Luleå HF

Prick fyra minuter kvar nu. Senaste minuterna har Malmö inte kommit ur egen zon, vi har haft spelet, fått skott, vunnit tekningar och så samma sak igen. OK, att tiden rinner ut så.

KÄMPA, LULEÅ!

Puh, det fixar vi bra och bästa chansen i detta PP för Malmoe hade Jacob Micflikier som kontrade i friläge och var nära att måla.

6.08 kvar nu... 2-1 för Luleå.

KOM IGEN NU, LULEÅ! DENNA MATCH S K A VI HA TRE POÄNG FRÅN!

Nej fyfan, an maömöit åker rakt på Anton Hedman och kastar sig sedan på isen och hopparen köper filmningen vilket innebär att Malmö får PP med nio minuter kvar och 2-1...

Luleå fixar boxspelet. Nio minuter spelade av tredje och 2-0.

Senaste minuterna har Malmö (förstås) släppt försvarsspelet och jagar nu mot oss och har kommit fram till skott mot Lassi fler gånger.

Malmö gör en sista krampryckning för att vända på matchen. Jag tycker att vi pangar in 3-0 nu så de ger sig...

Nej, fyfan. 9.40 och ett slagskott utifrån styrs in till 2-1.

Kom igen nu, Luleå!

satan. Malmöspelaren Agustin tacklar ned Micflikier och då kommer Hedman in och monstertacklar omkull Agustin.

Då blåser zebran luleutvisning på Micflickier som tyvärr, liggande på isen, slår klubbladet i ansiktet på Agustin. Hade han vetat att Hedman var på ingång kunde han ha skitit i att hämnas...

PP för Malmö. KÄMPA NU, LULEÅ!

Äntligen! Utdelningen kom radioaktivt för en minut in på tredje period tacklar Hedman en Malmöit som har puck bakom eget mål mot sargen - Hedman tar av honom pucken, spelar fram till Wally, som klipper till och träffar en Maömöbacks skridsko varpå pucken styrs in till 2-0:-)

Nu dödar vi matchen, tack!

Tredje perioden nu. KOM IGEN, LULEÅ!

Jahaja. Som väntat kör Luleå över Malmö fullständigt.

Man Malmö har inga större ambitioner utan har ställt upp alla fem spelare i slottet fr a nära mål och låter oss äga alla andra delar av isen.

Följden är att vi äger hur mycket puck som helst i Malmö-zonen, men vi kommer aldrig in på mål utan får skjuta utifrån för att försöka skymma, styra eller ta returer. Och det har varit nära många gånger, men Malmövakten har varit bra och det är trångt för oss eftersom så många Malmöspelare finns på plats, stora och starka om än långsamma.

Normalutdelning skulle ha inneburit minst 3-0 och kanske rejält mycket mer för Luleå men Malmö har haft flyt att det bara står 1-0 och det innebär förstås att de bara är ett mål från att utjämna matchen. Nu har de inte haft några chanser att måla på Lassi, förvisso, men en lyckad kontring och...

Det blir en spännande tredjeperiod nu.

Kommer det sannolika 2-0 och vi kan sedan stänga matchen?

Eller det osannolika 1-1 och det blir nerv?

Faktum är att jag inte tycker att skottsiffrorna rättvist speglar matchen.

Malmös "skott" har i stort sett handlat om att en malmöspelare lyckas ensam passera blå efter sargen men har inget alternativ, omringad av lulespelare. Då vispar man i stället iväg pucken ned mot Lassi, som står ensam och enkelt styr undan pucken.

28-0 vore mer korrekt alltså.

Nej men va fan. Malmö får in en myra framför vårt mål. Lassi blocket puck men ett par malmöiter kastar sig fram och slåss mot lulespelare. Melart lägger en arm runt halsen på en malmöit och håller bara fast honom helt lugnt.

Då hittar den j-a höjdhopparen på att visa ut Melart!

Höjdhopparen har hela j-a året visat ut Melart för vad fan som helst, skandalöst. Publiken böir skitförbannad på hopparen, förstås, och jag med.

Vi reder ut boxspelet och andra perioden rinner ut.

29-8 i skott men bara 1-0 i mål. Helt otroligt att puckarna inte gått in.

En period kvar. Tänk om Malmö får in en flytpuck?

Nej, det finns ingen anledning att oroa sig. Bara att fortsätta att köra över Malmö så ramlar målen in. Eller inte...

17-2 i skott i andra perioden, 28-5 sammanlagt, men fortfarande bara 1-0 och fem minuter kvar av andra perioden...

Malmö lyckas få ett skott på mål!

Och nu accelererar Pistol Pete flörbi en Malmöit som tycker det är en god idé att trippa ned Pete då, och Luleå spelar PP igen...

Mycket bättre PP av Luleå denna gång och puck och pass går förbannat snabbt och bra men gång på gång inspel som nästan men inte når rätt för målskott alternativt en utsträckt malmöklubba hinner emellan.

PP över alltså men Luleå fortsätter att pumpa på och det ser faktiskt ut som att det är fortsatt PP.

Luleå leder skotten med 27-3 nu....

Powerbreak nu och Malmöspelarna drar djuuuupa andetag...

Och nu kastar Malmoe in sex man för helvete och får spela box igen. 3 mot 5 fixade de ju i två minuter. Klarar de 4 mot 5 också?

Satan, vi får inte in den, som flickan sa.

Malmö redde ut 3 mot 5 i nästan två minuter. Mycket obra av oss förstås!

