Sidan uppdateras nu automatiskt med de nya inlägg som skrivs.
Apropos Daniel Larsson och den kritik mot Luleå som han framört i hur många intervjuer som helst, även fast dessa handlat om helt andra saker.
Sammanfattningsvis har Daniel kortfattat påstått att han inte fick stå i mål för Luleå eftersom Mattias Modigs farbror ville ha bort honom från klubben så att det blev plats för den ett år yngre Mattias. Jag har ju rapporterat statistiken tidigare men tog här nya siffror från en på Urkenforum som nyss kollat upp och bl a funnit att Daniel stod FYRA matcher för Luleås A-junisar innan han drog hösten 2003. Jag hade för mig det var tre matcher. Daniel själv påstår att det var INGEN match.
02/03 lirade Larsson för Luleås B-junisar och vaktade kassen nästan varje gång. Den ett år yngre Modig fick bara enstaka matcher.
03/04 gick Larsson upp till A-junisar. Under inledande hösten tog han spaden fyra gånger emdan konkurrenten Rautio fick ta spaden några matcher fler. I vredesmod lämnade Larsson omklädningsrummet och åkte hem till Boden, 20 minuters bilresa. Rautio höll spaden för A-junisarna resten av matcherna den säsongen, med undantag för att Modig fick gå upp några matcher och Gusten gå ned några matcher.
Året som kom slog Rautio igenom med dunder och brak i småkronorna i junis-VM men också i Luleå A-junisar där han inledde en säsong med att typ hålla nollan för Luleå alla inledande matcher, som Luleå förstås vann även om man förlorade skotten stort i samtliga dessa matcher... sedan tog man upp Rautio till A-laget men Slavomir Lener lät honom sköta båsdörren några år, medan mediokra vakter kastade in puckarna för oss. Jag pratade faktiskt med Lener om det där men han var en bestämd herre med bestämda uppfattningar från NHL, typ 2 förstalinor, 2 brunkarlinor, en etablerad seniorvakt. Han menade att han hellre hade en äldre vakt med erfarenhet från massor av matcher än en ung talang, för då visste han vad han fick och slapp tänka på vaktsidan. Trots att A-vakterna silade hejvilt...
Och Davids utveckling och karriär gick i stå några år. Men han kom tillbaka i Almtuna, Lillehammer och Oskarshamn och var därefter klar att återvända till oss och nu är han etablerad, som regel med minst antal insläppta mål i Elitserien/SHL år efter år efter år.
Med detta som bakgrund kan man knappast påstå att Luleå valde fel som gav Rautio fler förstaspadar än Larsson. En vanlig kille skulle bitit ihop och genom bra träningar och bra insatser de gånger han fick spade kämpat sig in trots konkurrensen. Men Larsson drog och i eftersnacket har han öst skit och "egna" förklaringar bakom junistiden. För att ytterligare testa Larssons omdöme kan vi se på siffrorna:
Säsongen 02/03 spelade Daniel Larsson 12 matcher i J18 med en räddningsprocent på 86,8 (!) Mattias Modig hade 90,5% men fick enbart 2(!) matcher.
Säsongen 03/04 fick han 4 matcher i J20 med en räddningsprocent på 89,5%. Mattias Modig spelade enbart 2 med en räddningsprocent på 93,1. David Rautio spelade 30 matcher med en räddningsprocent på 91,1. Gusten Törnqvist spelade 3 matcher med 91,2.
Visst kan man säga att siffrorna säger inte allt men några fakta måste man kunna plocka fram om man i åratal ska föra en vendetta mot en förening i media och om alla fakta pekar åt annat håll, samtidigt som man "friserar" dem rejält för att de ska passa ens egen uppfattning? Nej, det duger inte.
När det gäller Daniel Larssons talang som vakt har han definitivt sådana som duger för att tampas om en förstaspade i Luleå Hockey. Dessutom är han norrbottning och är hemma mycket, har byggt hus vid Luleälven.
Men minst sagt tveksam har hans karaktär varit när det gällt negativ kritik mot de klubbar och tränare han varit med och detta har synnerligen gällt hans tugg mot Luleå, vilket tror jag dessutom förstärkts enormt med anledning av många i Bodens inställning till Luleå inom hockeyn och annat under 90-talet och 2000-talet.
Jag kan tänka mig Daniel Larsson i Luleå Hockey men för att det ska fungera är jag övertygad om att han är tvungen att leverera en ordentlig pudel för allt han tidigare sagt.
"Jag var ung, jag var dum, jag var orättvis, jaf hade fel och det erkänner jag. Nu är jag överlycklig att vara hemma igen och kommer att ge allt jag har för Luleå Hockey."
Ungefär så, Daniel, OK?
Om nu Aftontrasans rykte stämmer...
Redigerad kommentar
Vaktsidan
Jahaja. Full fart på vaktsidan för Luleå Hockey. Helt otroligt vilken fantastiskt stor samling av målvakter som kommer från Luleås juniorverksamhet. Vi kan ju hävda att vi som föreningen då varit extremt duktiga på att utbilda målvakter men som vi vet finns det en enda förkalring bakom målvaktsundret från Luleå. Jarmo Myllys! Men utbildningen och utveckling lever vidare och tre av Luleås vakter har bara drygt 30 år gamla växlat över och blivit vakttränare i SHL-klubbar: Hento som tränat Anders Nilsson, Johan Gustafsson och David Rautio i Luleå; samt Erik Granqvist som tränat massor av vakter hos Warulfven.
Men se på nedanstående lista av vakter! Under senaste tio åren har vi haft sex Luleåpojkar som varit vakter i Luleå! I stort sett alla med omfattande verksamhet i småkronorna, 3/6 har vaktat för Tre Kronor, 3/6 har vaktat för andra SHL-lag också, 2/6 har varit i Nordamerika och mest lyckade hittills Anders Grizzly Nilsson som numera är ordinarie i NHL för NY Islanders.
Från Luleås närområde, det som i sammanhang som dessa vanligen betraktas från Luleå också har vi tre ytterligare vakter varav Hento fick plats i SHL för Luleå medan de två andra drabbades av den hårda konkurrensen i Luleå och efter junisverksamhet hos oss drog vidare och slog sig fram på andra håll. Alla dessa tre har lirat i SHL och i Tre Kronor, samt utomlands i nordamerika och KHL och mest lyckade hittills är Viktor Fasth som numera är ordinarie i NHL för Edmonton Oilers.
Luleås lyckade resultat för vakter har gjort att juniorer från övriga Sverige söker sig till Luleå och av två duktiga småkronorvakter har vi en under utveckling och en annan som slog igenom ordentligt och för närvarande är i nordamerika för att försöka bli ordinarie i NHL för Minnesota.
Vidare har vi haft enstaka värvningar av seniorer utifrån men dessa har hittills knappast i något fall hållt måttet och har i konkurrens med våra egna grabbar som regel fått lämna innan kontrakten gått ut. Tar ändå upp Mark in da Park bland dessa eftersom han har gällande kontrakt med Luleå för kommande säsong.
Just vakttränarna förtjänar kommenteras. Gusten är bara 31 år, Hento är bara 35 år, Erik är 42 år. Alla tre skulle fortfarande kunna vara vakter, åtminstone de två förstnämnda men i konkurrens och eftersom man lärt sig utveckla vakter har alla tre valt tränaruppgiften tidigt.
Lite intressant att jämföra med ett annat SHL-lag, 13 mil söderut (överraskande?). Schleffte-pojken Backlund lämnade SkAIK som junis för andra klubbar och faktum är att Schleffte aldrig haft Skellefteå-pojkar som vakter, inte ens för att sköta båsdörren, i Elitserien/SHL. De har alltid köpt färdiga seniorer utifrån. Något att tänka på när man beundrar SkAIKs bästigaste utveckling av egna bästigaste junisar...
Luleås överflöd är så stort att förutom det att flera av vakterna går över att bli tränare i stället och flera lirar för NHL-lag numera, är det i ögonblicket trängsel om vaktsysslorna i Luleå och Luleås samarbetslag Asplöven dit vi kunnat låna ut Luleåjunisar.
För kommande säsong har vår etablerade vakt Rautio t o m valt att ta två säsonger hos Pungen, som öppnat Pungen rejält för att värva en stabil lulevakt. Luleå hade då säkrat upp Owuya och Luleågrabben Lassinantti, samt placerat junisen Samuel Ward hos Asplöven. Men nu tycks Daniel Larsson vilja komma hem och spela för Luleå, samtidigt har Mattias Modig aviserat att han kan tänka komma hem och lira för Asplöven. Ojoj, vi har så många vakter att platserna inte räcker till på långa vägar!
Listan:
Luleåpojkar
Erik Granqvist
Från Luleå, 42 år.
Från Luleå junisverksamhet, flera säsonger Luleå SHL, Myllysreserv, Rögle, Allsvenskan, Österrike, vakttränare Warulfven 2006-2014.
Från 2014?
Gusten Törnqvist
Från Luleå, 31 år
Luleå junisverksamhet, reserv bakom Hento, flera säsonger för Luleå i SHL, 1 match för
Frölunda SHL, Piteå, Boden, Växjö, Almtuna Allsvenskan, Italien, Norge.
Från 2014 vakttränare i Luleå.
David Rautio
Från Luleå, 28 år.
Luleå junisverksamhet, flera säsonger för Luleå SHL, Piteå, Bofors, Almtuna, Oskarshamn Allsvenskan, Norge, junislandslaget, 1 match i A-landslaget.
Från 2014 Pungen.
Mattias Modig
Från Luleå, 27 år.
Från Luleå junisverksamhet, flera säsonger för Luleå SHL, värvad till Pölsan, Växjö SHL, Karlskrona Allsvenskan, Nordamerika, juniorlandslaget, 3 matcher i A-landslaget.
Från 2014 Asplöven??
Anders Nilsson
Från Luleå, 24 år.
Luleå junisverksamhet, nordamerika, juniorlandslaget, 1 match A-landslaget.
Från 2014 NY Islanders.
Joel Lassinantti
Från Luleå, 21 år
Luleå junisverksamhet, reserv för Luleå i SHL, Almtuna, Asplöven lån Allsvenskan, juniorlandslagen.
Från 2014 Luleå SHL?
Pojkar från Luleås omgivning
Daniel Henriksson
Från Övertorneå, 35 år.
Luleå junisverksamhet, reserv bakom Myllys, flera säsonger för Luleå i SHL, flera säsonger för Warulfven SHL, Pungen SHL, Ryssland, Österrike, A-landslaget.
2010-2014 vakttränare Luleå.
Viktor Fasth
Från Kalix 31 år.
Från Luleå hockeygymnasium, Luleå junisverksamhet Brooklyn, Gnaget SHL, Växjö, Tingsryd Allsvenskan, Nordamerika, A-landslaget.
Från 2014 Edmonton Oilers.
Daniel Larsson
Från Boden, 28 år.
Luleå junisverksamhet, Djurgården, HV71, Gnaget SHL, Boden, Hammarby Allsvenskan, Nordamerika, junislandslaget, A-landslaget.
Från 2014 Luleå?
Pojkar från övriga Sverige
Johan Gustavsson
Från Köping, 22 år.
Från Arboga och sex andra klubbar som junis, Luleå SHL, Warulfven SHL, nordamerika, junislandslagen, A-landslaget.
Från 2014 Iowa/Minnesota Wild.
Samuel Ward
Från Nyköping, 19 år.
Luleå junisverksamhet, Asplöven Allsvenskan, reserv för Luleå SHL, junislandslaget.
Från 2014 Asplöven lån.
Seniorer från övriga Sverige
Mark Owuya
Från Stockholm, 24 år.
Från Djurgårdens junisverksamhet, Djurgården, Luleå SHL, Almtuna, Örebro, Mora, Borås Allsvenskan, nordamerika, junislandslaget, A-landslaget.
Från 2014 Luleå
Ska vi upprätta en lista för Skellefteå AIK också? OK, här kommer den på allmän begäran:
Pojkar från Skellefteå, från Skellefteås omgivning, från övriga Sverige
Man hade Johan Backlund men han drog som junis från Skellefteå.
Seniorer från övriga Sverige
Under den här listan finns samtliga vakter som Skellefteå lirat med i Elitserien och SHL. Man har alltså bara köpt färdigt, fr o m att man köpte Luleåpojken Hardy Åström, med erfarenhet från Tre Kronor och NHL, och så har man fortsatt att köpa målvakter som utvecklats av andra.
Lindberg Råkkar och M Lemieux:
Ändå var jag mer orolig när Tavve tog över. Efter de fantastiska åren 1994-1997. då vi borde haft alla tre Gluden men åtminstone fick ett, kom ju säsongen 1997(98 då vi krossades i kvarten av Warulfven och samtidigt brakade ekonomien ihop.
Tavve ledde oss fem år och det var härligt att se att vi varje år fixade ossundan från kvalplats, t o m tog vi oss till slutspel varje år och första tre åren dessutom till semi. Första semin åkte vi ut mot Pölsan, såklart, det var för jävligt. De två andra rök vi mot Djurgårn som sedan tog Gluden och hävdade att de var långt före oss men allvarligt talat tycker jag att vi alls inte var långt ifrån att spöa Djurgården de åren.
Sedan blev det ut i kvarten två gånger; första mot MooDoo när vi rök hemma i avgörande med 4-9, en chock och en skam. Som följdes av att vi Tavves sista år blev utsparkade med 4-0 av Timrå efter sjuhundra förlorade förlängningar. Då förstod man att verkligheten hunnit ikapp oss och sedan hade vi för vana att åka i kvarten varje år, inte sällan med äckliga 0-4 i matcher.
Tavves stil var mycket enkel, äckligt disciplinerad, för att travestera en finsk tränare.
Han tog det lag han hade, satte det på isen och sedan fick spelarna köra hela året. Hur illa det än gått i senaste matchen fick samma spelare köra nästa match, inga förändringar, ingenting som rubbade det som bestämts innan serien startade.
Och serierna följde samma mönster. Luleå förlorade nästan allt man kunde inledningsvis och efter 5-10 omgångar låg man klart sist, ofta långt efter alla andra lag. Men ju längre säsongen gick, desto svårare blev Luleå att besegra och till slut började man klättringen och hur omöjligt det än såg ut lämnade Luleå till slut strecken och klättrade in på slutspelsplats. I snitt slutade vi sexa under Tavves fem år, eller kanske hellre ska man kalla det för under lulespelarnas fem år för nog var det de som bestämde.
Under dessa år hade vi också ett typiskt beteende på så vis att vi var jävligt duktiga hemma, men borta som regel helt värdelösa. Det, plus det faktum att vi alltid var otroligt mycket bättre efter än före jul var reglerna.
Har funderat på hur det kunde bli så där men på något vis tror jag det berodde på att vi fortfarande hade ett rätt stoprt antal Luleåspelare kvar från åren i toppen, alltså spelare från Luleå eller som spelat så länge i Luleå att man var ett med klubben, kompisarna och staden. Laget spelade för klubben och äran långt mer än för egen vinning. Något som inte längre existerar, i stort sett, eftersom lagen domineras av legoknektar. Men då hade vi spelare vars familj, vänner och bekanta satt på läktaren och höll på laget och varje år spelade man ihop sig och upp sig.
Bara att nämna några namn vi hade under alla eller vissa av de åren för att komma ihåg och känna igen:
Trotjänare hemifrån som
| Nilsson, Stefan | |||
| Lindberg, Torbjörn | |||
| Nilsson, Petter | |||
| Berglund, Tomas | |||
| Åkerström, Roger | |||
| Renberg, Mikael | |||
| Myllys, Jarmo | |||
| Burström, Anders | |||
| Edström, Lars | |||
| Huczkowski, Hans | |||
| Rönnqvist, Jonas | |||
| Sandström, Jan | |||
| Henriksson, Daniel kryddat med importer som blev trojänare: Kucera, Jiri Hostak, Martin Burda, Vaclav med junisar som plockades upp: Ledin, Per Fabricius, Karl Lundberg, Emil Savilahti-Nagander, Per Fransson, Johan Törnqvist, Gusten med fungerade värvningar som
Plus sådana som Shayne Toporowski. Jag hoppar förstås äver ett antal andra konstigheter, men med de nämnda spelarna som grund var det ingen större risk att Taavola lät spelarna bestämma. Under säsongen tog de alltid fram lulehjärtat och redde upp saken så gott man kunde. |
Sven.Savage: Daniel Larsson har sett sina bästa dagar, visst låt Lassinantti lira en hel säsong till med Asplöven men låt då Ward vara backup till Owuya under tiden.
