Hahl Bundy: Bäst är ändå dem som ber en att sätta sig ned vid exempelvis mål. Som jag tidigare varit inne på här på morgonen så är detta fenomen något jag märkt av främst när jag har suttit på J sektionen någon enstaka gång.
Hehe, det vänder snabbt här i boken. Challe är gud, Backe är stabil, laget presterar, det är väl inget fel på varken styrelse eller sportchef heller, en dag som denna. MoDo förlorar och Timrå vinner. Fiiiint
Tänk på att det blir jobbigare och jobbigare att tända av när man speedar för mycket.
Snart är det slut på glädjeyl och de försiktiga gnyendena avlöser gläfsandet från hundkojan igen.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