Nu gör K-Fab en spin-o-rama och lurar upp halva malmölaget att köpa korv, men får inte in målet.

Just nu 19-3 i skott på mål för Luleå...hur länge ska Malmö stå emot?

Malmö trippar direkt omkull en luleforward och vi har 5 mot 3 i 1.53!

NU SÄTTER VI 2-0!

Nu fick vi reda på orsaken till att Malmöbacken träffades - tydligen i örontrakten - på värmningen.

Det var Sylvegård som sköt pucken!

Nej. Inte Emil. Utan Markus. Skönt det, att det inte var fubbigt av oss.

Och han kommer inte tillbaka denna match tydligen, så Malmoe får fortsätta på fem backar. Då kör vi slut på dem, tycker jag!

Andra perioden har börjat och Oj! Där styr Flix pucken in i mål, tror man, men vakten räddar med klubbskaftet tror jag.

Tre minuter spelade av andra nu och matchbilden är identiskt från första dvs Luleå ligger på och ligger på. Och nu tar Malmoe äntligen en utvisning. PP för Luleå nu. Då tycker jag att vi sätter tvåan och stänger matchen!

När det gäller skadade spelare. Jag erkänner att Malmö får gå runt på fem backar, sedan en back fått en puck i ansiktet under värmningen. Undrar hur det gick till, var det vi som pricksköt?

Den sjätte Malmöbacken kanske bara är sydd och kommer in senare?

Första perioden över. Skottstatistik 11-3, men 20-3 hade bättre illustrerat vårt överläge.

Malmö kan känna sig extremt nöjda att bara ligga under med 1-0 efter att ha varit så överkörda. Jag har svårt att tro att de ska kunna hitta några motvapen. Vi är helt enkelt för bra för Malmö idag.

Apkommentatorn Lindberg tjatar och tjatar om att Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare, Malmö har så många skadade spelare...

Men nu får höjdhopparen skärpa sig. Store Malmöbacken Bohm bakom Micflickier slår omkull Flix två gånger på två sekunder med knytnävsslag i njurtrakten.

Skott av Luleå i ribban nyss. Känns som att pucken varit oftare i Maömös målgård än i Luleås zon.

Men fortfarande bara 1-0 och endast en minut kvar av första perioden nu.

Bifynd. Lille Schira har tacklat upp anfallande malmöiter mot sargen två gånger redan. Fint:-)

Röglarnas Ludvig Rensfeldt har gjort två mål på Köplustan som ligger under med 2-0!

Ja jävlars vad Luleå kör nu och Malmö känns slut efter bara 13 minuter spelade. Luleås andra mål kan komma när som helst. Inget snack om att Luleå slöar efter apmatchen, i stället verkar vi hur tända som helst för att ge betalt för förlusten senast och som spelet sett ut är det inte omöjligt att vi spöar Maömö med mer än de 5-1 de slog oss med senast.

Trots allt är det fortfarande bara 1-0 och eftersom man varit med vet man att det kan vända oväntat och ologiskt om det nu sämre laget får in en flytpuck till 1-1. Så jag tycker att vi sätter 2-0 nu så vi slipper oroa oss. För varje mål vi stänker in kommer Malmö att krympa 10% och de är nog beredda att ge upp matchen snabbt om vi börjar rinna ifrån målmässigt.

Luleås spel fungerar på alla sätt nu och när Malmoe väl får puck i egen zon checkar vi som bålgetingar varpå malmoeiterna ofta ger tillbaka pucken omedelbart. För att hänga med försöker Malmoe nu också dra upp farten men det är tydligt att det går för snabbt för dem då och passen sitter fel.

Rajala nyss framme i ett friläge, nära, nära och 2-0 kommer snart!

Luleå är snabbare och aggressivare och tar fram chans efter chans efter bl a snygga genomåkningar av Jaros och pass av Rajala och tvåan hänger i luften.

Just nu känns Luleå en nivå bättre än Malmoe och det är också som det bör vara.

Minuterna efter målet. Nu har Luleå kommit igång med hög fart och hög press och malmö verkar långsamma och har rejält svårt att hinna med...

Nu fortsätter vi köra över skåningarna!

1-0 till Luleå efter 4.10!

Luleå kommit in i Malmoezonen och pressar. En Malmöit försöker sålt ut pucken via sargrundeln men det går till Jaros som lyfter in den mot mål där pucken småstudsar på Wallmark och en påg och Wally bokförs för målet.

Fin start - det var vårt egentligen första skott på mål och sämre kan det ju börja...

Inle4dningsminuterna, Malmoe pressar högt på oss och vi kommer inte loss eller in i deras zon. Men än så länge inga större chanser för någondera lag.

Lagen känner försiktigt på varandra än så länge alltså...

Upplinjering nu.

Vår spade har Joel Lassinantti, den nye Myllys, som aldrig förlorat mot Malmoe:-)

Landslagsjanne lirar INTE i rekordtröja #795 i dagens match, även om han slår rekord igen, som bekant, utan kör i sin vanliga #7.

NU KÖR VI!

Och ser man lite mer på sikt är ju prognosen den att Luleå - om vi fortsätter med den form vi haft 15 senaste matcherna - kommer att le ledningen i klungan och klättra till plats tre samt dra ifrån övriga klunglag.

I detta nu är vi på plats fyra och har alltså Pölsan att passera, samt förstås inte själva bli passerade av andra lag.