Det börjar se riktigt tungt ut, inte ens allsvenskans andrahands sortering verkar vara intresserade av Luleå.
Börjar lukta tavve åren när man hämtade någon noname från italien och hägerbäck.
Daniel Larsson, forts. Här har vi Daniel i en intervju med Aftontrasan för bara nio månader sedan. Han fortsätter med skitsnacket att han "inte fick stå nånting". Jah har verkligen kollat upp det där.
Daniel hävdar att när han gick upp till A-junisar hade tränaren sagt åt honom att han skulle få dela spaden med David Rautio. "Vi skulle spela varannan match" påstår Daniel att han hade löfte om.
När serien väl började visade det sig att David Rautio var den bättre vakten. David stod och Luleå vann, Daniel stod och Luleå förlorade, typ. Så under de första tio matcherna fick David ta spaden sju matcher, Daniel tre matcher.
Jag har kollat upp det där, han fick verkligen ta spaden, men Daniel fick den oftare. Nu kan jag förstås inte veta vilka "löften" Daniel verkligen ska ha fått men även om det varit som han påstår har naturligtvis en tränare viss rätt att ansvara för att ta ut det bästa laget. Det där händer hela tiden, i A-lag är det en självklarhet, i A-junisar 1-2 år före A-lag måste man också acceptera att liknande villkor gäller.
Och att Daniel Larsson "inte fick stå någonting" är bara ljug, osanning och påhitt.
Nej, Daniel. Kommer du till Luleå måste du göra en pudel. Att vara målvakt i Luleå Hockey och inte ha fullt stöd av hemmapubliken - det är ingen lätt position ska du veta. Mattias Modig, Gusten Törqvist, Fernandez, och många fler kan vittna om det. Gör en tavla och buropen och de ilskna inläggen i lokalpress och på nätet står som spön i backen. Ska du hålla vår spade måste du ha publiken med dig och stöd även när du kastar in en puck. Om detta stämmer behöver du lägga fram en ordentlig pudel. Ett gott råd.
Du spelade i J18 och J20 med Luleå Hockey. Vill du tillbaka dit?
– Nej, det är ett avslutat kapitel.
Men om Osten (Luleås sportchef Lars Bergström) ringer och verkligen vill ha dig?
– Nej. Jag var där när jag var junior och jag har inga tankar på att komma tillbaka, säger han bestämt.
Hur var din tid i Luleå?
– Först säsongen i J18 fick jag spela mycket. Det var bra. Andra året i J20 fick jag inte stå nånting. Det var frustrerande och jag bestämde mig för att flytta hem till Boden och allsvenskan, säger han och fortsätter:
– Hade jag inte gjort det hade jag aldrig varit där jag är nu. Hade jag fortsatt i Luleå hade jag fått sitta bakom David Rautio och inte spela. Jag hade sabbat mina chanser i juniorlandslaget.
Och så läser man trasan i lugn och ro och får se att de påstår att Luleå och Daniel Larsson förhandlar om en övergång?
Lite bakgrund. Daniel Larsson är från Boden, 3-4 mil från Luleå och alltså i princip från någon sorts "stor-Luleå". Daniel har också spelat i Luleå Hockey tidigare. Kom till oss som B-junis, var kvar upp till A-junisnivå, men lämnade oss sedan.
Anledningen till att Daniel Larsson drog var att han i konkurrensen från den något bättre David Rautio inte fick stå så många matcher han hoppades på: Daniel fick ta spaden 3/10 matcher men ville haft 5/10 matcher och så drog han av det skälet.
Han gick tillbaka till Boden som konkade. Märk väl att Boden under alla år varit bättre än Luleå i hockey, först i slutet av sjuttiotalet gick Luleå förbi. Boden hade också varit nära avancemang till Elitserien, i början av nittiotalet kom man platsen under avancemang till elitserien två år i följd. Värst var den gången man fick förlora med max två mål mot Gnaget, låg under med 3-0 i sista matchen mot Gnaget och Ulf Sandström i slutminuterna fick lägga straff på Riddarn Ridderwall. Då Hovetpubliken, hulliganerna sänkte Boden genom att vråla, kasta in dosor och mynt o s v och sänkte Sandström. Så nära hade Boden varit men allt gick åt helvete. Samtidigt som allt annat drabbade Boden; regementena försvann, garnisionsjukhuset lades ned, nya länslasarettet byggdes på väg till Luleå, staden avfolkades, tillspökades. Daniel gick till Hammarby.
Där utvecklades han bra, lyftes sedan över till Djurgårn och gjorde en kanonsäsong.
Men ungefär där började han offentligt attackera Luleå Hockey. När helst han intervjuades passade han på att gnälla på Luleå och mena att det var vi som förskt sänka honom och det skulle han aldrig förlåta. Han blev så imåponerad av sig själv att han friserade sanningen mer och mer. Som ovan beskrivet fick han 3 isf 5 matcher, men i efterhand påstår han att han fick 0. Dessutom viskar han "sanningar" av typen att det var alla Modig i klubben, speciellt junistränare Mattias Modigs fabror, som ville ha bort honom till förmån för Modig. Även om grejen är den att när Daniel och Mattias lirade i samma lag, B-junisarna, fick Daniel ta spaden nästan varje match. Det var bland A-junisar han mötte en svårare konkurrent, David Rautio som då helt enkelt var bättre än Daniel.
Det har runnit vatten under broarna kan man tycka, men Daniel har fortsatt med sitt Luleåhat. Vilket fått mig att punktmarkera honom och visat att från klubb till klubb har han därefter när han lyckats en match eller en säsong alltid slagit sig själv för bröstet (plus kastat glåpord mot Luleå) medan när han INTE lyckats - vilket blivit vanligare efter Djurgårdstiden då han passerat AHL-laget Griffins, HV och Gnaget - som regel förklarat att det varit målvaktstränarens eller huvudtränarens fel.
Detta om detta. Inte fan skulle jag kunnat se Daniel Larsson med en Luleåtröja igen. Och med tanke på vad vi sett senaste året-åren nog fan skulle jag hellre välja att ha haft David Rautio kvar. Om det nu är så att Osten inte ville ge David Rautio tillräckligt påökt för att han skulle avstå gå till Pungen, men i stället får betala de pengarna för att plocka in Daniel Larsson...ja, det känns allvarligt talat inte alls bra.
Menmen. Jag är ju i första hand Luleåsupporter och kommer Daniel Larsson in accepterar jag förstås det.
Men den ovan givna beskrivningen är något jag vet att jag delar med många Luleåsupportrar och ska Daniel spela för oss kommer han att bli tvungen att göra en pudel. Han kan ju förstås "förklara" att Luleå för tio år sedan styrdes av en "maffia" ungefär som LG Niemi och andra hävdar och att det numera är "en helt annan förening med god ordning".
Jaja.
Blir det så kommer det att kännas mycket konstigt och ta tid att vänja sig vid...
Sven.Savage: Jaja...matar man trollen då får man jävlar i mig tebaks med råge...he he!
Och alldeles innan jag skulle posta detta inlägg så såg jag att detta forum vart uppdaterat med att du ansåg en vettig?!
Fan...nästan så att ens image blev lite rubbad...men tack ändå för den...ska lägga in det i min blivande cv när det blir dags att söka nytt jobb...
Knegare: Sorry Knegare att du blir "måltavlan" lite grann för det jag skriver men jag vet ju att du är en vettig person.
Fyller på med "svar" till dig, men egentligen riktar jag beskrivningarna till andra SkAIKare som har för vana att kasta skit på Luleå och så gör på andra platser på nätet. Jag vet ju att en del av dessa läser det jag skriver här även om de saknar nicks och alltså inte kan svara. Så där är måltavlorna.
Plus att jag kastar skit på Fjollträsk-gänget av självutnämnda experter spom nu liksom får bräääääääker samma melodi "Schleffte bästigast någonsin?" samtidigt som samma gäng för några år sedan brääääääkte samma melodi att fy, Luleå, som slår vårt fiiiiina Djurgården. Äckligt!
I grund och botten vill jag förstås gratulera SkAIK som tagit sig upp i Sverigetopp och härligt att se er där i stället för lag från Sydbotten.
Det som gjort att jag har så svårt för SkAIK för närvarande är den där s k journalisten och diverse "SkAIK-supportrar" som inte i första hand tycks vara ute efter att älska sitt lag utan att hata ett annat lag från en stad 13 mil norrut. Att se de där orera som ganla jesuiter i alla sammanhang och sprida delar av sina hatkrior som "sanningar" så att inkompetenta "experter" hänger på och målar upp förljugna bilder, som de nämnda SkAIK-galningarna därefter tar som referens och objektiva bevis för sin egen föryträfflighet i syfte att fortsätta hata det icke nämnda laget, det äcklar mig.
Se nedan. Här följer kapitlet, avsnitt 3.
Hockeyförbundet har en lista över svenska spelare som blivit proffs utomlands. OBS att den listan visar inte bara de som gått till NHL/nordamerika utan dessutom sådana som förr i tiden på karriärens höst drog till t ex Österrike/Schweiz för att dra ihop lite stålar, och på senare tid tillkommer förstås de som fyllt på KHL-lagen. Fast den här listan sträcker sig bara fram till 2006. Det man kan säga om året 2007-2014 är att siffrorna under den perioden är klart större än tidigare, tänk på det.
Förbundets lista över hur många svenska spelare som blivit proffs utomlands varje år. OBS att det gäller svenskar som gått till nordamerika, europa, ryssland, allt.
1932 – 1 spelare
1951 – 1 spelare
1964 – 2 spelare
1972 – 1 spelare
1973 – 5 spelare
1974 – 7 spelare
1975 – 3 spelare
1976 – 3 spelare
1977 – 6 spelare
1978 – 6 spelare
1979 – 2 spelare
1980 – 7 spelare
1981 – 9 spelare
1982 – 5 spelare
1983 – 7 spelare
1984 – 7 spelare
1985 – 6 spelare
1986 – 2 spelare
1987 – 10 spelare
1988 – 5 spelare
1989 – 5 spelare
1990 – 10 spelare
1991 – 3 spelare
1992 – 12 spelare
1993 – 18 spelare
1994 – 18 spelare
1995 – 28 spelare
1996 – 63 spelare
1997 – 124 spelare
1998 – 155 spelare
1999 – 120 spelare
2000 – 50 spelare
2001 – 130 spelare
2002 – 124 spelare
2003 – 118 spelare
2004 – 192 spelare
2005 – 215 spelare
2006 – 198 spelare
Jag gjorde ett visst mellanrum för tiden fram t o m 1995, dvs t o m säsongen 1995/96, och den senare perioden.
Där kan man tydligt se att under lång tid var det vanligen bara ett ensiffrigt antal spelare som flyttade ut men under första halvan av 90-talet hade det börjat öka på sig.
Och efter säsongen 1995/1996 exploderade det snabbt.
Med detta som "bevis" kan vi med all säkerhet dra slutsatsen att nivån var hög på Elitserien länge men efter 1996 har den urholkats kontinuerligt då de bästa spelarna hela tiden köpts till utlandet, vanligen nordamerika.
Vilket är intressant då man diskuterar hur bra Luleå Hockey egentligen var, när man vann Glud 1996. Med stöd av de nämnda siffrorna påstår jag att elitserielagen höll mycket hög nivå eftersom en väsentlig andel av våra bästa spelare lirade i Elitserien på den tiden. Så när Luleå vann Glud var det mot riktigt bra motstånd.
OK?
Försök nu fundera över hur bra de svenska elitserie/SHL-lagen är numera. Kan man inse hur det kommer sig att rookie-klubbar som Läjkrarna och Öret tar sig in? Eller för den delen försvunna lag som SkAIK och Trottoarkanten? Hur bra skulle t ex Timrå ha varit idag om man haft kvar sina spelare? Bara en undran.
Det som dessa listningar syftat till är alltså att visa att det finns en förklaring till varför de svenska elitklubbarna har den nivå de idag har.
Det beror INTE på att SkAIK har en fantastisk väääääärdegrunnnnnd, Lasse J, en själ i föreningen, är bästigast i alla tider och allt sådant dravel som får mig att vilja kräkas!
Ta t ex Djurgården. Skulle de fått behålla alla de spelare de haft som nu lirar i NHL/KHL - och för övrigt också i andra SHL-lag som kan betala bättre eftersom kommunen pumpar in pengar hos dem - hade Djurgårn kunnat behålla sina spelare hade de inte besökt Allsvenskan två år. I stället hade de vunnit Glud varje år.
Den som inte begriper det, begriper inte hockey.
Men se också hur många stjärnspelare som kommer från Göteborg, från HV Jönköping, från Pungen, från MooDoo-Timrå och Pölsan. Skulle de kunnat ha kvar spelare hade de lagen varit betydligt bättre än de är idag, t o m att de varit lika bra eller t om bättre än det bästigaste laget någonsin, det från Schleffte.
Warulfven har f n inte många värmländska spelare utomlands, inte Luleå och Norrbotten heller. Men Schleffte har knappast heller beskattats av en massa stjärnor heller.
Vad vill jag ha fram med detta, om någon undrar?
Att man måste för fan veta vad man talar om när man försöker påstå att Schleffte är bästigast av de bästa någonsin, en fantastisk förening med en vääääääärdegrunnnnnnd som gör staden och laget så överlägsna allt och alla.
Att Wennerstring och Åström yrar i sådana ordalag förvånar ju inte- Sådana påståenden säger mer om hur okunniga de är än om de förhållanden de uttalar sig om. Att vissa Schleffte-supportrar nu blivit landets stöddigaste och malligaste och vill hävda detsamma - samt har mage att referera till Wennerblunds "expertutlåtanden" är lika patetiskt det. Utan den braindrain Elitserien drabbats av tror jag inte ens SkAIK kunnat ta sig upp från Allsvenskan ens.
Skulle Luleå Hockey från 1996 kunnat slå Skellefteå AIK från 2014?
Nej, seriöst nu. Det borde man allvarligt talat inte kunna tro på. För mycket har hänt, speciellt på målvaktssidan. Så tänkte jag innan, egentligen.
Men ju mer jag funderar på saken desto mer tveksam blir jag. När man tänker på vilka spelare vi hade börjar jag verkligen fundera på om det årets Luleå verkligen skulle ha fått stryk av årets Schleffte. Jämför man spelare för spelare känns det verkligen som att vi väsentligen ser på stjärnor från Luleås lag med betydligt mer mediokra spelare från SkAIK-laget. Fan vet om inte Luleå 1996 skulle spöat SkAIK 2014. Warulfven 2002 är ett annat exempel: skulle de verkligen ha fått stryk av SkAIK 2014? Nej, det känns också osannolikt, fakiskt. För att inte tala om lagen i Elitserien 2004/2005. Vinnaren Köplustan det året skulle inte spelat jämnt med årets mästarlag SkAIK - de skulle ha krossat dem. Jag kan inte se hur SkAIK skulle vunnit en enda match ens. Målen skulle ha östs in bakom den där Svensson i SkAIK-målet medan man tvivlar på att SkAIK skulel målat ens bakom Henrik Lundqvist. Och natruligtvis skulle ett helt gäng av lagen från 2005 också ha krossat årets SkAIK. Några rejäla backar som plockade ner Lindsröm, Holloway och Möller och sedan skulle SkAIKs komplementspelare fått fixa det själv, hade de lyckats? Bajsar Dolly Parton i skogen?
Sven.Savage: Nä nä...inte bitter...absolut inte bitter! Att du ens bryr dig om vad tidningsdrakarna skriver...jag tar inte åt mig å slår mig för bröstet i vad dom skriver.
Blir snarare irriterad å förbannad av all skit som skrivs...klart som faan att Schtaan AIK inte skulle ha en spole i NHL...ja ej heller KHL.
Dessutom så skulle dom inte haft en spole säsongen 04-05...utan klart som fan nöjd över hur det ser ut nu å har inte påstått nånstans att Skaik är bäst genom tiderna...
Se nedan. Här följer kapitlet, avsnitt 2.
Förbundets lista över svenskar i Nordamerika säsongen 2013/2014. OBS att den är sådär-komplett. T ex saknas Omark som hade lämnat Buffalo.
