Det är så jävla tamt i egen zon så man blir mörkrädd. Hela matchen, alla matcher. Ett under att vi ens har poäng just nu. Vinner inte en jävla närkamp. Och verkligheten har kommit ikapp Per Svensson - rejält.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
