På sätt och vis känns det helt värdelöst att vara just TIK-fan i jämförelse med att hålla på de fem övriga återstående lagen i årets slutspel. Som FBK:are har man vunnit ett gäng SM-guld och känner att man lär vinna även i år, som HV-supporter har man två mirakulösa SM-guld bakom sig och kan ta ett eventuellt respass ur slutspelet, som MoDoit minns man säkert 1979 även om man lider med senare års grymma finalförluster, som LHC:are har man grämt sig åt trista missar de senaste åren men trots allt är man relativt nya i dessa sammanhang och som Brynäsare har man inget att klaga på i guldväg rent historiskt... Men för fan, som Timråit har man inget att skylla på. Vi är exakt det som Hammarby IF var för fotbollen före 2001 - Timrå IK kan inte vinna! Satan vad jag hatar denna vår nitlott...
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