Anaheim (Nordfolk Admirals)
Max Friberg
Hampus Lindholm
André Petersson
Rickard Rakell
Jakob Silfverberg
Boston Bruins (AHL-förening: Providence Bruins)
Loui Eriksson
Alexander Fällström
Niklas Svedberg
Carl Söderberg
Buffalo Sabres (Rochester Americans)
Jhonas Enroth
Johan Larsson
Henrik Tallinder
Calgary Flames (Abbotsford Heat)
Mikael Backlund
Carolina Hurricanes (Charlotte Checkers)
Elias Lindholm
Victor Rask
Chicago Blackhawks (Rockford IceHogs)
Klas Dahlbeck
Niklas Hjalmarsson
Marcus Krüger
Joakim Nordström
Johnny Oduya
David Rundblad
Viktor Svedberg
Colorado Avalanche (Lake Erie Monsters)
Gabriel Landeskog
Michael Schumacher
Columbus Blue Jackets (Springfield Falcons)
Oscar Dansk
Tim Erixon
Linus Lundin
Dallas Stars (Texas Stars)
Patrik Nemeth
Christopher Nihlstorp
Detroit Red Wings (Grand Rapids Griffins)
Daniel Alfredsson
Adam Almquist
Joakim Andersson
Jonathan Ericsson
Johan Franzén
Jonas Gustavsson
Niklas Kronwall
Gustav Nyquist
Mikael Samuelsson
Henrik Zetterberg
Edmonton Oilers (Oklahoma City Barons)
Viktor Fasth
Oscar Klefbom
Anton Lander
Florida Panthers (San Antonio Rampage)
Mattias Lindström
Los Angeles Kings (Manchester Monarchs)
-
Minnesota Wild (Houston Aeros)
Jonas Brodin
Christian Folin
Johan Gustafsson
Montreal Canadiens (Hamilton Bulldogs)
Douglas Murray
Magnus Nygren
Erik Nyström
Nashville Predators (Milwaukee Admirals)
Patrick Cehlin
Mattias Ekholm
Filip Forsberg
Magnus Hellberg
Patric Hörnqvist
Calle Järnkrok
Viktor Stålberg
New Jersey Devils (Albany Devils)
Jacob Josefson
Adam Larsson
Mattias Tedenby
Alexander Urbom
New York Islanders (Bridgeport Sound Tigers)
Anders Nilsson
John Persson
Johan Sundström
New York Rangers (Connecticut Whale)
Jesper Fasth
Carl Hagelin
Oscar Lindberg
Henrik Lundqvist
Anton Strålman
Ottawa Senators (Binghamton Senators)
Fredrik Claesson
Erik Karlsson
Ludwig Karlsson
Robin Lehner
Mika Zibanejad
Philadelphia Flyers (Adirondack Phantoms)
Nicklas Grossman
Erik Gustafsson
Phoenix Coyotes (Portland Pirates)
Oliver Ekman Larsson
Pittsburgh Penguins (Wilkes-Barre/Scranton Penguins)
-
San Jose Sharks (Worchester Sharks)
Sebastian Stålberg
St. Louis Blues (Chicago Wolves)
Patrik Berglund
Magnus Pääjärvi
Alexander Steen
Sebastian Wännström
Tampa Bay Lightning (Norfolk Admirals)
Victor Hedman
Anders Lindbäck
Toronto Maple Leafs (Toronto Marlies)
Petter Granberg
Carl Gunnarsson
Vancouver Canucks (Utica Comets)
Peter Andersson
Ludwig Blomstrand
Alexander Edler
Joacim Eriksson
Eddie Läck
Jacob Markström
Daniel Sedin
Henrik Sedin
Henrik Tömmernes
Washington Capitals (Hershey Bears)
Nicklas Bäckström
Marcus Johansson
Winnipeg Jets (St. John´s IceCaps)
Tobias Enström
Carl Klingberg
Här finns förvisso några spelare från Skellefteå men de har knappast gjort något större avtryck, de flesta harvar bara nere i AHL. Däremot massor av spelare från andra städer och klubbar i Sverige. Spelare som är stjärnor i nordamerika och massor av spelare som skulle varit stjärnor i SHL.
OBS att jag inte påstår att spelare från Luleå flödar i NHL/KHL. Så är det inte. Vi har visserligen haft en hel del i de ligorna under åren men för närvarande är det ganska tunnsått. Men det här handlar inte om Luleå, det är inte vi som påstår att vi är bästigast av de bästiga över alla tider....
Dags igen för kapitlet "Vi kontrollerar vad pulver påstår genom att ta fram fakta".
Nu gäller det Wennergrans, stavhopparkommentatorn Tommy Åströms och diverse SkAIK-hfans hallucinationer om "SchtAIK är bästigast av de bästiga någonsin!"
Mot det har vi mitt påstående om att kvalitén på Elitserien/SHL utvattnats rejält pga att så många av våra bästa spelare nu lirar utomlands, att konkurrensen som en följd av detta blivit betydligt lägre och att enskilda lag - som Schtaan - kan verkar jättebästigast just genom att andra lag för ögonblicket är så hårt brandskattade och svaga. Naturligtvis har klubbarna ersatt de svenskar de förlorat, dels genom att värva nya svenskar, ta upp junisar eller genom att köpa utländska legoknektar. Men naturligtvis har stanarden sänkts rejält och de importer som inte platsat i de största ligorna är ibland lyckträffar men lika ofta missräkningar och fiaskon.
Jag påstår att många svenskar lirar utomlands. Men kan jag stödja det med fakta? Jodå. Vi börjar med KHL. Här är höstlistan 2013 (vissa förändringar skedde därefter):
Nicklas Danielsson, Lev
Uppsala. Junis Västerås-Pölsan. Därefter bl a Djurgårn och MooDoo
Mathias Porseland, Lev
Göteborg. Junis Köplustan.
Calle Ridderwall, Lev
Stockholm. Junis Bajen.
Martin Thörnberg, Lev
Jönköping. Junis och A-lag HV71.
Patrik Zackrisson, Lev
Stockholm. Junis Köplustan. A-lag Rögle och fr a Pungen.
Joakim Lundström, Admiral
Gävle. Junis Pölsan. A-lag Pölsan och Timrå.
Richard Gynge, Admiral
Stockholm. Junis Bajen. A-lag Gnaget.
Niclas Bergfors, Admiral
Södertälje. Junis Tälje. Därefter NHL.
Staffan Kronwall, Lokomotiv
Stockholm. Junis Huddinge. Djurgården.
David Ullström, Lokomotiv
Jönköping. Junis HV. A-lag HV + NHL.
Niclas Andersén, Severstal
Grums. Junis Trottoarkanten. Pölsan.
Linus Videll, Severstal
Stockholm. Junis Gnaget. Södertälje.
Fredrik Pettersson, Donbass
Göteborg. Junis Köplustan. Köplustan.
Mikael Tellqvist, Riga
Stockholm. Junis Djurgården. A-lag fr a Djurgården. MooDoo.
Tony Mårtensson, SKA
Stockholm. Junis Arlanda. Pungen.
Tom Wandell, Spartak
Södertälje. Junis Tälje. A-lag Timrå, NHL.
Jonas Andersson, Jugra
Stockholm. Junis Gnaget. Södertälje.
Andreas Engqvist, Atlant
Stockholm. Junis Spånga, Djurgården. A-lag Djurgården, NHL.
Tobias Viklund, Avtomobilist
Kramfors. Junis MooDoo. A-lag MooDoo, Skellefteå, Köplustan.
Johan Backlund, Vitiaz
Skellefteå. Junis Skellefteå, Trottoarkanten. A-lag Trottoarkanten, Timrå, 1 NHL-match.
(Misja Zjukov, Jugra)
S:t Petersburg. Uppvuxen i Sverige. Junis Mora.
(Niklas Sundström, Minsk)
Örnsköldsvik. Junis MooDoo. NHL, MooDoo.
Bekräftar ganska bra att det finns många svenskar i KHL som skulle vara stjärnor i SHL om de spelade här. Schtaans enda bidrag är Johan Backlund, Skellefteågrabb, men som aldrig lirat Elitserie för Skellefteå utan gick till andra klubbar. Plus Tobias Viklund som var förbi Schtaan några år.
Men hälften av spelarna är ju Stockholmare. Vad skulle de betytt för Djurgårn, Gnaget och Tälje.
Och just nu lirar Lev från tjeckiska Prag final i KHL mot Mettalurg från Ural, snarast Asien alltså, i "ryska finalen". I Lev har vi en drös svenskar, bl a Jönköpingspojkar från HV. Vad skulle de kunnat tillföra i dagens HV?
He he, ögnade igenom ett SkAIK-Forum. Ett där rönkarna står i kö för att klia ryggen på varandra, eller hjälpa till med runkandet.
Man påstod där att SkAIK hade revolutionerat hela hockeyn och därför blivit bästigast och så skulle man ta fram ett b"bevis" på det hela.
Och vad hittade man?
Jo, att SchkAIK kommit på att en forward kan hoppa in i båset närmast det egna målet samtidigt som en annan forward hoppar ut på isen längst bort närmast motståndarmålet. På det viset "tjyvar" man och konverterar en slutkörd trött forward mot en pigg dylik som dessutom får ett försprång på tio meters kontring.
Underbart.
Men jag skulle inte bränsa mig så pass. Nog har väl SkAIKarna mer "nydanande" mer "tjyveri" det tagit fram genom sin väääääärdegrunnnnnnnd och Lasse J?
Klubbtekniken skulle jag vilja lyfta fram. En klubba runt halsen, runt kroppen, mellan benen, vridande knän eller fotleder på motståndare kan göra underverk! Se bara på jimmijump, experten på området. Kombinerar man det med att samtidigt lägga sig på moståndaren, dra ned honom så har man en vacker, kreativ och innovativ hockey! SkAIKs bidrag till hockeyn, signerad Lasse J och väääääärdegrunnnnnden.
Just detta fulspel har inneburit att SkAIKarna som regel drar på sig flest tvåminuters utvisningar i serien och ändå släpper då zebrorna det mesta av SkAIK eftersom det pågår hela tiden och inte är så lätt att hinna med för långsamma zebror.
Sedan läser man SkAIKarna: vi är ju det konstruktiva, det spelförande laget, hur kan vi få fler utvisningar än andra laget? Det är fusk! Domarna är köpta! Här talar man verkligen strursar med huvudet djupt ned i sanden och under alla år har ingen i hockey-Sverige sett ett lag vars supportrar så ivrigt klagar på zebrorna de flöesta matcher man vunnit. När man förlorat handlar det inte bara om de flesta matcher, då är det allltid zebrornas fel. Troligen för att de saknar väääääärdegrunnnnnd. Och Lasse J, hockeyns svar på Brutus, Cesarmördaren.
Knegare: Slutligen: Vaddå, jag bitter?
Knappast. Det handlar bara om att balansera det idiotiska runkande av Schtaan som pågår av de lokala supportrarna samt av ett antal inte speciellt kunniga s k experter.
Löper Luleå större risk än Schtaan att kollapsa närmaste framtiden?
Jovisst, det inser väl alla. Vi släpper iväg en fantastisk ledarkvartett som för alltid påverkat hur de flesta lag numera spelar och vi har en rejäl växling av spelare där vi just nu har aläppt nästan alla stjärnor och inte ännu sett någon rejäl ersättning utan står med ett decimerat brunkargäng just nu.
Troligen får Luleå problem närmaste säsongen, kanske t o m stora problem. Samtidigt är det inte helt uteslutet att stöddiga Schtaann kollapsar. Sådant har man sett förut, dvs vi som funnits på elitnivå under terttio år. År då Schtaan mest harvat nere i det allsvenska träsket.
Nej, närmaste året-åren är det troligt att Schtaan blir kvar högt upp, kanske inte i topp men övre halvan åtminstone. Medan vi vet mindre om Luleås möjligheter och visst riskerar vi undre halvan, kanske t o m riktiga problem. Det ger sig.
Men om ytterligare några år kan det mycket väl vara omvända positioner. Vi har varit kvar i trettio år nu. Det har varit lite upp och lite ned men vi har aldrig som alla andra lag behövt kvala oss kvar (Läjkrarna också undantagna, men det beror ju i första hand på att de är så nya).
Schtaan däremot har en tradition av att gå upp som en sol och falla pladask som en pannkaka.
Där har vi en grund av värden bestående, en som signalerar vad vi har att vänta oss framöver. De lokala Schtaanrunkarna, landets just nu stöödigaste och malligaste supportrar, kommer dock inte att behöva äta upp hur fel de hade. Eftersom de kommer att försvinna, som Schtaansupportrar alltid gör när de förlorat en match som de - innan matchen - förklarat att de bombsäkert vinner, eftersom de har vääääärdegrunnnnd och Lasse J!
Och så är Sctaan i final. Här kunde man ju väntat sig att möta vilket som helst av de övriga direktkvalificerade lagen på plats 1-6.
Vilket lag får man då löpa? Vilket vill man möta?
Vi kollar igenom motståndet och rankar dem som önskemotståndare för Schtaaaaan.
1. Warulfven
Ett lag som passar Schtaan utmärkt. Laget kollapsade under året, sparkade av misslyckade tränare, sportchefer, spelare och köpte och köpte nytt. Fick ihop ett gnetlag som gnetade sig upp till slut men ett lag utan backar och återigen ett lag som passar Schtaan som allra bäst. I serien har Schtaan spöat upp Warulfven som man velat, visserligen har Ulfven gnetat sig till oavgjort och straffvunnit bonuspinne ett par matcher men årets Ulfv är en spillra av den forna storheten och förstås önskelaget nummer ett för Schtaan.
2. Luleå
Kanske önskelag två för Schtaan men med stor sannolikhet en svårare motståndare som man gärna slipper. Under serien har Schtaan vunnit två matcher mot Luleå, förlorat två matcher mot Luleå och i den feme gnetade Schtaan hem en vinst med 1-0 sedan man målat i första matchminuten och därefter gnetat sig igenom följande 59 minuter som Luleå ägde och vann skotten på. Nej, det är inget tvivel om att Luleå med Rönkenhockeyn kan ställa tilll det för Schtaan och även om årets Luleå delvis knackat jämfört med åren innan, är man aldrig så bra som när man får möta Schtaan och efter finalförlusten i fjol, och semiförlusten två år tidigare, vet alla att Luleå kommer att gå på med en revancklust som kan försätta berg i rörelse, medan Schtaan inte längre har samma drift att hålla Luleå nere. Nej, ingen klar önsemotståndare för Schtaan. Men kanske det näst bästa laget för Schtaan att få möta - eftersom resten är mycket svårare.
3. Pölsan
Ungefär samma siffror som mot Luleå i serien för Schtaan. Man har slagit Pölsan i två matcher, Pölsan har vunnit två matcher och sedan har Schtaan gnetvunnit den femte. Men Schtaan har vunnit under Pölsans formgropar. I ett par av matcherna, när Pölsans spel fungerat, har de öst in 6-7 mål på Schtaan. Pölsans attackhockey och PP när allt fungerar kan helt klart krossa Schtaan. T o m spöade Pölsan Schtaan uppe i Skellefteå med 3-7 en match, mycket imponerande. Pölsan på G är ett lag som Schtaan inte har så stor lust för, inte minst sedan Pölsan spöade Schtaan i finalen förrförra året och visade att inget lag i landet traditionellt hatar så att förlora som Pölsan och därför blir extremt svåra att möta, långt över den talang de enskilda pölsorne egentligen besitter.
4. Köplustan
Ett lag som Schtaan inte alls vill möta i final. Köplustan behövde tid på sig att spela ihop laget med ny tränare och många nya spelare men under andra halvan av serien tog Köplustan fler poäng än Schtaan. Laget fick fram en hockey - också en Rönken-hockey-variant - där alla spelare i den tidigare lata Köplustan nu jagade livet av motståndarna och körde på i full fart med snabb och effektiv skridskoåkning och markerande som körde slut på lag efter lag. Mycket jobbigt för aSchtaan att möta; inte de stabbiga, trötta backar som lag som Pungen och HV ställde ut - men fick i stället möta ett helt lag där hela tiden alla på isen deltog i ett snabbt och effektivt avväpnande och sönderkörande av motståndarna - och dessutom skapade chanser för eget snabbt attackspel där det blottades att Schtaans backuppsättning verkligen inte är något att hänga i julgranen utan tvärtom dominerat av inte så duktiga backar som pressade började leverera misstagor och rena tavlor. I serien var de tre första matcherna mellan Köplustan och Schtaan rätt jämna och Schtaan lyckades vinna 2, Lustan 1.
