts och velat stanna hur tungt det ändå varit denna säsong. Det tycker jag är ett gott tecken för framtiden att så många trivs så bra i Timråfamiljen.
Det är det som man hoppas man kan spinna vidare på, att innan vi gick upp så började vi bli en aktad klubb där unga spelare utvecklas och tar stora kliv. Förhoppningsvis så har man inte tappat det efter denna korta sejour i SHL. Hur mörk det än är i dag så finns det solsken imorgon. Vi slickar såren, mobiliserar oss och visar hockeysverige än en gång vad vi går för. Stolthet och passion, oavsett division!

Sputnik: lägger in i denna tråd så det inte blir så haffsigt inne på silly. En insändare på ST som jag tycker va läsvärd.

Älskade Timrå IK och Timråvänner.

Slutsignalen gick och plötsligt var allt över. Det som inte fick hända. Nu rinner tårar, knän darrar och världar raserar. Kvar lämnas… ett stort tomrum. En tystnad. Så plötslig och plågsam. Idrott när den är som grymmast.


Klockan är cirka 23:00, måndag 8 april. Bilen parkeras på gården och jag går med släpande steg mot huset. Väl inne i hallen drar jag mödosamt av mig den finaste tröjan av dem alla, innan jag möts jag av frågorna: "Hur känns det nu? Hur var matchen?".

Vanligtvis brukar dessa frågor bemötas av en samlad analys, men inte denna gång. Efter några plågsamma sekunder var det enda jag fick ur mig: "Det gick inte…". Sedan brast det.

Kvar på näthinnan hade bilden efter slutsignalen etsat sig fast. Bilden av spelare och ledare ståendes på isen framför västra stå. Rödvita krigare, med tårar i ögonen. Som fyllda med känslor av svek och skam, står upp och sörjer med sina trogna fans. I andra klubbar hade publiken buat och gått hem, men inte i Timrå. Kvar stod hundratals personer och skanderade: ”Vi älskar Timrå”. Fy fan vad fint det är!

I nästa ögonblick insåg jag det jobbigaste: Många där nere kommer att lämna Timrå. Jag tänker inte klaga på någon. Tiden är inte rätt. Det är istället många som förtjänar stor respekt. Unga och orutinerade spelare som fått bära föreningen på sina axlar i en historiskt tuff och pressad säsong, och inte minst i kvalspelet.

Ett särskilt tack vill jag rikta till en spelare som i min mening är värd några rader som extra uppskattning: Johannes Kinnvall. Skytteligaseger i din debutsäsong i SHL. 21 år gammal står du där, vid blå linje, och ska vara kreativ i alla pressade och avgörande lägen. När andra gömmer sig kliver du fram och tar ett stort ansvar när det gäller som mest. Trots misstag fortsätter du att våga och underhålla med dina dragningar och enastående dragskott. En av Timrås bästa offensiva back på mycket länge. Du har visat upp en smått enastående utveckling i Timrå, och nu hoppas jag innerligt kunna se dig i den rödvita tröjan i framtiden.

Drömmen om SHL blev verklighet, men kortvarig. En sak är säker. Är det någon klubb som kommer starkare ur detta, så är det Timrå IK. Jag längtar redan till den dagen vi står där igen och sjunger: ”Vi är tillbaka”.

Vi ses i september. Laddade för revansch. Tack för i år!

Stolthet och passion, oavsett division

Det Timrå behöver i detta läget är en tränartrojka som brinner för detta. Om Thelin känner att han försakar för mycket utanför hockeyn, ty det finns ju ett sådant liv också, tycker jag att han gör helt rätt som är ärlig och meddelar klubben om detta. Tanken var ju såklart att laget skulle vara kvar i SHL och detta gav ju Nubben några veckors försprång med assisterande tränarbiten, dock oklart nu såklart om vi haft något utav det iom degraderingen.

Och samma sak med Freddan. Ska han vara huvudtränare här måste han BRINNA för det. Kan tänka mig att den senaste säsongen varit slitsam psykiskt, även om han var inställd på ett tufft år, med alla förluster och att han haft familjen på annan ort. Samtidigt som jag har svårt att klandra honom om han väljer att bryta kontraktet för Modo, även om det är just Modo, och en sportchefsroll. Det är ändå "hans" klubb och de har varit tydliga med att de vill ha en lokal snubbe i rollen för att bygga något. För Freddans del är det nog samtidigt perfekt tid att komma in i Modo också igen, när klubben är ordnad efter de inledande åren i HA osv.

Som sagt. Brinner de inte för uppdraget att ta Timrå tillbaka så har jag svårt och klandra dem om de väljer att avsluta sin tid i klubben nu. Tror också det kan vara bra att börja om på nytt istället för att köra vidare med de som var med och åkte ur.

roger_sundsvall: Jag skulle gärna se en roll för Pelle Hallin i föreningen.

Puckat: ja, Freddan kommer givetvis försvinna. Förmodligen helt ömsesidigt från såväl Feddan som Timrå.

Freddan kan bryta kontraktet med Timrå

Om Nubben förlänger med Molinder är mitt förtroende för vår sportchef helt förbrukat...