Berglund: Nej, nu tycker jag att vi ska bli nostalgiska och minnas fornstora dagar. Gjorde inte Timrå sin bästa säsong någonsin året efter Zäta lämnat för Detroit? Och vad hade man för lag på papperet då? ;)
Om jag ska vara lite mer seriös så menar jag att det är lite tidigt att börja muttra misslynt. Hittills har Timrå förlorat två tunga pjäser, Patrik Norén och Nils Bergström. Vad den förstnämnde anbelangar så finns det dessutom potentiella ersättare i truppen, så det bekymrar mig inte nämnvärt.
Nisse är en tung förlust och försvinner Hult så är det definitivt inte bra. Men för det första så är Hult inte förlorad ännu. Jag trodde det tidigare, men har de senaste timmarna hört och läst en del som tyder på att det finns en chans att han stannar. För det andra så kommer det nog finnas lite pengar att värva för, om Hult nu väljer en annan klubb. Och som jag skrev i ett tidigare inlägg så tror jag att det går att hitta en spelare som kan axla Hults mantel.
Angående den krympta spelarbudgeten så kan jag redan i nuläget konstatera att man har gjort tydliga nedskärningar. Spelare som Jonathan Carlsson, Eric Moe, Thomas Hundertpfund och Wade Bergman har försvunnit/kommer att försvinna, och även om det känns osannolikt att någon av dessa herrar var svindyr så tror jag att de fick rimliga allsvenska löner.
Samtidigt så kan jag hålla med Berglund om att förra säsongen var en lång balansgång där det emellanåt såg riktigt illa ut, trots att man i slutändan hamnade på en hedersvärd åttondeplats. Och jag vill inte vifta bort farhågorna om att det kan bli en tuff säsong.
Ändå finns det saker som talar för Timrå. Först och främst har de unga spelarna blivit ett år äldre, fått mer rutin och förhoppningsvis kommer de träna bra under sommaren. Timrå är dessutom inte ensamma om att ha en tuff ekonomisk situation. Det har talats mycket om storsatsningar från Malmö och SSK, men betydligt mindre om problemen i exempelvis AIK och Karlskrona.
GILLA HOCKEYSNACK
MOBILT
· 
