mikenomad: Jag tycker jag gav en målande beskrivning varför inte skulle hetsa upp oss över Pärssinens frånvaro i en "seriefinal" mot ett lag som låg 13p före nedsläpp och som sedermera utökades till 16p. Om avståndet varit 10p färre hade saken varit annorlunda. Men det finns ingen anledning att gripas utav panik eller oro inför det faktum vi står inför. Pärssinen kan spela om du det skulle "knipa" men eftersom spelare som Björn Svensson, Anton Axelsson, Peter Regin, Oscar Sundh och Johan Andersson "vikarierat" alldeles förträffligt är det bara dumt och onödigt att kliva på för tidigt. Vi står inte och faller med Pärssinens frånvaro i nuläget.
Tror Timrå lärde sig en nyttig läxa efter fjolåret. Visserligen varit vi då väldigt ont om folk och hade förvisso inte så många alternativ, men jag tror ändå att man ångrade sig en smula över att man konstant matchade Hahl med en sargad handled och lät honom gå på sprutor en längre tid tills det inte hölllängre och så var han borta ända till sjunde avgörande matchen i kvartsfinalsspelet.
Och hade situationen varit omvänd att vi skulle slagits för våran existens så hade man säkerligen chansat i en betydligt högre utsträckning än vad som är fallet i dagsläget.
Krånglande ryggar är ingenting att leka med, tro mig jag har haft ryggskott och det kan göra nåt så gröndjävulskt ont ibland så tårarna tittar fram.
Pärssinen är alltför viktig för att gamblas med nu när vi har en stabil position top 3.
Vi har ingenting att vinna på en chansning utan snarare allting att förlora.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
· 
Tror Timrå lärde sig en nyttig läxa efter fjolåret. Visserligen varit vi då väldigt ont om folk och hade förvisso inte så många alternativ, men jag tror ändå att man ångrade sig en smula över att man konstant matchade Hahl med en sargad handled och lät honom gå på sprutor en längre tid tills det inte hölllängre och så var han borta ända till sjunde avgörande matchen i kvartsfinalsspelet.
Och hade situationen varit omvänd att vi skulle slagits för våran existens så hade man säkerligen chansat i en betydligt högre utsträckning än vad som är fallet i dagsläget.
Krånglande ryggar är ingenting att leka med, tro mig jag har haft ryggskott och det kan göra nåt så gröndjävulskt ont ibland så tårarna tittar fram.
Pärssinen är alltför viktig för att gamblas med nu när vi har en stabil position top 3.
Vi har ingenting att vinna på en chansning utan snarare allting att förlora.
Så coola ner, det kommer fler!