Men sedan, när Köplustan fått ihop laget, var Schtaans dödens lammungar. Sista två matcherna som Schtaan mötte Köplustan i serien spelades dessutom hemma i Skellefteå, där Schtaan vill påstå sig vara omöjliga att besegra. Köplustan vann första matchen med 1-6! Och andra matchen....vann Köplustan också med 1-6!
5. Läjkrarna
Efter den ovan givna beskrivningen av Köplustan kan det väl inte finnas något lag i landet som Schtaan hellre vill slippa i final?
Jodå. Växjö Lakers är det värsta Schtaan kan tänka sig, t o m värre än Köplustan! Även Läjkrarna hade ett hopplockat lag med färsk tränare och det tog sin tid att få ihop laget. Men liksom Köplustan tog Läjkrarna fler poäng än Schtaan under andra halvan av serien.
Schtaans favoritmotståndare är ju lag där delar av spelarmaterialet inte håller samma klass som de övriga och helst vill man möta lag där flera av backarna är gamla, trötta, sega och inte hinner med. Allt detta finns hos Läjkrarna - inte. Laget kör en tempostark Rönkenhockey som markerar ut och neutraliserar tuta och kör-hockey av Schtaans snitt. Mot Läjkrarna har Schtaan oerhört svårt att hitta de öppna och klara målchanser man får gratis i parti och minut mot försvarsfiaskon som HV, Pungen och Warulfven. Och liksom Köplustan har Läjkarna en tuff och snabb attackhockey att plocka fram när de kört slut på motståndet och när de får utmana de inte så skickliga Schtaan-backarna kan det gå undan.
Växjö Lakers HC - Skellefteå AIK4 - 2( 2-2,1-0,1-0 )
Skellefteå AIK - Växjö Lakers HC 3 - 2 ( 1-2,1-0,0-0,0-0,1-0 )
Växjö Lakers HC - Skellefteå AIK 3 - 2 ( 1-1,0-0,1-1,0-0,1-0 )
Skellefteå AIK - Växjö Lakers HC 0 - 6 ( 0-4,0-1,0-1 )
Växjö Lakers HC - Skellefteå AIK 1 - 2 ( 0-1,1-0,0-0,0-1 )
Under serien har Schtaan mot Läjlrarna lyckats gneta till sig oavgjort i tre matcher och tagit bonuspinnenen i 2/3 vid sudd/straffar.
De övriga två matcherna har Läjkrarna vunnit, t o m inklusive en kross i "omöjliga" Skellefteå med 0-6!
Läjkrarna har under serien poängfördel inbördes mot Schtaan med 10-5, tala om Bogey Team!
Och under våren har Läjkrarna vuxit enormt - de har hela året varit utmärkta men under våren förstärkt med en riktigt bra målvakt och dessutom fått sitt PP att fungera rejält bra och laget har blivit mycket svårslaget. Nej, Läjkrarna är nog det lag som opassar Schtaan som värst, eller bäst ska det väl heta. Läjkrarna är nog det Schtaan vill undvika mest av allt. Hela Schleffte ber nattböner om att Läjkrarna ska få möta något sådant där brutallag, lag som kan förstöra Läjkrarnas hockey. Men finns ett sådant lag i landet? Jodå. Warulfven är som klippt och skurna för uppgiften. Schleffte håller tummarna!
Sammanfattningsvis
Jag har påtalat att uppfattningen om Schtaan som det bästigaste av alla bästiga lag är en pueril ståndpunkt. Man har lyckats bra senaste åren eftersom konkurrensen varit historiskt usel. Nu inbillar sig Wennersohn och andra självutnämnda experter (per definition folk som inte begriper hockey) att Schtaa är bästigast någonsin men det är helt snurrigt att tro så. Redan i år talade mycket för att Schtaan skunde tappa titeln och det fanns en lång rad lag som skulle ha blivit formidabla motståndare för Schtaan. Men genom råflyt undviker Schtaan alla sina värsta motståndare genom att de paras ihop med lag som opassar dem och blir bortmanövrerade. Samtidigt som Schtaan bara får möta de enklaste av de lag de kan tänka sig, t o m får de spela final efter att bara ha spöat serienian och serietian, två lag som är alltigenom ihåliga och munsbitar för tuta och kör-lag av Schtaans kaliber. Och i final får man genom ytterligare råflyt möta det allra enklaste lag, för Schtaan, av lagen på övre halvan. Sjukt!
En mer normal ordning och medelflyt i detta slutspel samt lite andra resultat i slutomgångarna, kunde inneburit att Schtaan fått möta i tur och ordning:
Kvart: Pölsan (och tänk om Gunderson då också var med)
Semi: Läjkrarna
Final: Köplustan
Skulle Schtaan då ha vunnit SMI igen?
Knappast.
Jag tvivlar på att de ens nått fram till final...
Och då talar vi ändå om det bästigaste av de bästigaste lag, laget med Lasse J som Einstein och Vääääärdegrunnnnnd som ledsnöre!
En värdegrund som symboliserar av supportrar som under ett år ringar nattliga samtal och mordhotar en lokal journalist och hennes barn samt upprepade gånger skär sönder däcken på hennes bil, sedan journalisten i lokaltidningen skrivit om att en spelare i Schtaan supit sig redlös och därefter pimplande ur en vinlåda på ratten dragit i väg på vägarna och kört åt helvete.
En värdegrund som symboliseras av en annan lokal journalist som lämnar nämnda tidning för att den skrivit sanning om Schtaan-spelaren, som därefter låtsas som att det aldrig hänt, men som ljuger ihop en historia om ett motståndarlags sportchef, sprider den över hela landet under pågående slutspel där Schtaan ligger kraftigt under mot laget med sportchefen, och sedan gnyr och anmäler sig mordhotad efter vad som skrivits på ett litet supporterforum....
Väääääärdegrunnnnnd var ordet!
Redigerad kommentar
SHL 2013/2014. Schtaan vinner grundserien. Under säsongen räknar Schtaansupportrarna fram hur bästigast Schtaan är och vill ha det till att nu ska SChtaan slå alla tiders rekord i landets högsta division.
Att man då jämför sig själva, som spelar 55 matcher där 3 pinnar utdelas per match, med lag som spelat under tider då man fick 2p per match och bara spelade 36 matcher, bekymrar inte Schtaan. Ty det är mer eller mindre definitionen på en Schtaan-supporter: man ser det man vill se. Detta hockey-Sveriges svar på Bagdad-Bob viftar vidare med de gulsvarta vimplarna och ylar segervisst: Schtaan! Schtaan! Bästigast! Bästigast!
Ser man över perioder av säsongen fanns det långa avsnitt då andra lag var klart bättre men nu är i detta läge de flesta lag ganska hårt drabbade av växlingar och anpassningar efter den nya ordningen med massor av landets bästa spelare borta i ligor i andra länder, generationsväxlingar, frisläppta nordamaerikanska importtrösklar m m och alla lag har längre formgropar under året. Schtaan har också formgropar men kortare och vinner därför serien.
I slutspelet får man först möta serietian. Ja, det är riktigt. Serietian får för första gången lira slutspel, något knäppt påhitt av ett knäppt förbund. Schtaan har under året krossat kollapsen HV med 18-3 i fyra matcher. Den femte förlorade man visserligen med 4-2 sedan man sovit andra perioden och låtet HV vinna den med 4-1, men HV är ett helt kollapsat lag.
Schtaan vinner den kvartsfinalen knappt genom att göra 1 mål mer än HV i genomsnitt per match. Lyckas t o m förlora en match mot vraket HV.
Sedan får man möta Pungen i semifinal. Nu talar vi serienian, ett lag som genomsnittligt varit så uselt att man inte ens lyckats ta någon av de åtta första platserna som krävts för att delta i slutspelet. Men genom förbundets aprilskämt får man vara med, och naurligtvis får Schtaan möta serienian efter serietian. Som alla vet saknar såväl HV som Pungen ett försvarsspel. Stabbiga, gamla backar som vanligen inte hinner med alls och när de hinner med staplar de misstagen på varandra. Urtypen för lag som passar Schtaan som handen i handsken. Under serien har Schtaan tämligen nekelt spöat Pungen match efter match efter match efter match och så i sista matchen, under Schtaans korta formgrop, lyckas Pungen få oavgjort och t o m vinna bonuspinnen på straffar.
Men inget t ivel om att det är nästa önskemotståndare för Schtaan. Ändå lyckas man återigen förlora en match men man vinner förstås semin ändå och går till final. Första gånget ett lag får spela SM-final efter att ha besgrat inget av de övriga lagen på plats 1-8, och dessutom fått möta sina önskemotståndare, i stort sett de två lag som man haft allra enklast för under hela året eftersom de saknar ett försvar och riktiga backar, det allra farligaste man kan tänka sig när man möter Schtaan och tuta och köra hockeyn.
Knegare: Robert P hade en listig vinkling på Wennerblads Schtaanrunkande, där Wennergren vill ha det till att Schtaan är bästigast någonsin genom att lyfta fram en vinst med 8-1 som värst sedan Djurgårn-Bajen 11-2 1955, plus yra upp om att 17-3 på tre matcher mot Ulfven är ju så bästigast att det i sig bevisar hur bästigast någonsin, det Schtaan, som säkert skulle vunnit både KHL och NHL i år om man nu inte av värdegrundsskäl vägrade att delta i en turnering där man måste betala för sig, är.
Härlig mening, eller hur. Språkligt korrekt, nästan av tyskt snitt, men tvingar läsaren att läsa om och om innan man begriper.
Och då begriper man att undra vilken vinkel robert p hade.
Lite omskrivet frågade han om det är talande för det bästigaste av alla bästiga lag att man inte orkade med bättre än målsiffrorna 16-10 när man möter serietian i slutspel?
Genomsnittligt lyckas Schtaan få 3,2 - 2 i varje match mot det uschligaste av det uschliga, det totalkollapsande HV-71.
Javisst måste Schtaan vara bästigast under alla tider!
Knegare: Knegare, glöm inte att Luleå har ju en själ som genomsyrar hela föreningen, ett system som alla känner, en värdegrund som gör att vi moraliskt är starkare än alla andra lag, vi är på väg att bli bästigast av de bästiga, hur skulle vi kunna hamna i kval?
Som bevis på detta vill jag lyfta alla Luleåpojkar och grabbar från närområdet som vi lyft upp till målvakter på hög nivå under så många år. Och fortsätter att göra. Medan Schleffte aldrig haft en egen Schlefftemålvakt ens som reserv i sitt lag i Elitserien/SHL utan bara köpt, köpt och köpt.
Allvarligt talat, kan kan tänka mig "det oövervinnerliga Schtaans" resa mot vanliga Schtan-nivåer på ungefär följande sätt.
1. Schtaan ramlar ur tronen.
2. Schtaan maskineriet börjar knacka. Man ramlar nedåt i tabellen, man åker ur tidigare i slutspelet.
3. Schtaan hamnar på plats 13-14 i SHL, får kämpa mot lag nedifrån för att bli kvar. Kvalen är ju avskaffade.
Hur lång tid tar det där?
Punkt 1 kunde skett i år men med flyt fick man lag man enkelt kunde plocka hela vägen. Har man samma fly nästa år? Tror jag inte.
Punkt 2 inträffar närmaste åren. Redan nästa säsong? Kanske. Inom några säsonger. Det är jag fullständigt övertygad om.
Punkt 3. Förr eller senare. Och då kommer alla Schtaan-runkare att fråga sig hur kunde detta hända? Vi var ju bästigast av de bästiga, vi var ju omöjliga att besegra nu och för alltid, vi hade ju en värdegrunnnnnnd!
Knegare:Om Schtaaaaan får kvala eller ej lämnar iaf jag osagt, sånt är svårt att sia om. Jag tror själv som lagen ser ut just nu att Luleå får det svårare nästa år än Schtaaaan och kanske nått år framöver.
Men som jag skrev tidigare kommer kärnspelare att lämna er trupp om ett par år eller tidigare än så, kanske tom massflykt eftersom NHL/KHL plockar alla som börjat utmärka sig och då kommer Skaik att få det tufft, liknande som tom Färjestad bevittnat om. Grejjen är den att med den Hybris som det är just nu i Schtan över de framgångar ni haft det senaste åren kommer fallet att för er del bli oväntat och tungt.
Rövlunda och speciellt Ulven med Looooooob i spetsen trodde sig vara odödliga under 2000-talet men verkligheten har även hunnit ifatt dom....skillnaden där är att de är så pass attraktiva och namnstarka klubbar att dom inte haft problem att fylla ut deras trupper med de "bästa" avskrapen som vart kvar i europa och således sluppit det tunga fallet.
Men om Schtaaan åker ut eller ej? Det visar sig, tror själv inte det dom närmaste åren....man trodde ju inte det om Djurgården eller Timrå iaf. Timrå som hade ett starkt och Sm-Guld utmanande lag många år under 2000-talet.
Luleå har för tillfället en tuffare framtid till mötes om nu inte Osten öppnar upp det kapital som Rönkenhockeyn spelat till Luleå och värvar några starka namn.
Sven.Savage:Nä, jag tror också Myllys kunde ha hållt idag...dessa målvakter på den gamla skolan var mkt mer reaktionssnabba istället för att som idag stå ivägen för puckarna. Butterfly-vakterna har ju en förmåga att "sålla" skott högt upp. I NHL har ju Brodeur, Hasek och Osgood visat att den ganla skolan håller hög klass även idag, även om butterfly-vakterna med liten släng av den stående stilen som Lunkan har nu har visat sig bäst.
Men Luleå nästa säsong ser inte imponerande ut, om man jämför med guldlaget 1996....frågan är nästan om dessa pensionerade köttmonster skulle platsa om dom dammade av skrillorna idag ;)
Knegare:Grejjen är den att det är som Sven säger angående Eliten under 90 talet då Schtaaaaaaaaaaaaaan lirade i ligan under så var verkligen de bästa Svenska spelarna kryddat med duktiga spelare från Finland och Tjeckien i SHL och bara de bästa av de bästa i NHL.....men sen i slutet av 90-talet och början av 2000-talet börjades köphysterin av spelare till NHL/AHL....lägg då till även från KHL de senaste åren så är det verkligen bara restskrapet kvar i SHL med restriktion för vissa spelare då. Därför består dagens SHL av många utfyllnadsspelare från Allsvenskan och därför mkt lägre kvalite på ligan. Det är ju också en anledning varför glappet mellan SHL/Allsvenskan är mindre idag, just därför att SHL består av många Allsvanska spelare som inte ens skulle få öppna båsdörren under 90-talet.
Vi ska också komma ihåg att de bästa svenska hockeyspelarna någonsin utvecklades under slutet av 80 och stor del av 90-talet. Se bara gubbar som Jörgen Jönsson och Peter Nordström var dominanta under slutspelet 2009 trots att deras bäst före datum gått ut sedan länge tillbaka vilket visar kvaliten på SHL under 2000-talet. Sen var dom förvisso fostrade på det klimat och konkurrenshårdare 90-talet också där dessutom spelet var mer fult och våldsamt...ändå var skadorna mindre då vilket också är ett bevis på att spelarna var kanske mer tränade och van vid hårt spel och hade mer heads up.
Där jag jobbar och bor nu har jag ingen Luleå-supporter med mig, utan är omringad av tre Ulva-fans men det blir ändå ett skämtsamt hockeypratande med lite pikar till varann men alla vi är rörande överens att SHL var en mkt bättre liga under 90-talet med undantaget för 2005 pga av NHL-lockouten.
Det Warulfen och Rövlunda som var i finalen då skulle krossa allt annat som lirat i SHL:s historia, det är fakta.
Knegare: Du har naturligtvis rätt, Knegare. Schtaan var ju bästigast redan innan Forsberg dök upp och det kan vi tacka Lasse J för!
Vi gör en lite jämförelse. Vi kollar siffrorna de tre år Forberg var huvudansvarig och jämför med de tre åren innan. Som du inser är jag väldigt snäll och tar inte med fjärde året innan, det år Schtan åkte ned i kval (som vanligt).
Tre år före Forsberg
Schtaans genomsnittliga målskillnad i serierna: +2
Schtaans genomsnittliga poäng i serierna: 81
Tre år med Forsberg
Schtaans genomsnittliga målskillnad i serierna: +38
Schtaans genomsnittliga poäng i serierna: 102
När Forsberg dök upp hade Schtaan för vana att släppa in 141 mål per år. Under Forsbergs tid gick det nedåt varje år och sista året släppte man bara in 107 mål. Målproduktionen gick upp parallellt.