Ur det perspektivet intressant att se vilka lag vi och Pölsan möter framöver:

Luleå-Malmoe
Öret-Pölsan

Luleå-Kronan
Lustan-Pölsan

Rögle-Luleå
Pölsan-Läjkers

Något tuffare motstånd för Pölsorne och dessutom fler matcher borta.

Om vi spöar Malmoe idag, samtidigt som Pölsan senare ikväll får max 1p av Öret går Luleå Hockey upp till tredje plats i serien. Det vore en fin present, att för första gången i år, avancera till plats tre i serien.

Jag tycker att vi gör det:-)

Intressant brodersduell idag. Luleås #21 Emil Sylvegård möter Malmoes #17 Marcus Sylvegård, 16 år gammal junis.

Jaja, det börjar närma sig.

Vi måste nu vara beredda att spela annorlunda än vi gjorde mot Apan senast. Apans signum är ju farten men den tog vi ur dem genom fysiskt spel.

Så kan vi knappast göra mot Malmoe som har rejält förspänt med stora och starka spelare. Satsar vi stenhårt på tuff hockey mot Malmoe kan det bli en osäker match.

En bättre idé torde vara att fokusera på att utnyttja vår snabbare fart mot Malmoe, väl vetande att om de försöker ta oss fysiskt kan vi definitivt försvara oss. Men bättre låta dem jobba och tappa energi på att försöka komma åt oss med tufft spel så åker vi åttor runt deras långsamma fyrtorn.

Jag var tvungen att kolla upp mitt eget kom-i-håg och det stämde hyggligt.

Bara en enda gång - i serie och slutspel - har vi fått mer stryk, än vi fick av Malmoe med 5-1, under de senaste drygt fem säsongerna.

Det skedde förra säsongen när Pölsan spöade oss med 7-2 18 november 2014, sedan Sweatt-Scott-Rödin haft full lekstuga och pangat in 4 mål på oss.

Fyra veckor innan förlusten 5-1 mot Malmoe i höstas hade vi fått stryk med samma siffror 5-1 borta mot Warulfven 19 oktober 2015. Och förrförra sången torskade vi 5-1 borta mot Apan 28 januari 2014. Men för övrigt har vi inga fyramålsförluster under säsongerna 2010-2011, 2011-2012, 2012-2013, 2013-2014, 2014-2015, 2015-2016 dvs under drygt 300 matcher.

När det gäller slutspel under samma fem år har vi torskat med fyra mål vid två tillfällen. Dels 18 april 2013 mot Apan och det var enda gången under alla år vi torskat med fyra mål eller fler hemma i Delfinen. Det gällde förstås den sista finalmatchen i slutspelet det året och som alla vet lät Luleå den matchen rinna iväg sedan Apan tagit ledningen. Den andra gången var första kvartsfinalmatchen borta mot Läjkrarna våren 2014, då vi förlorade med 4-0 trots att vi åkte ned till Växjö med Linusarna Omark, Klasen och Person.

Shit happends.

Men att förlora en match med 5-1, som vi gjorde mot Malmoe förra gången vi möttes, är alltså rejält anmärkningsvärt och jag hoppas minnet av den förlusten finns kvar hos spelarna - som därefter ändrade på hockeyn och blev ett vinnande lag - och att Luleå Hockey tar sig an matchen om en knapp timme med brinnande energi.

Gör vi så, vinner vi. Det finns inget tvivel om den saken.

Jag tycker faktiskt att Malmoe har ett starkt lag i år, ett lag som mycket väl hade kunnat ligga i klungan med oss andra, men som jag tror tappat lite pinnar här och där lite av orutin. De har styrka och vilja till frisk anfallsenergi och visserligen ligger de lite avknoppade i Ingemmansland med Skånekamraterna Rögle, men jag tror att Malmoe kan ha chans att ta sig förbi strecket och peta ned i första Öret, om inte Örena passar sig.

När det gäller dagens match finns det många lulesupportrar som är rädda för en reaktion. Att Luleå efter att ha tvålat till Apan inte kommer att gå hundra mot Malmoe från de nedre regionerna i tabellen, samtidigt som Lule vant sig under femton omgångar att det ordnar sig, vi vinner.

Låt oss hoppas slippa det. Jag vill i stället se ett Luleå som tröttnat på att ha skänkt bort hela 4 poäng till Malmoe i år och dessutom brinner av revenchlusta efter att senast ha blivit utspelade och förlorat med så stora siffror som 5-1, något som knappast hänt oss under senaste femårsperioden.

Paybacktime...

Malmoe, alltså.

I år har vi mötts två gånger, båda gångerna nere i Skåne.

Den första matchen lirades 13 oktober i omgång 9, när det blivit helt tydligt att Luleå hade riktigt stora problem och blandade fint spel med helt värdelöst, späckat av misstag framför allt i försvaret. Vi gick ändå fram till ledning 0-2 inför tredje perioden men då gick Malmoe ikapp till 2-2 och tog därefter matchen till straffavgörande där Lassi tog allt medan Johan Harju satte avgörande 2-3 för oss. I efterhand hade man invaggats i en känsla att detta tar vi, men när Malmoe gav allt i tredje perioden avslöjades vi gång på gång och det kändes inte bra. Två pinnar där kändes lite av en stöld från vår sida; eller rättare: tack, Lassi för två poäng.

