Timrå IK

Den första dagen på en ny era är aldrig så tung som man skulle kunna tro.

Det var länge sedan jag knöt min Timrå-haldsuk runt halsen med samma stolthet som just nu i denna tid.

Nederlag är oerhört karaktärsprövande.

Det finns en vrå i natten där man gråter en stund. Det finns en liten ficka i tiden där man får vara ledsen. Det är trots allt tusen varma nystan av kärlek vi snackar om.

Att älska ett lag är att be om stryk. Att utlämna sig med sitt hjärta åt en klubb och dess färger är att lära sig leva med gråten som en bakfull granne en halvtrappa upp.

Just nu är vi vilse... dörrar mot mörker slår i vinden. Någonstans sjuder det av liv och framgångar. Någonstans finns labyrintens hjärta.

Den här tiden är snart förbi.

From nu kommer Timrå IK försöka dra igång en ny tidsordning och fram till dess handlar det om i det långa perspektivet... att värka ut den här tiden.

Gråten har varit.

Nu lyfter vi våra blickar, rätar upp ryggen, står raka o stolta... för det här kan vara en vacker övergång till vad vi drömmer om kan bli en ny fin storhetstid för Timrå IK.

Vi är snart där igen!

Greven: Ja fy fasen vad bra! Sånt här engagemang har vi inte haft bland supportrarna sedan förra gången vi var i allsvenskan känns det som.
I nöden prövas vännen.
Nu är det bara de verkliga hardcore-supportrarna kvar.
Resten sitter på Twitter och allt annat skit och gråter ut.
Vi har Sveriges bästa forum!
Vi är en maktfaktor