Naturligtvis var Forsbergs insats ovidkommande. Det var förstås Lasse J som låg bakom allt, samt tidigare tränare som fått in det fina systemet i laget. Säcken och Taavola var det säkert.
Jag bitter? Nejdå, jag för bara fram sanningar förstås. Nu kunde jag säga att låt oss fortsätta diskussionen nästa år så vet vi facit men jag inser att det är meningslöst för går det som jag påstår kommer du nog att vara upptagen med annat.
M.Lemiux: Läser i Sexpressen att Frallan tydligt uttalar att hans mål är att lira i KHL nästa säsong. Det har vi ju vetat förstås, men kanske artikeln tyder på att den utvecklingen kommer närmare nu. Nå, Osten får nog lite stålar för honom då, eftersom han står under kontrakt två år till.
Kollar vi in vilka spelare vi har säkrade i detta nu, om också Frallan faller ifrån, finner jag:
Aktuella spelare under kontrakt
Målvakter
Joel Lassinantti - 2014/15
Mark Owuya - 2014/15
Backar
Johan Fransson - 2015/16
Marcus Oskarsson - 2015/16
Per Savilahti-Nagander - 2015/16
Andreas Hjelm - 2014/15
Dean Kukan - 2014/15
Jan Sandström - 2014/15
Forwards
Peter Cehlarik - 2015/16
Daniel Mannberg - 2015/16
Jonathan Granström 2015/16
Cam Abbott - 2014/15
Chris Abbott - 2014/15
Niklas Fogström - 2014/15
Slava Trukhno - 2014/15
Lars Bryggman - 2014/15
Karl Fabricius - 2014/15
Per Ledin - 2014/15
Lucas Wallmark - 2014/15
Vilka hade vi 1996?
Ja, några namn kommer man ihåg på rak arm.
Målvakt
Jarmo Myllys
Backar
Lars Modig
Jan Mertzig
Petter Nilsson
Mattias Öhlund
Roger Åkerström
Forwards
Stefan ”Skuggan” Nilsson
Tomas Holmström
Johan Strömwall
Mikael Lindholm
Jiří Kučera
Tomas Berglund
Robert Nordberg
Lars Hurtig
Johan Rosén
Ja, det kallar jag ett lag det. Hur mycket än hockeyn gått framåt har jag svårt att se hur årets Schtaan, det bästigaste, skulle kunna stå emot det laget.
De backar vi då hade jämfört med vad vi eller ens bästigaste Schtaan har nu? Ojojoj.
Och se på den forwardsuppställningen, den går inte av får hackor. Ingen av uppräknade luleforwards skulle tagit platsen av någon av dessa. Bland Schlefftes skulle nog Lindström ha platsat i Luleå 1996. Holloway och Möller? Kanske. Någon annan? Nej, det tror jag inte. Jimmie bleknar ju i jämförelse med Tomas Holmström, Mikael Lindholm, Johan Rosén, dessa kunde ju också spela hockey.
Vaktfrågan är ju den intressantaste. Skulle Myllys med sina monsterräddningar men under en tid då vakterna hade annan stil, bråkdelen av de skydd de har nu och andra försvarare, skulle han hållt i år?
Det är jag övertygad om. Personligen menar jag att Henka Lundqvist i Köplustans mål 2004/2005 är den bäste vakt som stått i Elitserien.
Men våren 2004 kom Rangers över för att se den lovande Lunkan som i Scandal-I Analium skulle möta HV. Köplustan var betydligt bättre och stora favoriter. Speciellt som HVs vakter blev skadade innan match. Men HV ringde upp den nästan pensionerade Jarmo Myllys borta i Finland. Jag kommer, sa Myllys.
Matchen började. Köplustan öste och öste mot HVs mål, HV var knappt med i matchen. Men efter två perioder var ställningen 0-4 till HV. Lunkan klev av matchen och pallade inte tredje perioden. Myllys stod lugnt kvar.
M.Lemiux: Håller med du. Dock skulle nog Frallan fått spela 1996, åtminstone när han varit på sin bästa nivå.
Håller också med om Köplustan 2005 som för jävla bra. Och massor av lag var på en otrolig nivå. Luleå mötte ju Köplustan redan i kvarten och jag garanterar att om man ser till utespelarna hade Luleå ett lag som matchade Köplustan, och i kvartsfinalen gjorde spelarna verkligen det. Men allt avgjordes av vakteran. Skulle vi bytt vakt med Köplustan hade vi vunnit kvarten. Nu fick vi i stället stryk i fyra raka matcher och med jättesiffror i flera av matcherna. I Köplustans mål stod Henrik Lundqvist och vaktade redan då på en nivå som han sedan upprepat i NHL och blivit utsedd till bäst där.
Hur många av Schlefftes skott skulle ha passerat Lunkan?
Inte många.
Hur många av Köplustans skott skulle ha passerat vahettterhannu, den där Svensson?
Många.
Cecilia, Wennergröl, stavhopparÅström och andra som får för sig att Schtaan är bästigast tycks aldrig ha sett en hockeymatch, iaf inte nyktra, eller om de nu gjort det har de inte begripit vad som hänt på isen. Om de nu överhuvudtaget sett den hockey som spelades i Elitserien 2005, när Schleffte mötte Olofström, Järved och andra storheter nere i Allsvenskan och ofta förlorade.
Men även Warulfven 2005 var ett lag som inte gick av för hackor. Tänk bara vilka backar man låg inne med, Chara för att nämna en. Årets Ulfv har bara norrmannen som kan spela riktigt Ulfvaspel men 2005 hade man ett helt gäng femmor som skulle krossat årets Schtaan.
Knegare: Läste Cecilias text. Utan att just bli övertygad, iaf inte om annat än att he lönch int förklara för den som int begrip. Dvs hon begriper inte.
Det här tugget om att "Lasse J och HELA Skellefteå" har i tjugo år byggt upp en hockey, en förening som är komplett överlägsen alla andras.
Det tugget kör de okunniga nu och tror kanske t o m på det. De som är nåååågot mer insatta vet att om något år druttlar Schtaan långt ner i tabellen, som vanligt, och hur tungt väger då det argumentet: hela Schtan, hela föreningen, hela hockeyn är så mycket bättre, smartare och mer komplett genomförd än alla andras motsvarande?
Skitsnack, säger jag. Det som kännetecknar Skellefteås hockey är tuta och kör, punkt och slut. Satsa på att göra 5-6 mål. Även om man släpper in 6-7 mål i baken samtidigt.
Det som hände var INTE att alla kloka skellefteåskallar tänkte ut en sickan-plan fär tjugo år sedan. Det hände inte. De fortsatte samma tuta och kör-hockey, den som ofta tog dem till kval men där blev de utmanövrerade av smartare lag.
Går det så går det, fortsatte Schtaan och till slut gick det, man fick komma upp till elitserien igen efter 10-15 misslyckade försök. Väl där var man nära att direkt ramla ut som vanligt. Det gick lite upp och ner och som vanligt hade man väl ramlat ur igen.
Men sedan hände något som inte var Skellefteå. Jonas Rönnquist hände, i Almtuna. Med Rönkenhockeyn lyfte han ett bottenlag i ALlsvenskan, Almtuna, till att bli topplag. Flera såg och övertygades, Melin som tränade Gnaget köpet systemet rakt av och införde det i Gnaget. Luleå Hockey kastade ut Rograrna och köpte in Rönken i stället, Rönken och Rönken-hockeyn och Luleå gick från bottenlag till topplag.
Skaik ville inte vara sämre utan bestämde sig för att köpa en själ, dvs köpa Rönkenhockeyn, så man köpte Rönkens assistent från Almtuna, den f d backen Bert Robertsson. Dessutom köpte man in Anders Forsberg. Forsberg, Bert och Klockare slog sina huvuden ihop och bestämde sig: nur kör vi in Rönkenhockey bland våra spelare. Det tog något år men sedan var de framme. De hade tvingat tuta och kör-forwards (SkAIKs själ) att börja markera överallt och bidra till försvarsspelet och plötsligt gick SkAIK upp till toppnivå i Elitserien.
Tuta och kör-hockeyn fungerade ju, den var man vad vid, men även om den ledde till många mål framåt silade man vanligen in lika många bakåt. Men nu, när man började begripa försvarsspel, släppte man in allt färre baklöängesmål och då klickade det äntligen ihop.
Anders Forsberg var ansvarig och tog beslutet som lyfte Schleffte upp till den nivå man hållt senaste åren med fyra raka finaler som följd och nu två raka SM.
Uppenbarligen ville Lasse J ha äran så han sparkade Forsberg med en påhittad ursäkt som han spred viskandes och nu när laget hunnit ända fram och hämtar SM-tecknen står han där och hämtar Gluuuuden, medan sådana som Cecilia och andra sprider sagan om skellefteå, som alltså inte stämmer.
Detta om detta.
Sedan har vi den andra sagan, den om att Skellefteå är bästigast i världshistorien.
Det är så pinsamt att det är patetiskt att bemöta gång på gång.
Hur många av Sveriges hundra bästa hockeyspelare lirar i Elitserien/SHL numera?
Inte många.
Hur många gjorde det för 10-20 år sedan?
Många.
För kloka läsare bör man här kunna avsluta med sådana där internethälsningar av typen "I rest my case".
I all vänlighet påpekar jag för övriga att om ett lag är betydligt bättre än ett annat lag behöver det inte betyda att det först nämnda laget är så j-a jättebästigast. En annan förklaring är att det andra laget är ...inte så bra, bara.
Och sådant kan understundom gälla en hel serie, speciellt när i synnerhet de allra bästa lagen tappat alla sina stjärnor till NHL och KHL. Vi som varit med har t ex sett att såväl Värsta Köplustan som Warulfven tvingats till rejäla omställningar för att möta de nya villkoren och lagen är långt, mycket långt ifrån vad de har varit. Djurgården hann inte alls med utan ramlade ur serien. Nu på senare tid drabbades också HV. Och räknar man bland andra föreningar finner man delvis detsamma.
Mitt i detta fick Schtaan ihop försvarsspelet och seglade ifrån, men förklaringen till det finns mer att finna i att övriga som regel är sårbara och lemlästade. INTE i att Schtaan i tjugo år har utvecklat ett helt eget tänkande som är bästigast i världen. Det kan du fetglömma.
Allvarligt talat. Warulfven är så svaga nu mot speciellt Schleffte att de inte har något att hämta. Men Luleå har senaste åren varit ganska nära Schleffte, men helt klart genomsnittligt legat ett tydligt snäpp efter. I år tror jag flera andra lag hade kunnat utmana Schleffte rätt bra, t o m ha haft chans att spöa Schtaan.
Om man fick plocka fram de SHL-slutspelslag som passade Schleffte allra bäst var det naturligtvis just de tre de fått möta: Ulfven, Pungen och HV.
Men PÖlsan skulle nog kunnat ge Schleffte bättre motstånd och hade inte GUndersson blivit skadad vete fan om inte Pölsan skulle tagit Schtan.
Köplustan hade också ett spel som opassade Schleffte märkligt nog, men man hade ett lag fyllt av energirika, skridskostarka främst unga spelare som var beredda att vara lika snabba som Schtaan och man-mot-man neutralisera dem ordentligt.
Och så Läjkrarna. Där undrar jag om inte Läjkrarna faktiskt skulle blivit favoriter mot Schtaan. Jäkligt bra lagspel, mycket intensiv Rönken-hockey i försvaret och ett anfall som var speeddat, kreativt och svårbemästrat, delvis påminnande om Schlefftes, men delvis också om Timrås anfallsspel när Timrå var som bäst för några år sedan: det enda motståndarförsvaren visste om Timrås forwards spel var att Timrås forwards inte alls skulle göra det som förvararna väntade sig. Lite sådana kan Läjkrarna vara när de är som bäst.
Vi har ju serieresultaten som stöd. Läjkrarna och Schtaan spelade tre oavgjorda matcher soch i sudd/straff vannn Schtan 2, Läjkrarna 1. De övriga två matcherna spelade Läjkrarna ut Schtaan efter noter.
Mycket stön och stånk att hävda att Schtaan är överjävligt bästigast i världen för närvarande: de kunde tappat Gludet redan i år om de inte fått en sådan flytenkelresa som de fick. Nästa år faller Schtaan.
Då blir det intressant att läsa Cecilias förklaring om hur Lasse J, geniet som i tjugo år uppfunnit hjuelt, får stryk av andra lag.
Knegare:Bäst av sju kan ju fortfarande innebära 4-0 eller 4-1 i matcher, eller hur :)...
Tja...vi kan ju bara ta en "vägkon" från Luleås guldlag som ett exempel: Mattias Öhlund, en riktig vägkon som bara gjort minst 13-14 säsonger i NHL och några av dem med A på bröstet...alla backar i dagens Skaik kommer att få samma höga status som honom.
Roger Åkerström, Jan Mertzig, Petter Nilsson vimmlar det av i dagens höga nivå på elitserien.....Nä, den backbesättning (nu ska jag inte nämna Skaik för att göra dig upprörd) som Luleå har idag skulle aldrig ens platsa i guldlaget 1996 den saken är 100% säker.
Den enda forward i Luleå idag som skulle platsa i guldlaget 1996 är Klasen, dom övriga vette fan.
Knegare:Det Luleå som vann SM-guldet 1996 skulle knappast vunnit över dagens Schtaaaaaaan i tempo utan snarare i att förstöra det. Man hade fysiskt välväxta backar som utan problem skulle hålla målet rent men samtidigt var offensivt lagda samt att man hade fysikt stora forwards som mosade sig in på mål men samtidigt var tekniska. Jag är väldigt övertydig om att Schleffte inte skulle orka forcera anno 1996 Luleås köttmur samt orka stå emot köttmuren som kom mot mål.
Målvaktsspelet är väl kanska det enda som är tveksammare...men å andra sidan...Hadelöv som var eran förstavakt till bara för nått år sedan var darrig jämfört med Myllys under de år dom spelade samtidigt. Sen har det ju visat sig att målvakter av den gamla stilen inte är så värdelösa ändå, se tex Martin Brodeur som håller trots hög ålder och den gamla fladdriga stilen hög klass än i NHL. Så Myllys då kanske inte skulle vara sååå värdelös idag. Den stora nackdelen med dagen butterflyvakter är att de släpper in "enkla" skott i kryssen vilket den gamla stående stilen inte gjorde.
Se Henke Lundqvist....från att ha varit renodlat butterfly är han nu en kombination mellan butterfly och den gamla stånende stilen och fan så bra han blitt.
Sen knegare måste även du hålla med om att det bästa lag som någonsin vunnit SM-Guld i SHL/Elietserien är Frölunda 2005 och inte dagens Schtaaaaaaaaaaaaaaaaaan som många påstår.
Men än en gång grattis till ett SM-Guld, jag iaf ser hellre att Skaik tar det än Ulven.
Ps...trots artikeln i sig är jag helt övertyg om att Luleå anno 1996 hade vunnit över dagens Schtaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan i bäst av sju
M.Lemiux: Ni Luleiter som tycker att erat lag -96 var så in i h-vete mycket bättre än årets Schelleftelag kanske ska läsa texten i den bifogade länken...som lagen tränar numera så vettif*n om lagen då skulle ha orken att hålla dagens tempo nu...
En annan tanke...lite skillnad i målvaktsspelet nu å då...ganska svårt att jämföra även där...för det brukar väl sägas att det är svårare att göra mål nu än då å isåfall är det ju fullt möjligt att Myllys skulle varit ett såll nu...med sin spelstil då...
Såg matchen mellan Schleffte och Ulven idag, men bara i två perioder eftersom det bara v ar ett lag på banan. Fy fan vad Ulven har fallit igenom, tom Hv och Linköping, speciellt Hv som kunde vunnit en match till, bjöd Schtaaaaan på bättre motstånd. Synd att inte Rövlunda, Pölsan eller Växjö tog sig till final, dom hade nog bjudit Schtaaan på bättre mostånd, speciellt Pölsan som jag tyckt i serien spelat söndar Schtaaan i ett par matcher eftersom dom vågat sätta tryck på dom och i egen zon är inte Schtaaaan så bra.
Men är Schtaaaan så bra som t.ex Tommy Åström jublar över att man är ett av de mest dominanta och bästa lagen i eliten någonsin?
Svaret är JA på att de är bäst just nu, men NEJ på ett av de bästa någonsin och nu ska jag svara på min teori.