Andra matchen lirades också den i Malmoe den 12 november, i ett läge där Luleås hockey hade kollapsat rejält och alla ropade efter att spelare och tränare måste sparkas. Malmö hade koll på oss sedan matchen fyra veckor tidigare och körde igång en brutal tuta- och kör-hockey redan från nedsläpp. Vi blev tämligen utspelade. Första perioden stod vio emot till bara 1-0 men under andra rann det snabbt iväg till 4-0, innan Pite-Foppa la in en reducering 4-1 och sedan bevakade Malmoe enkelt matchen i mål och vann med 5-1 efter skotten 36-18. Vi var alltså tämligen utspelade och det hjälpte inte att Daniel Larsson i mål var delvis tveksam matchen igenom.

Efter att ha blivit så utspelade av Malmoe den andra matchen fick Luleå nog. Vi hann dessutom torska hemma mot HV med 1-4 två dagar senare, men spelarna och tränarna hade nu snackat ihop sig rejält och ändrade Luleås sätt att spela hockey. Därefter har vi spelat 15 omgångar och tagit 37 poäng - överlägset bäst i serien.

Detta som bakgrund till dagens match...

Laget mot Malmoe:

Forwards
Johan Harju - Jonathan Granström - Peter Cehlarik
Jacob Micflikier - Lucas Wallmark - Anton Hedman
Toni Rajala - Christopher Mastomäki - Emil Sylvegård
Karl Fabricius - Jacob Lagacé - Johan Forsberg
Anton Toolanen

Backar
Brendan Mikkelson - Craig Schira
Jan Sandström - Jonathan Sigalet
Ilari Melart - Christian Jaros
Pontus Själin

Målvakter
Joel Lassinantti
(Daniel Larsson)

I princip identiskt med det lag vi haft många matcher i rad nu, ett lag som lyckats utomordentligt.

Men nu har Jaros definitivt tagit plats bland backarna och Oscarsson, som fått lång tid på sig att spela sig in i laget på riktigt, får gå upp till Aspis för att förstärka våra kamrater i Norrbotten som kämpar för att nå ikapp lagen över det allsvenska strecket. Vi har ju hoppats på Oscarsson i flera år nu men det är tydligt att han behöver ta nästa steg genom att tuffa till sig i spelet framför vårt mål. Det kommer nog. Men nu får vi in Christian Jaros och det är alldeles utmärkt! Nu får han knappt 20 matcher på sig att bli riktigt inspelad innan slutspelet drar igång.

Och nästa match, hemma mot Kronan, får vi det kära besväret att hitta en plats för Sweatt:-)Hoppas nu att han håller!

Sven.Savage: Ja då accepterar han bara sig själv då :-)

Forsberg 1978: Och jag tror att det snart är dags att mysa sedan ni slagit Aporna också. Någon gång rinner deras flyt mot er ut...;-)

Forsberg 1978: He he, jag har ju det så bra numera när jag inte läser hans dravel. Men jag kommer ihåg att han fick tuppjuck på dig och alla som överhuvudtaget var här för mer normala aktiviteter typ diskutera hockey:-) I hans ögon accepteras bara de som sitter och applåderar hans egna villfarelser och meningslösa pladder; dvs i första hand han själv, under extrasignaturer. Så kommer jag ihåg det och det låter som att han - inte helt oväntat - kör på som tidigare...

Sven.Savage: Ska ju tillägga att jag myser (trots att vi slåss om samma platser i tabellen) att ni slog Saik! Anledningen vet du säkert!😉

Forsberg 1978: Ja, absolut! Mycket spelintelligent när han attackerar med puck in i motståndarnas zon med ytor att agera på och extremt duktig att hitta pass som ingen annan ser, Skuggan-nivå på de passen. Plus att han luktar sig till chans för målskott och stänker in dem.

Så lirade han länge inledningsvis, men sedan under Luleås långa formgrop och likaledes sedan vi började vår nu långa radda av vinster, har han varit relativt osynlig. Han har inte riktigt fått puck i de lägen han bäst agerar och när han haft chanser inte heller då varit lika imponerande effektiv som tidigare. Plus förstås att han försöker press och förvarsspel, men är där inte så stark utan dessvärre rejält svag emellanåt.

Bästa Rajalaläge är väl antagligen i ett tillbakapressat lag där han kan finnas hotande för kontringsspel, och så ser det inte riktigt ut hos Luleå nu.

Men det känns som att han kanske håller på att trivas bättre nu, med tryggheten av ett vinnande lag, och vi hoppas att han kan hitta sig själv dvs de lägen han kan imponera bäst i.

Just nu har vårt Luleå Hockey fungerat alldeles utmärkt under senaste månaderna men detta samtidigt som Harju innan i torsdags inte målat, som Rajala varit relativt försvunnen i spelet och Micflikier har visserligen kämpat energiskt som vore han Per Ledins brorsa, fast inte hittat målet speciellt, och tillika har vi inte ens haft Sweatt med överhuvudtaget. Så när det gäller reservkapital har vi förstås massor att hoppas på: att det lossnar för Rajala, Harju och Micflikier och att Sweatt kan komma in, utan att skadan går upp igen, och leverera på "Sweattnivå".

