Olli Nomadinen : Upprepar det jag skrev under matchen igår och det är att det är en axel mot rygg/axel som bara ger en konstig rörelse för nacken + att huvudet slår i plexiglaset. Tacklingen träffar inte huvudet alls (i alla fall inte alla gånger jag tittat på reprisen och pausat, zoomat och allt annat du kan tänka dig).
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.