I morgon blir det vinst och för guds skull, in med Åkerlund i målet från start. Att få sitta och nöta bänk när kollegan har ett snitt på 3,70 per match är tamefan 10 gånger värre än att bli vald sist på gymnastiken.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
· 