Laget går alltså riktigt j-a bra nu, men ska vi kunna ha riktigt stora förhoppningar för slutspelet...då måste nog de spetsspelare vi rekryterade bland forwards bli just spetspelare. Chansen finns:-)

Sven.Savage: Megastor komik av SvenYodaBarbro i Sixfingersboken! Det finns ett ord för den mannen och det stavas PSYKOPAT! Han går ju igång på att jag är här inne och pratar med dig och det gör ju det hela kul rent ut sagt!😂😂😂

Sven.Savage: Hur ser Rajala ut i sitt spel nu för tiden han har nästan glömts bort tycker jag för han är ju en klasspelare egentligen! Tror du han hittar tillbaka till sin topp för wow där har ni ett sparkapital som heter duga! Jag bytte in honom i mitt dreamteam nu!😉

I morgon möter vi alltså Malmö hemma och efter CHL-uppehållet har vi Kronan hemma torsdag om sex dagar.

Då ska enligt planen Bill Sweatt gå in i laget igen.

Hur gör vi då?

Börjar han som trettonde forward för att i lugn och ro placeras in där det ser lämpligt ut, under match, för att matchas in försiktigt?

Eller kanske någon av de ordinarie skadar sig eller insjuknar med mag- eller luftvägsproblem så att Bill får gå in där det finns lucka.

Eller...väljer man att placera honom i en lina direkt?

Men i så all: var?

Just nu har vi linorna:
1st Line 26. Cehlarik, Peter-31. Granström, Jonathan-24. Harju, Johan
2nd Line 25. Hedman, Anton-23. Wallmark, Lucas-11. Micflikier, Jacob
3rd Line 21. Sylvegård, Emil-33. Mastomäki, Christopher-10. Rajala, Toni
4th Line 9. Forsberg, Johan-19. Lagace, Jacob-52. Fabricius, Karl

Inte helt lätt att säga var Sweatt passar bäst in. Någon av de tre första förstås.

Min gissning är att Harju, Micflikier och Rajala inte kommer att lyftas ut, även om dessa spelares insatser egentligen skulle indikera att de kunde diskuteras. Men Luleås ledning kommer säkert att behålla dessa tre potentiella målskyttar och matcavgörare för att de ska kunna spelas in och komma loss på den nivå vi behöver till slutspelet.

Så då skulle det bli Pistol Pete, Hedman eller Sylvegård man lyfter ut.

Om man ser på hur de resonerade tidigare skulle det bli Sylvegård och om man inte ändrar mer än i en lina skulle det betyda att tredjelinan skulle bestå av Sweatt-Mastomäki-Rajala. Kan nog bli en ganska giftig lina den, även om de något förlorar kraft när Sylvegård kliver av.

Ett annat alternativ vore förstås att lyfta Hedman och lira Sweatt-Wally-Micflikier. Också det en giftig lina, som även den förlorar tyngd om Hedman kliver ur förstås.

Alternativt att Pistol Pete går ur och vi får Sweatt-Grana-Harju. Hmm, då förlorar vi inte tyngd, men kanske Sweatt och Harju i samma lina blir risk bakåt? Tillsammans med Grana som har uslast plusminus i laget just nu.

Nej, jag tror nog att det blir med Rajala och Mastomäki som Sweatt går in och visst ser det intressant ut.

Fast man önskar att vi hade haft mer tid på oss att hitta fram till allra bästa linjekombinationerna. Fan, det här var svårt. Fast det är ju ett s k kärt problem.

Betydligt svårare hade Rönken det sista säsongen när han plötsligt fick in Linus Omark och redan hade Linus Klasen och bara ett fåtal matcher för att hitta ihop rätt linjeuppställningar för våra två magiska Linusar. Och inte hann, förrän Läjkrarna hade manövrerat bort oss från slutspelet.

På tisdag vilar SHL för att ge plats för CHL semireturerna Lustan-Davos samt Kärpät-Lukko.

Som alla inser är Lustan redan klara för CHL-final efter 0-5 på Davos i första matchen och mina favoriter till slutseger sedan länge - Oulun Kärpät - borde ta den andra platsen efter vinsten borta mot Rauman Lukko med 2-3 i första matchen.

Och som jag förstår lutar det mot att Köplustan spela finalmatchen borta i norr i år igen - förra gången i Luleå, denna gång i Uleå. För det är väl det lag som tagit flest poäng under både gruppspelet och slutspelet som får spela finalen hemma?

Då har vi att både Köplustan och Kärpät tog maximala 12 p i gruppspelet sedan de vunnit samtliga matcher.

I slutspelet har vi för Köplustan

Ingolstadt - Lustan 4-2 Förlust
Lustan - Ingolstadt 3-1 Vinst samt overtime 1-0 Vinst
Litvinov-Lustan 2-1 Förlust
Lustan-Litvinov 6-0 Vinst
Luleå-Lustan 3-2 Förlust
Lustan-Luleå 5-4 Vinst samt straffar 1-0 Vinst
Davos-Lustan 0-5 Vinst
Lustan-Davos ?

Dvs fyra vinster, kan bli fem vinster för Lustan efter returerna.

Detsamma för Kärpät:

Dusseldorf-Kärpät 0-2 Vinst
Kärpät-Dusseldorf 3-0 Vinst
Sparta-Kärpät 4-2 Förlust
Kärpät-Sparta 4-1 Vinst
Espoo-Kärpät 2-0 Förlust
Kärpät-Espoo 5-1 Vinst
Lukko-Kärpät 2-3 Vinst
Kärpät-Lukko ?

Kärpät har alltså redan fem vinster. Det är klart att om Lustan vinner på tisdag, medan Kärpät förlorar med ett mål och sedan vinner först under förlängning eller på straffar...hur räknar man då? CHL-beräkningarna är ju så knepiga och hur skiljer man på en vinst efter förlängning för ett lag som redan vunnit efter full tid, alternativt vinst efter förlängning sedan man förlorat efter full tid? Kan det bli så att det räknas som samma poäng och det kommer att avgöras genom målskillnad?

