Det svänger om hockey i allmänhet o Timrå i synnerhet. För 2 månader sedan hade hela hockeysnackförsamlingen hjulat å klappat händerna över en 0-7 förlust i ett slutspel. Halva församlingen hade offrat en hörntand för att vara i den position Modo o Diffarna är i nu. Och se var vi är nu... detta är en bonus på direktörsnivå.
Tack laget, tränare och ledare för slutspelsfest och dramatik. (Var förresten länge sedan jag såg/hörde något om Robban i media, men Linkan och han måste inkassera ett G för deras första säsong.)
T T: Åkerlund har en makalöst hög högstanivå. Kan han utvecklas så att han når den oftare så har han potential att bli en startman i NHL. Men dit är det långt än så länge (tänker på faktumet att han inte är nr1 i Elitserien ännu, trots kvällens match)
Jag tror Timrå hade haft många mer poäng om det inte hade varit så jädrans många bortamatcher dessa första 13 matcher. 5 matcher hemma gett 12 poäng. 8 bortamatcher gett 8 poäng. Men Timrå har gjort det bra med alla dessa bortamatcher trots allt.
– Världsklass. Det var en helt makalös match av Mange. Men jag har sett honom göra sådana förr.