Selina: Ja, senast i Boden har jag för mig att jag fick höra "visa pattarna" skanderas och det har jag aldrig hört från ett gäng med rödvita Timråtröjor tidigare. I Globen var det likadant. Första matchen i kvalserien. I en av pausarna ombads Adam Alsing uppenbara härligheten.
Johan J: Vi skulle kanske utarbeta en plan för att få hem alla driftiga TIK-personer som sitter ute i landet. Tänk att bygga en hockeyby i närheten av ladan. Johan J kan bo hus-i-hus med Smokey, El Maco, Farbror Hasse m.fl. Kvällsaktiviteter kan bestå av brainstorming till gagn för Timrå IK, SK och dess verksamhet. Tänk vilket lyft!
Johan J: Kan du förklara dej bättre vad du menar med "hardcore fanz visade brist på det som tidigare kännetecknat en sann rödvit supporter. Borta var det kulturella arvet, den hederliga och underhållande sångerna."
Marcus: Vad gäller klubbens vision är det svårt att som enskild supporter medverka i utformningen men vad däremot gäller supporterklubbens verksamhet så ligger besluten i anhängarnas händer. Hade jag inte varit bosatt i Stockholm skulle jag mycket väl kunna tänka mig att utarbeta en handlingsplan och en supporterdeklaration men avståndet gör dessvärre att kommunikationen försämras avseevärt.
Marcus: mm jo vi måste förbättra oss på alla fronter..och naturligtvis är det inte så illa som jag bl.a. har fått det att se ut men ingen kan väll neka till att fysträning måste förbättras, några bra spelare måste in o.s.v. men hur det än går med nyförvärv o.s.v. så är i i elitserien 2003/2004
Johan J: Jag tror inte att det var en fullt så abrupt process som du beskrev. Den kom snarare långsamt krypande på oss. Många som arbetat upp TIK i eliten och sedemera höll dem kvar kände kanske att de hade gjort sitt för ett tag. En del slappnade av och trodde att det fortfarande skulle gå som på rosor. Den lilla skillnaden kan betyda mkt. Det går inte att slappna av. Man måste hela tiden jobba för att bli bättre på alla fronter. Vi får hoppas att årets nätta säsong blir en väckarklocka. För mig känns det som att det behövs en vision. Visst vi har en sådan redan, men den säger mig absolut ingenting. Den känns mer halvhjärtad och diffus. Med Vision 2000 så hade alla ett gemensamt mål som alla verkligen längtade efter. Vad har vi nu?
Drunknar fullkomligt i pessimism och undrar vart alla sanna supportrar tagit vägen som älskar och dyrkar sitt lag i med och motgång. Blir deprimerad av att läsa alla nedskrivningar och dystra omdömen inför säsongen 2002/2003, den tredje i rad för mitt kära Timrå IK.
För ett par år sedan utgjordes klacken av en sammanhängande och dansande skara supportrar av vilka numera är ett minne blott. Säsongen laget tog föreningen upp i Elitserien var fantastisk inte enbart på rinken utan även utanför. Det var en fröjd att dra på sig halsduken, åka på match och känna tillhörighet och gemensamhet i den rödvita hejarklacken. Laget klarade sig året efter kvar i Elitserien utan att tvingas kvalspela och var så när att lägga an på den sista slutspelsplatsen. Supportrarna gjorde sitt och hyllade sitt lag som genom säsongen svarat för en hieroisk insats. Andra året i elitserien stod inte bara laget för en föränding, inledningen var lovande men borta var den dans på rosor jag upplevt tidigare år. Åskådarna drogs in i ett dunkel av oro och tragegi när en utbrytarfalang av klacken, kallade hardcore fanz visade brist på det som tidigare kännetecknat en sann rödvit supporter. Borta var det kulturella arvet, den hederliga och underhållande sångerna.
Timrå Isstadion: Westfelt är ingen dålig center.. absolut inte. Sen kan man alltid tvista om att han är en offensiv center nog för en första . Men det finns säkert andra saker som väger upp..och han kan säkert göra en riktigt fin ... | Läs mer