Hmm, då har vi hittills:

Lustan i gruppen 20-5
Lustan i slutspelet 26-14
Totalt, f n 46-19 dvs +27

Kärpät i gruppen 12-1
Kärpät i slutspelet 19-10
Totalt, f n 31-11 dvs +20

Vilket innebär att Lustan kommer att ha bättre målskillnad.

Således har alltså Lustan chans att få spela finalen hemma, om de spöar Davos på tisdag samtidigt som Kärpät vinner mot Lukko först efter förlängning eller straffar?

Men det är knepigt att man inte vet och ett uselt betyg för CHL att inte reglerna är så offentligt lättillgängliga att man har råkoll på dem.

Skulle det bli så att Lukko slår ut Kärpät och det blir Kpölustan mot Lukko Rauma i final har Lukko tagit fler poäng under slutspelet än Lustan - men sammanlagt har Lustan tagit fler poäng eftersom Lukko i gruppspelet bara tog 6 av 12 poäng. I Lukkos grupp fanns ju regerande mästarna Luleå Hockey som spöade Lukko båda matcherna...

Apropos Aporna Wallmans och Robertssons ljug om att Luleå Hockeys 3-2 på Apan var felaktigt och att det skulle ha varit crosscheckingsutvisning på Grana samt PP för Apan.

Se bifogade spelsekvens samt analys som visar vad som hände.

Nu väntar vi på att Apans tränarduo ber zebrorna och Luleå om ursäkt!

Och så följer vi upp läget för Linus Omark!

Linus har gått bra på slutet och i detta nu leder han KHL:s avsiktliga med 34 assist före Sergei Mozyakin på 33 assist. Linus har också avancerat till andra plats i totala poängligan för KHL, med 51 poäng, efter nämnde Mozyagin som har hela 62 poäng.

Linus har spelat 50 matcher för dessa 51 poäng. Bara Mattias Weinhandl och Tony Mårtensson har tidigare lyckats passera 50 pinnar av svenskar i KHL och rekordnoteringen är 61 pinnar för Tony Mårtensson säsongen 2011/12.

Linus behöver nu fortsätta lika starkt genom att ta 10 pinnar på avslutande 10 matcher för att nå Mårtenssons rekordresultat.

Spännande fortsättning för vår magiske hockeyspelare från Luleå Hockey:-)

Som alltid fint följd av Robert enkelp Pettersson på Hockeysverige (länk).

Slutligen den aktuella tabellställningen.

Som tidigare har jag ramat in olika avdelningar av tabellen. Toppen och botten är ju sedan länge avgjord och det enda som ska avgöras där är om Lustan eller Apan vinner serien. Just nu tror jag det är fördel Lustan men kampen kan pågå ända in till kaklet om inget av laget tappar fart framöver.

Klungan är ju den mest intressanta avdelningen just nu, med sex lag inom fyra poäng och där kan många omkastningar ske.

Prognosen är förstås den att Luleå seglar ifrån övriga fem lag och tar en säker tredjeplats framöver.

Men för övriga kan kampen bli hård för att ta de övriga tre direktplatserna till kvartsfinal och slippa plats 7-8 som kommer att kräva åttondelsfinalspel i slutspel och därefter kvartsfinal mot antingen Lustan eller Apan.

Det är förvisso inte säkert att det bara blir nuvarande klunglag som kommer att få ta sig an den kampen. HV och Öret ligger bara 6-7 poäng efter klungan och även om inget just nu talar för atrt de är på väg att äta in avståndet har vi hela 19 omgångar kvar att spela av serien så naturligtvis finns det gott om tid för ett eller båda dessa lag att hinna ikapp klungan om de får igång ett bättre spel. Men det kommer att kräva att de bättras, för klunglagen går starkt.

Och så har vi det skånska mellanrummet. Dessa båda lag har i detta nu tämligen klart intagit spelslutpositionerna, de som betyder att man missar såväl slutspel som kvalspel. Avstånden är stora uppåt och nedåt men jag utesluter inte alls att något kan hända här, kanske t o m för båda lagen. Det finns chans att Malmö kan närma sig och kanske passera något lag ovan; gissningsvis då Öret, även om HV inte heller går helt säkra. Och likaledes finns det chans att MooDoo kan få spelet att lossna och i så fall steg för steg få häng på Röglarna.

I morgon har vi match igen!

Formtoppen!

Här kommer listan över hur många poäng lagen tagit under de senaste 15 omgångarna. Då saknar vi hängmatchen Köplustan-Röglarna som spelas på söndag och med stor säkerhet innebär tre poäng för Lustan.

Jag har blåmarkerat de lag som går bättre än sin nuvarande tabellställning.

HV går något bättre och har en liten chans att hänga på klungan men säkert är det inte. HV löper också risk att om de tappar något kan de bli upphunna nerifrån.

Djurgårn går också de något bättre och bör utan vidare kunna klara sig kvar i klungan, kanske dessutom avancera inom klungan eftersom lagen ligger så nära där.

MooDoo har skärpt sig, men inte bättre än att de håller avståndet mot Rögle och de måste alltså bli ännu bättre om de ska ha chans att avancera och peta Röglarna under strecket.

De lag som går rejält starkt senaste två månaderna är Malmö och Luleå.