Schtaaaaaaaaaaaaan är bästa laget i Eliten, nej förlåt SHL, de två senaste säsongen pga samma syndrom som gjort Ulvafan det mest dominanta laget i SHL de senaste 15-16 åren alltså pga av att man fått behålla majoriteten av sin kärntrupp år efter år. Schtaaaaaaan har många spelare som är mkt bra i SHL men kommer inte in eller misslyckats i NHL eller KHL och valt att fort komma tillbaka eller stanna i SHL hos Schtaaaaaaaaaaaaaaan vilken i sin tur gjort att man fått stabilitet man behövt. Lägg också då till att andra "topplag" i SHL brottats med stora spelaromsättningar bla att spelare gått till NHL och KHL som gjort att man inte fått kontiniutet, t.om Ulven och till viss del HV som förrut jämnt fick behålla sina bästa lider idag också av detta. Tack vare detta så har SHL blivit mycket sämre liga vad det gäller kvalitet än någonsin, som jag sett iaf, vilket har öppnat upp för Schtaaan som fått ha kvar dom viktigaste spelarna.
Om man är det bästa och överlägnaste laget nånsin?? NEJ, absolut inte...eller ja, just nu är man det men det beror på vissa faktorer som jag nämde ovan att SHL är egentligen ganska dåligt just nu. Skulle man gått bakåt i tiden och kastat in detta Schtaaan "spelar ut alla för att man är bäst någonsin enligt många" vi ser idag i säsongen 2004-2005 skulle nog Schtaaan högst nått 9-10 plats men min gissning är nog tom kvalserien Det Frölunda son vann SM-Guld 2005 är det bästa lag som spelat i SHL/Elitseriens historia utan konkurrans. Det Hv71 som vann SM-Guld 2010 skulle vunnit över Schtaaan med 4-1 eller 4-2 i matcher eller det Luleå som vann SM-Guld 1996 skulle utklassat Schtaaan med säkerligen 4-0 eller 4-1 i matcher.
Schtaaaan tror jag kommer att dippa inom en ganska snar framtid....tror att många av kärnspelarna kommer att lämna klubben för mer betalda ligor snart och då är det roliga över, men det får tiden avgöra.
Sven.Savage:dessutom har barca som är så bra med sina egna spelare transferförbud i 2 fönster. Skulle nog slå rätt hårt för SkAIK oxå även om de har buntvis av egna spelare. Men releveant jämförelse är väl typ MoDo, Var är de nu? Strömmarna av inavel har avtagit. Stockholmshockeyn var har den tagit vägen trots stockholms 2 tv pucklag går ganska bra år efter år.
Det kommer inte fyllas på underifrån hela tiden. GÖr det inte ens i Luleå
Lyssnade nyss lite på trasans s k sportwebb, där den kasse och sparkade idoljurydeltagaren daniel breitholz deltar. Han är ju gårdare, men - som brukligt är i Fjollträsk - självutnämner man sig till hockeyexpert eftersom man bor i Fjollträsk.
Här spelade de upp en intervju med jimmie eriksson. En Warulfv hade blivit utvisad för en ful tackling på en skellefteåspelare och jimmie tillfrågades, av ros, om han tyckte att zebrorna skulle anmäla det till difiplinnämnden. Nej, svarade jimmie.
Sedan skulle programmet gå vidare, men "experten" breitholx bröt in och förklarade "det var utmärkt svarat av jimmie eriksson. Vi ska inte hålla på att anmäla varandra för difiplinnämnden. det var det som luleå började med för några år sedan och det var dåligt."
FY FAN, VILKET ÄCKEL!
För det första handlade jimmies uttalande inte om skellefteå skulle anmäla det utan om han bedömde tacklingen så ful att han tyckte att den skulle anmälas till difiplinnämnden. Och så drar äcklet in en helt annan sak; ska lagen anmäla varandra? Vilket är en helt annan sak.
Man kan förvisso säga att om jimmie skulle svarat ja hade han satt visst tryck på att zebror eller matchgranskare skulle anmäla.
Men, vad var det som hände i den match breitholz syftar till, match 6 i kvarten mellan djurgårn och luleå 2011?
Jo, Djurgårn hade satt i system att överfalla lulespelare, gärna siktande mot huvudet. Det var mot ett luleå som sedan två år tillbaka inte orsakat en hjärnskakning på en motståndare. Men DIF utdelade ostraffat en handfull hjärnskakningar på lulespelare varje match. Blev dock ostraffade eftersom de i samarbete med Fjollträskbaserad media startat en mediakampanj där man förklarade Luleå för kärringar, filmare m m och sedan man fått koll på zebror som sjöberg och sören som inte tog ut djurgådarna satsade de ostraffat på våld enbart riktat mot huvuden, gärna bakifrån så att lulespelarna inte kunde försvara sig.
Den nämnda matchen avslutades med kurr kring sargen. DIFaren zibanejad hade attackerat abbott och en linjeman gick emellan, tryckte bort abbott, som för att inte falla lyfte ena foten för att få balans.
Då, efter matchen, står Djurgårns ordförande i TV och gör just det som Jimmie inte gjorde. Han förklarade, nej krävde att difiplinnämnden skulle granska abbotts ben som han påstod var ett "försök" till spark på zibanejad, han ylade också att abbott ville skära av pulsådern på zibanejad så att denne skulle förblöda.
Media köpte naturligtvis detta, de var ju i maskopi, och domargranskaren - som satt i dalarna och inte hade sett matchen - blev fullkomligt nedringd av "journalister" som undrade om han skulle anmäla mordförsöket till difiplinnämnden. Efter några hundra samtal anmälde denne förstås...
Då tröttnade Bulan på myglet och förklarade att difarna har sedan match tre, då de förstått att de var chanslösa om de spelade hockey, ostraffat pysslat med våld mot huvudet på våra spelare. I denna match fanns två sådana situationer fångade på film. Zebrorna hade struntat i dessa, men när nu difarna ästadkom en anmälan av abbott anmäler vi dessa.
Nu när allas uppmärksamhet lyfts på våldet mot hjärnan skulle en handfull djurgårdare stängts av 10-15 matcher vardera, efter varje match, men då kom de undan, eftersom hardy-äcklet kört mygeltaktiken i maskopi med fjollträskmedia av typen ros och marcus nilsson, ölvestad och fimpen fick ostörda pyssla med sina regelvidrigheter, eftersom "luleå var filmare".
I efterhand har jag hört djurgårdare förklara att de förlorade kvarten eftersom "luleå anmälde" men sanningen är förstås att dåvarande djurgårn med hardy i spetsen i kombination med ros och andra difrunkare skämde ut sig kapitalt.
I semin veckan efter höll lule på att slå ut schleffte men då hittade skaikrunkaren på att "jag har ett flertal oberoende vittnen som hört osten uttala rasistiska tillmälen" vilket ovan nämnda media hängde på en masse för att "hämnas" på luleå, som slagit ut djurgårn. Det var förstås ljug från fahlmans sida, men effekten blev att tabloiderna varje dag körde framsidor och löp med "nyheter" om "rasismen i luleå". Idioten fahlman gnydde i media och hävdade sig som "beskyddare av det fria ordet vara mordhotad", helt otroligt vilken skitstövel och media hängde på, dränkte luleå i samtal och attacker och åstadkom försämrat fokus för klubben, svhleffte lyckades vända en förlorad semi och "ros och media hade fått hämnd på lule som slagitut gulledjurgårn". FY FAN!
Och fyra år senare sitter idioten britholz i aftontrasan och juger vidare. FY FAN!
kollade lite in vad som skrivs om Schleffte. Förstår jag rätt är laget så välorganiserat bättre än alla andra lag och kommer att vara outstanding för alltid.
glöm det!
se på sparkbollens Barcelona. Ibland överlägsna, ouppnåeliga och analyserna förklarar att så kommer det alltid att vara.
men hur går det för Barca nu?
blir intressant att höra förklaringarna när Schtaan faller. För faller gör de. Förr eller senare.
Jag är alltså beredd på att vi får ett svårt - eller t o m några svåra - år framöver. Och kommer också ihåg att så var läget innan Rönken-åren. Nu kommer så stora förändringar och jag tror inte vi ha muskler att säkra oss mot det utan är beredd på att det blir tufft. Men tror och hoppas på Luleås generella förbättring under senaste drygt fem åren. Vi fixar det på sikt, men vi måste hantera närmaste framtiden utan att druttla ur serien.
Faktum är att man kan se tillbaka till Rönkens fyra år och allvarligt talat är det succé-år, år där Luleå presterat långt över vad något trott eller kunnat vänta sig. Låt oss ta åren ett efter ett.
2010/2011
Rönkenhockeyn tog alla på sängen. Luleå, som alla tippat i botten av serien, blev mer eller mindre oslagbart under hösten och laget, som spelade rent och följde reglerna, kämpade ner alla andra lag. Detta är ju slutspelshockey, sa de överraskade "experterna": hur orkar de? men Luleå orkade och det allsvenska paret Arla-Olle, som alla bedömt bra i Allsvenskan men inte höll i Elitserien, krossade alla lag i kombination med Abbottarna. Framåt december förklarade Warulfven att man för första gången beslutat släppa sitt eget spel och möta Luleå med Luleå-hockey för annars var man chanslösa. Vilket beröm.
Framme i slutspelet var Luleå lika härligt vinnande och gick raskt fram till 3-0 mot Djurgårn, som experterna innan säsong förklarat skulle bli mästare. Sedan följde en skam för svensk hockeymedia: man drog igång ett skitspel mot Luleå för att hjälpa det DIF som chanslösa annars satsade på huvudskador mot Luleå. Men det räckte inte. Luleå tog ut vakten med lång tid kvar i sista matchen och kvitterade och i sudd avgjorde tandlöse Robin så underbart.
Segertåget rullade på och Luleå tryckte ned Skellefteå till 2-0 och hade i tredje matchen ledningen mot SkAIK med bara minuter kvar. Kanske hade Luleå fixat det hela vägen, men man kan i efterhand inte veta. För den s k journalisten Fahlman drog igång "rasism"-stämpel på Osten och hela Luleå och möjligen blev den historien det som vände allt och Luleå tappade den semi man hade nästan klart vunnit.
2011/2012
Luleå tappar Arlbrandt, en svår förlust, och jag tror att Arla ångrade att han ritat på för Pungen, trots pengarna. Men laget går bra. Tar sig till semi i European Trophy men förlorar på sudd. Fortsätter och förstärker Rönkenhockeyn och betvingar alla andra lag, slutar som vinnare av Elitserien. Men någonstans där går det sönder. Johan Harju har länge protesterat mot hockeyn och till slut är han så lat att man får bänka honom. Framåt slutspelet lägger också Simon Hjalmarsson av helt och Luleå orkar inte ens spöa kvartslaget Gnaget i slutspelet.
2012/2013
Kommer ett nytt år och Luleå fortsätter bli bättre. Man tar hem hela European Trophy, slutar högt i Elitserien och är ruggigt starka i slutspelet. Plockar Köplustan, plockar Warulfven. Men någonstans där tar orken slut och i final mot Schtaan orkar man inte leverera som tidigare. Är ändå inte så långt ifrån, försvarsspelet är på topp och man är det bättre laget i match 2 och 3 men ändå hamnar man under med 0-3 och ger sedan upp i fjärde matchen.
2013/2014
Och så är vi framme vid året det börjar knaka i skeppet. Under hösten är man inledningsvis starka. Går fint i Europakvalet. Tvävlar inledningsvis i SHL med Schtaan, men börjar tappa framåt slutet av året. Sedan faller man i semi i European Trophy-slutspelet, vilket man kunde vunnit om det inte varit för att gnomen Mårts stulit Klasen. Och fortsättningsvis går Luleå inte är bra. Från typ december till februari är man inte bättre än ett av de sämsta i serien, men fightas ändå om plats 2-3. Fast på slutet - trots att man får in Linus Omark - havererar det ordentligt. Väl i kvart är man på väg att vakna mot Läjkrarna men faller igenom och säsongen är över.
Sammanfattningsvis
Jämfört med vad vi hade - och troligtvis kommer att ha - är det inget tvivel om att Rönkens år som ledare var en fantastisk framgång. Med lite flyt kunde vi utmanat och nått Gludet de första tre åren. Men så blev det inte. En semi, en final, slutspel alla år, en serieseger, toppositioner i övrigt, ett European Trophy-mästerskap, semis de andra åren...nog har det varit fantastiska framgångar! Sammantaget får nog Luleå anses under Rönkenåren att, gissningsvis tillsammans med Warulfven, ha varit lag 2-3 i landet efter Schtaan?
I detta nu tror jag det enda rätta är att vara tacksamma över det vi haft och troligen får vi det tuffare närmaste åren. Då gäller det att stå bakom vår förening och veta att vi motgångare finns där såväl i regn som i solsken. När laget är på topp behövs vi inte lika mycket som när laget har problem. Nu får vi nog visa att vi är med laget och föreningen - även när vi förlorar.
Jesper Jonsson: Håller med du där, speciellt om Wallmark. Han kan bli riktigt bra framöver, om han får bra omgivning. Cehlarik har ju skills men under året har man mest sett honom vansköta det defensivjobb alla varit tvugna till. Har väldigt lite aning vilket spelsystem Luleå kör med kommande år men jag tror inte vi kommer att ha samma kraft och betydelse som vi vant oss vid senaste åren, snarare att vi får kämpa i motvind vilket förstås kan öka chanserna för kontringsspel.
Men med det lag vi just nu har håller jag också med dig. Det behövs förstärkningar med några tongivande med styrka som kan måla. När man tänker på kostnaderna borde vi nu har frigjort en del för att konkurrera om några sådana. Om nu inte Osten har tanken vi kan fixa oss kvar och spara något år för att sedan gå på Glud-attack.
Säga vad man säga vill, men champions-kvalet och första 10-15 matcherna i september-oktober blir intensivt spännande för att förstå vad som väntar oss...
Sven.Savage: är väl typ Cehlarik och Wallmark som är ngt at hurra för framåt annars äre bara samma lika brunkare allihopa.
Vi behöver en ny omark/klasen, Fast kanske hellre en rebootad Abbott modell som kan göra mål. Ngn med storlek och inte ytterligare dvärgar. Och någon med tillräckliga skills men som endå går på mål.
för sargare har vi nog av redan
Vad ha Luleå för lag till kommande säsong, igen-kligen ?
Klara förluster är redan
Linus Omark
Linus Klasen
David Rautio
Daniel Gunnarsson
Linus Persson
För Persson får vi väl beskedet först när Warulfven förlorat mot Schtaan, men så blir det förstås. Dessutom har vi ju under året släppt Bellissimo och Oscar Sundh.
Utgående kontrakt
Robin Jonsson
Pavel Skrbek
Anton Hedman
Niklas Olausson
När det gäller Hedman påstås han ju vara klar för Warulfven också. Det får vi väl snart reda på i så fall.
Robin Jonsson har ju varit stabil när han varit frisk och borde väl hålla lite längre under förutsättning att han blir skadefri och reparerad efter operationen var det väl. Det ger sig.
Skrbek...vet fan. Han har varit en defensiv klippa under serien men under slutspelet visades det med all tydlighet att han inte hinner med ens i försvaret. Dessutom började han gå på offensiva attacker vilket gjorde honom ännu farligare för varannan gång tappade han puck och blev stående i burskydd bakom motståndarmålet medan de gick till attack. Är nog dags att tacka för det som varit med store Pavel.
Olausson har vi ju räknat bort, han skulle ta med sig sin norrbottensflicka och dra till KHL för att tjäna lite pengar var det frågan om. Men senaste månaderna har han ju varit småskadad hela tiden och tämligen osynlig och med det i åtanke vete fan om han får så bra erbjudande från KHL nu? Nå, vi får väl se under våren.
Aktuella spelare under kontrakt
Målvakter
Joel Lassinantti - 2014/15
Mark Owuya - 2014/15
Backar
Johan Fransson - 2015/16
Marcus Oskarsson - 2015/16
Per Savilahti-Nagander - 2015/16
Andreas Hjelm - 2014/15
Dean Kukan - 2014/15
Jan Sandström - 2014/15
Forwards
Peter Cehlarik - 2015/16
Daniel Mannberg - 2015/16
Jonathan Granström 2015/16
Cam Abbott - 2014/15
Chris Abbott - 2014/15
Niklas Fogström - 2014/15
Slava Trukhno - 2014/15
Lars Bryggman - 2014/15
Karl Fabricius - 2014/15
Per Ledin - 2014/15
Lucas Wallmark - 2014/15
Jahaja. På samma sätt som Olle har ju sagts att Frallan är intresserad av att dra till KHL, fast även Frallan har ju varit lite osynlig och småskadad så man vet inte hur det blir. Fast han har ju bra cred sedan han spelade i SKA förstås så kanske får han något erbjudande som han vill ha och då drar han väl, låt vara att till viss ersättning till klubben eftersom han har kontrakt två år till.