Malmö har fortfarande ett rejält hopp upp till Öret, som vankat till liv senaste matcherna, men fortsätter Malmö att trumma på har de chans att kanske passera Örena och ta sig till PlayIn.

Och så Luleå:-) Landets mest lyckade lag senaste två månaderna. Allt pekar på att Luleå nu kommer att säkra tredjeplatsen i serien. Avståndet till Lustan och Apan är hela 16 pinnar med bara 19 matcher kvar att spela och även om Luleå fortsätter att lyckas lika bra som man gjort hinner man inte ikapp, eftersom Lustan och Apan också de går bra och inte är så långt bakom Luleå ens senaste två månaderna. Det fordras att något av lagen Lustan och Apan oväntat ramlar ner i en rejäl formgrop för att vi ska ha möjlighet nå ikapp och det finns ingenting alls som talar för att så ska ske: de två ledarlagen är tillräckligt kompletta för att t o m orka med några skare toppspelare om så skulle ske.

Nej. Till plats 1-2 är vi chanslösa pga våra svaga inledning av serien. Men prognosen efter de senaste 15 matcherna måste förstås vara den att Luleå kommer att dra ifrån övriga klungan rejält och nå en helt ohotad tredjeplats. Gott så.

Och gissa vad?

Om 22 timmar möts seriens formraketer Luleå och Malmö i Delfinen.

Senast vi mötte Malmö var den 12 november, omgång 17, nere i Malmö. Alltså strax innan Luleå ändrade på sitt spel och skärpte till sig.

Malmö krossade oss med 5-1 efter 36-18 i skott. Luleå version 1.0 var då helt värdelösa och ingenting fungerade.

Nu kommer Malmö att få möta Luleå 2.0 i Delfinen i morgon. Ett Luleå som har revansch i ögonen. Huga!

Och - landslagsjanne sätter nu nytt rekord i luleåmatcher i Elitserien SHL. Det gör han varje match han spelar numera. Kommer han att lira i tröja #794 tro?

Och så tydliggör vi vad som hänt med Luleå.

När säsongen började hade vi något naivt satsat på att ovana backar skulle "spela sig ur situationer i egen zon" och de försökte förvisso, men det fanns inget lagspel i detta. Backarna blev som regel ensamma utan medspelare att passa till och utsatta för kompetenta checkare och press från motståndare serverade de misstag på misstag när de försökte själva lösa problem mot 1-2-3 motståndare. Offensivt hade alla linor fått veta att de skulle pressa högt som iglar vilket de försökte och hade det varit 2010 skulle det nog ha lyckats hyggligt, men nu mötte de backar i alla lag som vanligen visste hur man hanterar sådant och med medspelare som sökte upp rätta och tomma ytor för att få pass för den kollega som pressades; och när de fick passen kunde själva ostört starta uppspelen och rinna igenom Luleå utan problem. När vårt spel inte fungerade sökte vi störa motståndarna genom fysiskt spel, vi dammade på tacklingar på motståndare mot sarg sedan de spelat iväg pucken. Men de tog tacklingarna och medan Lule "spelade fysiskt" gjorde de mål. Dessutom hade vi valt att renodla linor. Vi satte alla tunga spelare i en lina med uppgift att köra över motståndarna och i andra linor kom vi med "poänggörarna", lätta och tekniska spelare. Det gjorde oss tämligen lättlästa; motståndarna neutraliserade våra poänggörare och när våra tyngdlinor kom in åkte de ifrån dem som sportbilar bland cementblandare.

Det var läget och det var ohållbart.

Vad ändrade vi på?

För det första och mest betydelsefullt gick vi ned till gammalt s k hederligt styrspel i försvaret. Vi ställde upp för att styra motståndarna bort från slottet och in efter sargerna där vi kunde tackla fast dem. Det var ett spel som alla förstod och behärskade och momentant fick vi ett försvarsspel som dög. Det var jävligt viktigt. Det gav oss trygghet och stabilitet och med ökat självförtroende kunde vi i lugn och ro förbättra resten.

För det andra balanserade vi om linorna. Vi fördelade spelskickliga lirare i de flesta linorna och vi kompletterade dessa med fysiskt starka spelare - inte samlade i en utan fördelade på alla linor. Det innebar mer ordning och reda i vårt spel; linor som agerade på liknande sätt och enklare att passa in med backarna för att etablera ett lagspel som blev hemmavant och satt ingjutet hos varje spelare.

Det, menar jag, var de viktigaste förändringarna och de gav snabbt resultat. Det tidigare kaotiska Luleå blev stabilt och starkt och vi kände att vi kunde styra matcher och hantera motståndare. Med ett stabilt lagspel i ryggen kunde också enskilda spelares speciella egenskaper komma bättre till pass. Spelskickliga backar började kunna utnyttja det utan att bli högrisk för matchavgörande misstag, spetsforwards fick öppningar för att utnyttja sina speciella kvalitéer.

Men det stannar inte där.

Efter dessa förändringar har vi också kunnat vidareutveckla vårt spel. Tidigare hade vi förlitat oss på några enkla grundregler typ "försvaret ska i alla lägen i egen zon agera på detta sätt" och forwards uppdrag när motståndarna har puck är "alltid detta och detta".

Det vi nu mycket intelligent utvecklat är förmågan att agera på olika sätt i olika situationer. Enkelt uttryckt kan man beskriva vårt försvarspel i olika situationer som att

a) när motståndarna tagit över puck, faller forwards tillbaka ner och ta del av ett styrspel i mitt och egen zon.