Men vad har vi för folk på listan just nu?
Inte speciellt imponerande faktiskt. Laget består väsentligen av brunkare skulle jag vilja påstå. Dessa kan som bäst fungera som bra komplement och förstås bli väldigt betydelsefulla i ett väl fungerande lag, under förutsättning att vi får just det, alltså ett väl fungerande lag.
Dessutom finns några som kan utvecklas och bli utmärkta. Jag skulle tro att Fagerudd och Wallmark kan bli klippor, kanske redan i år. Bryggman kanske. Och så har vi Kukan och Cehlarik som är talanger men som fram till nu varit sådana säkerhetsrisk att det vete fan hur bra de kan bli för laget - i år har de varit mer till nackdel än till fördel tycker jag.
Ser man på hur många spelare vi brukar ha under kontrakt för en säsong skulle man tro att listan kan komma att kompletteras med ett par backar och kanske 3.4 forwards. Här finns ju också möjligheten att lyfta in folk från Asplöven eller lyfta upp junisar. Och så kanske några av de med utgående kontrakt förlängs, typ Robin och Olle.
Så gissningsvis har vi inte så många extra spelare att vänta på att Osten presenterar som oväntade nyförvärv, 2-3 kanske 4 stycken. Och om det inte skulle bli några riktigt bra redan etablerade spelare som blir starka SHL-kort....ja. då undrar man hur det går för laget. Då tror jag tyvärr att det kommer att bli en riktigt tuff säsong där vi får fightas långt ned i tabellen.
Lite bekymmersamt är att det känns som att vi saknar ledare nu. Det starka Rönken-tränar-kollektivet har vi inte längre och hur väl det nya gänget kommer att fungera, det vet vi inte- Men svårt att tro att det blir lika starka och betydelsefulla som Rönkens gäng, det kan vi nog räkna bort tyvärr. Och bland spelarna? Ganska anonymt gäng faktiskt. Landslagsjanne förstås men han har nog inte den pondusen att han driver ett helt Luleå-lag. Twinsen har ju haft rollen men, men, numera känns det mest som att Chris tekarförmåga är det viktigaste de har att komma med. Att de ger järnet och har full energi har väsentligen tappat i betydelse sedan Rönken med Rönkenhockeyn fick alla att spela så: det gör att Abbotarna blir mer som brunkare även de och som bäst vill de in i zon men fram till mål och mål? Det händer numera sällan. Fabbe och andra vill nog men även de levererar bara brunkeri och det behövs folk med star quality för att ha cred att dra med sig alla andra att ge tänder om det behövs. Att plocka in en helt ny som går in och tar den rollen är inte heller lätt att fixa. Med Janne Niinimaa gick det men sådana rara ärtor är inte enkla att hitta. Eller som MooDoo-galningen Wernblom som gick till Schtaan och lyfte laget upp i elitserien.
Och var ska Osten hitta folket? Jag tror att under några år fanns det ett gap och möjlighet att värva väl från Allsvenskan och med Luleås framgångar fortsatte vi ha det försprånget. Men nu blir det nog svårare därifrån och det är ju på det vi levt med allsvenska spelare som utvecklats till stjärnor hos oss.
Luleå brukar ju annars kunna landa några jävligt duktiga finnar eller tjecker och slovaker? Ja, kanske vi fortfarande har de kontakterna men det har varit rätt svårt på senare år så det känns inte heller så stora möjligheter för det. Och de, från de länderna, som inte redan tingats av NHL/AHL har numera även KHL och kontinentlagen som betalar bra.
Allra bästa chanserna är säkert att plocka russin från nordamerika. Spelare som inte får NHL-chans av ena eller andra anledningen och som spelar under låga löner och usla förhållanden. Där kan man hitta folk men det fodrar att man har utmärkt scouting och talang för att snyggt värva hem tillräckligt bra spelare. Läjkrarna lyckades ju alldeles utmärkt bra med det jobbet - men de flesta andra svenska klubbar misslyckades grovt! Se Ulfven, se HV, se MooDoo m fl.
Och...jag vet inte att Osten eller andra i Luleå har de kontakterna i Nordamerika.
Ja... och nej.
Jag tror vi har en kärv säsong framför oss. Kom ihåg säsongerna innan Rönken, då vi med Rograrna tampades i botten, missade slutspel, nästan knackade på dörren till kvalserie och Allsvensk degradering. Risken är överhängande att det blir vår framtid nu. Det kommer att kosta energi att bygga upp ett så starkt lag som vi haft under Rönken igen, ett lag som tillhör de 1-4 bästa i landet under år efter år. Den starkaste förhoppningen för närmaste åren kan mycket väl bli att jobba för att hålla oss kvar.
Lindberg Råkkar:
Ja, det här är något av ett streck i räkningen. Naturligtvis är spelare från Luleå det som Luleå behöver och speciellt vill man att det ska gälla målvakter. Anders Grizzly Nilsson var för stor och bra och honom kunde vi inte behålla. Men David Rautio utvecklades ju fram till en vakt vi helt säkert velat ha kvar hos oss hela hans karriär. Kanske han skulle etablerats som ohotad förstevakt för många år? Kanske skulel vi emellanåt ha även en ännu starkare vakt, men den skulle i så fall vara på en sådan nivå att han omedelbart plockats över Atlanten. Nej, Berguven är en sådan vakt som vi skulle önskat kvar under de typ tio år han har som vakt.
Var det, som du säger, pengarna som avgjorde? Vi vet ju att Pungen, när de vill stjäla spelare från Luleå, vanligen frågar vad de har hos oss och därefter erbjuder det dubbla. Så norpade de Arlbrandt, så norpade de Hjalmarsson och så norpar de nu Rautio.
Nog för att man kan klaga men sätter man sig själv i spelarnas position är det knappast möjligt att tacka nej till en lönefördubbling. Och genom att erbjuda sådan har köpeklubbar som Köplustan, Warulfven och Pungen slagit sönder den lokalt baserade hockeyn i landet.
Varför insåg inte Osten det, varför matchade han inte åtminstone något Pungen-budet? Jag tror nog att han hade velat göra det. Samtidigt hade han signat Owuya för ytterligare ett år och med tanke på Owuyas läge just då, när han funderade på att dra över Atlanten för att lira i någon nordamerikansk skitliga för skitpengar, så fick han säkert Owuya billigt. Samtidigt som att det nog finns goda möjligheter att Owuya blir stabilare och en bra vakt kommande år. Plus att han har Lassinantti som back-up.
Nja, trots det skulle han nog velat välja Rautio främst av de tre. kanske Osten ville snåla och mena att Rautio skulle varit tacksam för att han fått chansen hemma i Luleå och därför inte skulle ställa så höga krav? Möjligt, kanske det spelat in.
Kom ihåg att när Osten och Rönken plockade hem David Rautio, från Oskarshamn, tyckte visserligen jag och några andra att det var helt rätt, men de allra flesta var nog tveksamma om David skulle hålla. Så Osten var helt säkert beredd att satsa rejält på Rautio och att det säkert blev billigt till att börja med kändes förstås bra för honom. Sedan tycker vi nog alla att Rautio varje år har blivit bättre i Luleå. Han har fortsatt att utvecklas och säkert är det till stor del beroende av att han haft riktig vakttränare i Hento och dessutom ett utmärkt stöd i den egna klubben i den egna staden.
När Rautio kom till Luleå hade han i första hand med sig en under senaste åren väl utvecklad förmåga att stå rätt i målet, att stå ivägen för puckar han inte ens såg, en säkerhet att veta var han skulle vara vägg. Och den förmågan stärktes ytterligare första åren, helt säkert hjälpt av Hento som själv varit just en sådan vakt. Men han blev lite för passiv, lite för mycket kvar på mållinjen och därigenom ett tänkbart offer när motståndarna åstadkom spel just framför honom, för styrningar, för returer. När Luleås försvarsspel var på högsta nivå tilläts ju inte motståndarna komma dit så då fungerade det, men här fanns något för Rautio att förbättra.
Och det har han gjort! När den första nivån blivit helt stabil och satt i ryggmärgen på honom tog han nästa steg. Nu tog han del i spelat framför mål, nu började han kontrollera inspel, komma ut med spade och kropp för att avvärja styrningar och neutralisera motståndarforwards som kom nära. Det spelat har blivit riktigt bra sista åren och på så sätt håller David målet skyddat på ett sätt som inte en som inte är så insatt upptäcker. De "ser" inte att David räddar skott där, eftersom det inte ens blir några skott då han ser till att hindra att situationerna ens uppkommer.
Vad skulel ha blivit nästa steg? Jag tror att med den ovan nämnda stabiliteten att säkra bort de flesta situationer som riskerar mål i hockey, skulle han nu kunna angripa den tredje problematiken. Den att på moderna fjärilsmålvakter blir det luckor högt i målen, speciellt i kryssen och det gäller i högre grad traditionella vakter som David, som är korta eller normallånga. Här har förstås alla tvåmetersvakter ett försprång. När det gäller "vanliga skott" har David numera blivit så stabil att det nästan inte går att göra mål på honom i de situationerna och hans GAA är ju därför extremt låg och numera släpper han in minst antal mål i landet.
Men höga välplacerade skott går in. Det kan gälla slagskott i bortre eller ibland t o m i närmaste krysset från sidan men också rakt framifrån från blå i PP eller annat, speciellt om han är skynd men även när han ser skotten.
Vad kan han göra åt detta?
Två saker.
För det första kan han komma ut. Han kan öva upp en Myllys-snabbhet att våga snabbt komma ut för att täcka de luckor som finns om han står kvar. Men det kräver träning, mognad som vakt och dessutom ett försvar med backar som tillåter honom att gå ut. För utgången 2-4 meter är han förstås helt naken för pass till andra spelare som får öppet mål och utan backar som kan säkra sådant går det inte. Men för att nå en nästa och högre nivå måste David helt enkelt få komma ut och bli erfaren nog att exakt rätt välja läge när och hur han ska göra det.
Det andra är att bli monsterräddare. Att rädda de där skotten som, om de blivit mål, hade betecknats som att "det där var omöjligt att rädda, det hade ingen tagit".
Det här sistnämnda, att leverera omöjliga räddningar, det är något som en vakt som vinner förlorade matcher för det egna laget och som vinner slutspel måste ha inom sig. Vad krävs för att bli en sådan vakt?
Talang. Och erfarenhet.
Talangen har David, det vet vi. Ända sedan han var B-junis har han kunnat bjuda på monsterräddningar och ibland helt stänga av målet för att vinna matcher dår motståndarna vunnit skotten med typ 50-15.
När David släpptes fram som nästjunis i Luleås A-lag första åren hade han inte den stabilitet och trygghet han har nu, han kom till en nivå där han inte visste hur han skulle agera och i stället levde på sin talang. Det innebar att han gav ett "flaxigt" intryck. Men därefter har han - inte i Bofors eller Piteå - men lite i Almtuna, därefter utmärkt i Lillehammer och vidare i Oskarshamn utvecklat den trygga stabiliteten.
Ändå slänger han fram en monsterräddning då och då och har så gjort alla åren, talangen finns och då och då har den kommit fram.
När det gäller erfarenheten har han den nu. Dels tryggheten att han vet att spelar han stabilt räddar han det mesta, sedan har han varit med tillräckligt länge och vet vad han kan vänta sig och vad han kan riskera.
Så min prognos var att nu kan ha ta nästa steg. Nu har han all grund, all trygg stabilitet och leverar varje match på en hög SHL-nivå. Så nu skulle han kunna ta det till nästa nivå genom att utnyttja den talang han har och den erfarenhet han fått för att satsa på att även rädda de höga skotten och leverera de omöjliga räddningarna. Jag tror att om Luleå skulle kört två år till med Rönken, Hento och den här hockeyn, jag då skulle detta ha inträffat. Lite synd att det inte sker.
Hur kan det gå nu i Pungen? Ja kanske David fixar det, han har nu nått den ålder som vakt att han är framme och eftersom han otvivelaktigt har mer att komma med kanske han själv klarar att ta nästa steg och därefter bli en riktigt stor vakt. Själv, eller med stöd av pungavakttränare, vem de nu har om de överhuvudtaget har någon.
Men säkert är det inte. I Pungen kom senaste månaderna fram Marcus Högberg, 19 år gammal och 195 sm lång. Hur denne utvecklas närmaste året-närmaste åren vet vi inte. Han har ju storleken som ett plus och naturligtvis hoppas Pungen att Högberg ska snabbt ta steget till att bli ett monster.
Monsterutvecklas Högberg kan det bli problem för Rautio att få ta spade. Pungen har ju inte den där traditionen som Luleå haft, och många andra klubbar tagit efter, att varva vakt.
Nu är ju Högberg lovande och har utmärkta förutsättningar men steget från junis till A-vakt - även om Högberg imponerat starkt senaste månaden - kan ta sin tid. Ett eller ett par år. Kom ihåg att även Henrik Lundqvist behövde de åren på sig, att sepla matcher där han inte nådde 90% räddningar för att lära sig innan han plöstligt blommade ut, blev ett monster och tog spaden av seriens näst bästa vakt Norrena.
Gissningsvis kan det bli ett strålande vaktpar hos Pungen med Rautio som stabil och som utvecklas vidare samt med Högberg som tar de sista kliven upp till stor vakt, om han nu lyckas med det.
Det som är osäkert är förstås att det är Pungen det handlar om. Vore det Luleå skulle vi veta att detta kommer att ske. Men Pungen, hipp-som-happ-klybben vet man inte var man har och de har ju för vana att fylla laget med lata backar som inte ids jobba och ge vakterna de förutsättningar alla vakter måste ha i modern hockey. Så vi får se... jag tycker att kommande säsong kommer jag inte bara att nära följa hur det går för Luleå, vilket blir väldigt spännande. Jag kommer också att följa David Rautio Berguv. Alltid kul att följa Luleågrabbar även när de spelar på andra håll och det gäller synnerligen när det handlar om vakter. Som Berguven och Grizzly:-)
Annars är de s k hockeynyheterna som media vevar fram sådana som handlar om kommande VM. Dvs vilka NHL/AHL-spelare förklarar att de INTE kommer att spela VM alternativt vilka kommer att spela VM.
Tre Kronor, som längre tillbaka var hela landets angelägenhet, det landslag som kunde samla och intressera stor del av svenska folket, är ju sedan länge väsentligen dött på de tre nivåer det förekommer.
Understa nivån handlar ju om de s k koskenkorvaturneringarna. Vilka ingen jävel bryr sig i, tvävlingar där en rysk domare med vodkaflaskan framför sig plötsligt kan besluta att nu singlar vi slant om vilket landslag som vunnit matchen och sedan släcker vi ned i arenan så att folk kan gå hem och jag kan supa loss.
De där turneringarna är ju äntligen på väg att försvinna, men bara nästan eftersom några länder kräver sin turnering kvar och - lyssna nu Wikegård - den verkliga mellanmjölken i svensk hockey: förbundet sedan GAISarn från Tälje klev av - mjäkigt bräker vidare och har inte pung nog att ställa ned foten för att förklaara att det nu får vara nog.
Nästa nivå är förstås VM. Tidigare tvävlingar där den ryska maskinen var obeveklig när inte Kanada släppte fram spelare som kunde konkurrera. Eller när Tjeckoslovakien fick ihop det, t o m när de delade upp sig i två länder. Några enstaka gånger kunde Tre Kronor klämma sig in. Och sedan har USA lyckats några gånger, finnarna en.
Men det var då det. CCCP bröt ihop. Till det kom utvidgningen av NHL med alla nya klubbar vilket innebar att de behövde stjäla många fler europeiska spelare för att fylla lagen. Och på senare tid tillkomsten av KHL som också plockade spelare från länder som Sverige, liksom småligorna på kontinenten gjorde.
I allt detta, när ligorna och klubbarna tog över hockeyn fanns plötsligt ingen plats och inget intresse för VM kvar. Nu spelas dessa turneringar vanligen med "landslag" där större delen av de stora ländernas bästa spelare saknas. Tre Kronor går till match med ett "landslag" där alla vet att det finns typ femtio spelare som var och en, om de hade lust, omedelbart skulle få plats men de avstår. Så, vad har vi i VM? Ett landslag? Nej, naturligtvis inte. Ett B-lag? Nej, inte ens det. Möjligen ett sorts C-lag och hur intressant är det. Att alla de stora länderna numera är så icke deltagande i VM visas förstås pinsamt tydligt av att Schweiz plötsligt kan nå en VM-final.
Så, alla tackar nej. Och VM kommer liksom koskenkorvaturneringarna att haverera. Tråkigt, men sant.
Den sista och översta nivån är förstås OS. Där har vi turneringar som spelas så sällan men där alla länder vill med att då får vi äntligen chans att se de allra bästa spelarna i varje lag. Vart fjärde år bara, men då kan det bli otroligt spännande, intressant och trevligt som fan.
Tidigare har vi, oberoende av om det varit BÅ Gustavsson eller annan som formellt varit boss, haft sådana som Mats Sundin, Peter Forsberg, Niklas Lidström och många andra som lett laget, bestämt, beslutat och lyckats eller inte lyckats. Men j-t spännande har det varit för oss som gillat hockey och hoppats på Tre Kronor.
Vi hade ju nyss OS men det bedrövliga förbundet förstörde allt genom att inte låta ett riktigt Tre Kronor delta och bestämma hur utan i stället ge all makt till en sådan sillmjölke som den lille gnomen Mårts, som valde borde tänkbara klippor (eftersom de varit elaka och som junisar sagt nej tack till Mårts i något läge eller liknande) och plockade in andra som inte dög till (men som var trevliga att fika med när det inte var match). Mårts vill åstadkomma en "svensk lösning" som fungerat på pojkläger inför DM.
Och så hade Tre Kronor schabblats bort även för ett OS vilket innebar åtta långa år mellan verkliga turneringar, eftersom den nyligen spelade, fastän vi med flyt nådde final innan vi utklassades, signerats ett Mårtsfiasko.
Nej. Landslagens tid inom hockeyn är nog över. VM kommer nog att fortsätta men värdet devalveras ytterligare och vi får vara beredda på att lag som Schweiz, Tyskland och Österrike då och då vinner, medan de största hockeynationerna saknar sina typ hundra bästa spelare, och ointresset blir så småningom monumentalt för dessa klena ursäkter för vad som tidigare var. Vi kan hoppas att OS vart fjärde år kan samla de bästa landslagen och att Sverige inte gör om misstaget att sätta en kärringgnom som boss.
Det blir ungefär som för sparkbollen där VM är och kommer att fortsätta vara det största. Men bara vart fjärde år - jämfört med hockeyns OS. Fast till skillnad från hockeyn har sparkbollen också VM-kvalen som kompletterar.
Hockeyn är förstås inte alls död. Landslagshockeyn är väsentligen död, ja. Men framtiden är klubbarnas och ligornas. Och vad kan vi vänta oss där? Inte i första hand hur enskilda klubbar agerar, det kommer inte att ha speciell betydelse.
Det avgörande blir hur ligorna formeras. NHL har ju satt sig på gott och ont och där finns knappast något som kan väsentligen förändras under överskådlig tid. Om inte något växer fram mellan NHL och oss på andra sidan Atlanten.
Det som påverkar läget starkast på vår sida är förstås hur KHL utvecklas. KHL har just nu enorma ekonomiska muskler och satsar hårt, men samtidigt bygger den på kapital från ryska miljardärer, vanligen i en gråzon mellan ärligt och olagligt förvärvade stålar, som regel det sistnämnda, och hur stabila är sådana förutsättningar på sikt?
Den tredje vägen är de övriga ligorna i de traditionella länderna - Sverige, Finland, Tjeckien och Slovakien, kryddade med de hockeynya länderna i Europa. Hur blir deras nationella ligor? Och vad händer med hockeyns europeiska Champions League? Och den utvecklingen påverkas förstås av att KHL bryter in i våra länder genom att stjäla in lag från Slovakien och Finland och så kommer Norge! och Tjeckien och "nyländerna" efter. När kliver första svenska lag in?
Personligen tror jag att om Djurgårn hade missat SHL den här säsongen kunde vi haft ett kombinerat Stockholmslag färdigt för KHL strax. Nu blir det nog något annat, något lag som tar klivet. Vilket? Gissningsvis Gnaget, de var ju på väg tidigare. Eller kanske Malmoe. Problemet är förstås att de båda klubbarna knappast har någon större supporterskara. Men jag skulle inte förvånad, snarare räknar jag med att under den kommande säsongen kommer ett svenskt lag att signa upp för att delta i KHL framöver.
Och hur går det då, för den "tredje vägen"? Då tror jag det är kört.
Jag tror att den bästa lösningen vore att de Europeiska nationella ligorna och KHL kommer överens om ett nära samarbete där allt integreras till ett rejält slutspel om Europatiteln där typ 2-4 av de bästa lagen från varje liga deltar i ett slutspel inom formen Europe Hockey League. För att lyckas åstadkomma det måste nog övriga Europa vara beredda att delvis acceptera villlkoren från KHL men samtidigt är läget sådant att KHL vet att för att få den stora makten måste de ge med sig hyggliga villkor till de andra länderna. På så sätt kan man åstadkomma en europeisk motvikt till NHL. Dock en motvikt som består av sportsliga förutsättningar som i grunden avgörande och som vitt räknat inkluderar långt över hundra europeiska föreningar, med en topp på kanske en 20-30 riktigt starka varifrån Europamästarna koras.
En sådan konstruktion skulle ha chans att utmana - samt komplettera - den nordamerikanska krasst kaiptalistiskt - till skillnad från sportsligt - styrda ligan, som bygger på att man har skitligorna AHL och så vidare som bas. Samt att man gratis kan plocka russinen ur de europeiska nationella kakorna.
Hur stor är då chansen att det blir av? Kanske inte så stor. Just därför att den bygger på kapital från gangstrar och det är så tydligt så.
Å andra sidan håller det väl på att delvis utvecklas i den riktningen inom sparkbollen? Ryska gangstrar som köper upp engelska föreningar och är beredda kliva in i andra länder också.
Nej, lätt är det inte att sia i vad som komma skall. Men helt säkert är landslagens tid inom hockeyn över och det enda riktiga som blir kvar är nog ett OS vart fjärde år. Då utan kärringgnomen Mårts, tack.
Sven.Savage: Rautio som väntat till Clubben.
"Det ska bli spännande med en ny utmaning", läs "Osten vill inte betala en skälig lön till en 1:e målvakt."
Samtidigt säger klubben att man vill ha fler spelare från närområdet och norrbotten. Men det gäller förmodligen bara så länge man slipper betala för det ;)
SM-slutspelet är alltså över. Lite trist för de inblandade att PeeWee med Warulfvsspaden föll igenom och kastade in puckarna i matchen. Kunde väl lika gärna varit Svensson med Schtaan-spaden som gjort så vilket i så fall skulle satt lite spänning till finalen. Men detta flyt-Schtaan har ju som bekant alltid flytet med sig numera. Till skillnad från alla år då de kollapsade i kvalserien och inte tycktes återkomma utan bli kvar i Allsvenskan för alltid. Warulfven gjorde i alla fall ett försök att komma till kamp genom denna match men nu är det svårt att se annat än att de blir gangbangade två matcher till så är det över. Alla, inklusive de själva, visste att det skulle bli otroligt svårt för Ulfven att vinna 4/7 matcher mot Schtaan. Och nu måste de vinna 4/5 matcher - hur omöjligt är inte det? De gjorde allt de kunde, vilket förstås framför allt handlade om att börja slåss för att störa Schtaan och kanske det hade lyckats men då får inte vakten kollapsa. Ridå!
På tal om kollaps är det ju vad HV har drabbats av. Under 2000-talet har laget legat på topp i landet många år men spelare försvann, andra blev äldre och sämre och så tog de in Mr Ulf "jag är kass tränare men det inser ingen eftersom jag var bra spelare" Dahlén för att säkra kollapsandet medan klubben iklädde sig ögonbindlar. När säsongen började blev det plötsligt tydligt att HV inte var med och äntligen tänkte man om. Sparkade en femma lata spelare, köpte nya för 25-30 miljoner, sparkade till slut fånet Dahlén och lyckades harva sig kvar strax över kvalstrecket och räddades. Efter säsongen kliver också Stillman - hjälten från 1995 - av, dessutom förklarar Davidsson att nu är det över, nu ska han inte komma till omklädningsrummet ett år i streck för att inför varje match förklara att han är skadad, och nu äntligen börjar HV om på riktigt. Hur blir HVs framtid? Det är lite svårt att sia om. Klubben har ju sedan många år varit stabil med massor av publik, stark ekonomi och många egna spelare från Jönköpingstrakten vilket de kryddat med utmärkta komplementspelare och därvid blivit bäst eller nästbäst i landet. Men det första tecknet på att något höll på att gå snett var väl när de signade Per Ledin på fem år med jättelön när han var på väg till Luleå där han hörde hemma. Och denna säsong brakade till slut allt samman ordentligt. Hur mycket kan de bygga på, hur bra kan de lyckas jämfört med konkurrenterna i SHL?
Det får vi se. Visst kan de skärpa sig, bli ett stabilt SHL-lag, men lär knappast nå tillbaka till de övre platserna igen, inte på många år. Och faktum är att risken att de fortsätter hamna nere vid streck och att de inte säkert klarar sig för, det är en realistisk möjlighet.
Och nu kliver den där tränaren som aldrig vunnit något men förklarar sig vara expert genom att i första hand kräva hårdare tag och manlighet, utom när det gäller kompisen grinbert, och slår på det fallna HV. Djurgårn, Warulfven, Schtaan har själ, menar han, men HV har han aldrig förstått sig på. De är som mellanmjölk, vill inget, står för inget, märks inte.
Nja. Jag vill nog mena att HV under de bästa åren hade en femma som kunde köra över vilket annat lag som helst och ofta gjorde det. En femma som låg skyhögt över vad exempelvis Djurgårn haft senaste 40-50 åren. De var så överlägsna att de inte behövde gnälla och vråla i media utan släppte bara fram Johan Davidsson som var artig och ärlig. All heder åt en sådan själ.
Veckans hetaste ämnen
187
· 
Jag är ju tvungen att gå till fakta för att få helt rätt om siffrorna och här har vi dem.
Sammanfattningsvis deltog David Rautio och Daniel Larsson i 14 matcher tillsammans och i 10/14 hade Rautio förstaspaden, i 4/14 hade Larsson förstaspaden. Daniel hade ju hoppats (eller som han påstår blivit lovad) att få förstaspaden i 50% av matcherna och han fick alltså spade bara 4 matcher isf de 7 han velat.
Men att Daniel Larsson gång på gång påstår att han inte fick stå i mål någon match alls är förstås en oriktig verklighetsbeskrivning. Eller, för att tala klarspråk som vi inom hockeyn brukar, det är lögn!
Här har vi matcherna:
1. Luleå-Brynäs 24-25 4-3 Larsson (Rautio båsdörr)
2. Luleå-Timrå 34-32 4-2 Rautio (Larsson båsdörr)
3. AIK-Luleå 32-30 1-4 Rautio (Larsson båsdörr)
4. Djurgårn-Luleå 36-31 2-4 Rautio (Larsson båsdörr)
5. Södertälje-Luleå 30-25 3-2 Larsson (Rautio båsdörr)
6. Linköping-Luleå 38-23 3-2 OT Rautio (Larsson båsdörr)
7. Rögle-Luleå 35-29 7-4 (sista i öppen kasse) Rautio (Modig båsdörr)
8. Malmö-Luleå 30-26 3-0 (sista i öppen kasse) Rautio (Modig båsdörr)
9. Luleå-Modo 25-33 4-1 Rautio (Larsson båsdörr)
10. Luleå-HV71 28-28 2-1 Rautio (Larsson båsdörr)
11. Luleå-Frölunda 18-45 1-2 Rautio (Larsson båsdörr)
12. Luleå-Mora 35-28 2-3 Rautio (Karlsson båsdörr)
13. Luleå-Leksand 34-28 4-3 OT Larsson (Rautio båsdörr)
14. Luleå-Hammarby 26-28 1-2 Rautio (Larsson båsdörr)
15. Luleå-Huddinge 21-31 2-3 Larsson (Rautio båsdörr)
16. Brynäs-Luleå 35-19 4-5 Rautio (Larsson båsdörr)
17. Timrå-Luleå 36-20 5-1 (sista i öppen kasse) Rautio (Larsson båsdörr)
Man kan väl dela in listan i några perioder:
A) Match 1-6
David får fyra spadar, Larsson får två spadar. Ser ut att vara bra insatser av Daniel Larsson, men av siffrorna att döma kanske något bättre insatser av David Rautio.
B) Match 7-12
David tar samtliga sex spadar men i tre av matcherna saknas Daniel Larsson och Jim Karlsson/Mattias Modig får ta båsdörren. Vet inte varför Daniel saknas i de matcherna? Var han sjuk kanske? Eller började han konstra, vägrade han ställa upp att ta båsdörren? Det som möjligen antyder att han började konstra redan då är att Rautio de matcher Larsson var borta tycks ha stått för lite sämre insatser, vilket får en att fundera varför. De tre matcher Larsson tog båsdörr var David dock utmärkt av siffrorna att döma.
C) Match 13-17
Sedan kommer en period på fyra matcher då Larsson får ta spaden varannan match, Rautio varannan match. Av siffrorna att döma kan man tänka att Rautio var snäppet bättre.
Skulle man fortsatt varva vakt ändå hade Larsson fått match 17, men den fick Rautio, och lite sämre insats enligt siffrorna. Men när laget kom upp på anslagstavlan stod för match 18 mot MooDoo var det Rautio för förstaspaden igen. Då tog Larsson trunken, lämnade omklädningsrummet och åkte hem till Boden.
Så, hur kan man sammanfatta det här?
Sammantaget måste man uppfatta att David Rautio av siffrorna att döma levererade något bättre än Daniel Larsson, men skillnaden var inte så stor. Man kan nog förstå Daniel som hoppades få ta spaden fler matcher. Han hade ju fått stå i pojklandslaget och sådant så han hoppades lyckas i Luleå också. Men han fick ju ändå chanser och hade han fortsatt och dessutom levererat bättre är det väl inte otänkbart att han kunde tagit spaden ännu oftare.
Nu säger ju siffrorna inte allt, men eftersom jag inte sett matcherna är det svårt att veta bättre. Man får ta in i beräkningen att David Rautio var ett år äldre och hade redan året innan lirat för A-junisarna och var därför mer efaren. Daniel Larsson var ny bland A-junisar och hade året innan, när han haft förstaspaden bland B-junisar nästan samtliga matcher, med sina 86,77% räddningar tillhört de sämre av hela B-junisligans målvakter.
Och året efter slog alltså David Rautio igenom så det stänkte om det. Var rena väggen länge, slutade som överlägset bäst bland alla A-junisligans vakter med 94.05% räddningar, 1, 30 insläppta mål per match. Det året vaktade sammanlagt bortåt 70 olika vakter i A-junisligan varav 20-30 sedemera blev vakter i Elitserien och i NHL men David krossade alla. Näst bästa vakt hade bara 92,28%, 2,63 GAA, således långt bakom David. Med David Rautio i målet gick Luleå, som innan dess inte ens nått slutspelen, ända fram till final för A-junisar men torskade mot Köplustan.
Med all den kunskapen är det naturligtvis omöjligt att hävda att Luleå gjorde fel som satsade på David Rautio.
Och framför allt är det ohederligt av Daniel Larsson att påstå att han inte fick stå någon match alls för Luleås A-junisar. Det är ljug, ljug, ljug och ljug.
Däremot kan man i efterhand undra varför han året innan fick stå nästan varje match trots att han levererade så usla resultat. Om något borde man i efterhand säga att skulle någon varit sur på tränarna borde det förstås ha varit Mattias Modig som nästan aldrig fick spaden hos B-junisarna eftersom Daniel Larsson fick stå nästan hela tiden trots hans kassa resultat.
Nej, självbilden är inte riktigt riktig och man kan bli tveksam på om det är en spelare som passar in i laget. Förutom en lyckad säsong i Djurgårn har det faktiskt gått rätt illa för alla hans lag och han har varje gång varit ute i media och klagat på målvaktstränare, tränare och lagkamrater.
Jag är tveksam.
Skulle det stämma ändå vidhåller jag vad jag sagt. Om det ska fungera med dig i Luleå måste du leverera en rejäl Pudel, Daniel!