MEN: är läget sådant att vi kan satsa på hög press och checka motståndare att slå felpass och göra misstag - då tar vi den chansen och då hjälps alla åt att agera så.

b) när vi erövrat puck i egen zon spelar vi oss igenom checkande motståndare och kan gå till ettack med lika många eller fler spelare mot oförberedda försvar.

MEN: är läget sådant att vi inte kan spela oss fria på ett tryggt sätt drar vi oss inte för att lobba ut puck eller spela sarg-ut.

All riktigt bra hockey baseras på ett riktigt bra försvarsspel och våra väsentliga förändringar beror på att vi lyckats etablera ett sådant numera.

Jämför våra två tidiga matcher mot Apan med vad vi såg i går. Apans vilja att "skölja över" motståndarna stannade vi den vilja. De blev antingen checkade i egen zon och kom ej loss eller, när de lyckades spela puck och agera framåt, hittade de inga vägar in i vår zon andra än eventuellt efter kanterna men där blev de också fast. Luleå släppte inte in aporna i vår centrala försvarszon/slottet och tillät inga apor att bikta sig fast med puck framför vårt mål för att överfalla oss. De kom inte in helt enkelt och fick nöja sig med att panga på skott från distans men mot ett Luleå som antingen hann täcka skottlinjen eller gav fri sikt till Lassi som normalt tar allt sådant.

Detta om försvaret och det är helt klart den viktigaste bakgrunden till att Luleå nu lyft sig inte en utan flera nivåer.

Med detta säkrat har vi tillräckligt mycket krut framåt för att vinna matcher. Med tuffa spelare som Heman, Sylvegård, Granström (och vanligen också Lennart) i varje lina har vi spelare som banar väg för våra puckskickligare spelare, som slipper möta de fysiskt starkaste motståndarna, som blir upptagna att försvara sig mot våra starkaste. Det motståndarna gör och ofta lyckas med då är att de satsar på att ändå stoppa Rajala, Micflickier, Wally m fl. Men när de i försvaret engagerats att offra kraft mot både spelskickliga luleforwards och fysiskt starka sådana har de inte mycket kvar och då öppnar sig lägen för våra andra spelare. Och följden blir att vanligtvis mer anonyma lulespelare kliver fram och avgör matcher.

Jämför man spelare för spelare i vårt lag och hur de uppträdde och hur de agerade under våra matcher mot Apan omgång 3-4 jämfört med gårdagsmatchen är skillnaderna enorma. Jag kan nog ta varje spelare för att beskriva det men nöjer mig nu med Ilari Melart, som synnerligen väl illustrerar det jag talar om.

Under säsongens inledning verkade Melart som en koloss på lerfötter. En stor man, som inte hann med när motståndarna åkte åttor runt honom och som gång på gång åkte på utvisningar när han desperat försökte ta tag i och hålla fast de snabba spelare som passerade honom. Helt värdelös verkade han, som hade man satt skridskor på en sumabrottare och trott han kunde spela hockey.

Men nu! Lugnt och tryggt agerande i ett försvarsspel han känner sig trygg i, där de fyra andra spelarna jackar in i ett försvar där han vet sin plats och sin uppgift. Och i detta trygga spel kan han nu också använda sin kraft och satte in väl avvägna monstertacklingar som tog musten ur de små aporna. I inledningen av matchen var det Apan som ägde puck och dominerade skeendet, även om vi inte tillät dem komma åt oss och de fick inte till några större målchanser.

Men så en bit in i perioden slog Melart till. Först satte han in en sådan monstertackling på en Apa mot vår kortsidesarg, erövrade puck och avancerade framåt. Melart tog meter efter meter, zon efter zon, och småaporna tordes inte gå på honom ordentligt eftersom de på näthinnan hade sin apkompis som ett frimärke mot sargen i vår zon. Melart tog sig ända in i apzonen omringad av tre apor och apan Calof tog desperat till klubban och slaskade Melart gång på gång för att få stopp på honom. Det blev utvisning, det blev PP-mål för Luleå, och vi tog över spelet resten av perioden:-)

Nej, apornas påståenden om att zebrorna var emot dem och/eller att de "inte kom upp i normal nivå" som förlorade de inte pga Lules fina spel utan pga sitt eget inte tillräckliga ansträngningar....det är komplett felaktigt.

Apan spelade så bra som vi tillät dem. Att de inte fick spela sitt vanliga apspel berodde på att vi inte tillät det. Vi var för bra helt enkelt.

Och det är hela saken.

Vad säger detta om framtiden? Om resten av säsongen och om slutspelet?

Jag tror att nu kan vi Apan. Det vi presterade igår är inte max av vad vi kan och kommer att prestera. För varje match sitter vårt spel bättre. Redan nu är det tillräckligt bra för att vi ska ha vunnit 12 av senaste 15 matcher men vi kommer att bli bättre.

Jag tror att vår offensiv och våra spetsspelare kommer att bli ännu mer betydande framöver. Nu vet de att delta i vårt lagspel men när det ges möjlighet, när det öppnar sig chanser, kommer de att kunna leverera just genom deras skicklighet som attackerande och som målskyttar. Vi vet att Rajala kan det spelet. Och Micflikier och Harju kan också hitta målet. Och Bill Sweatt är ju som klippt och skuren för sådana uppgifter - nu är ju planen att han kommer tillbaka i slutet av nästa vecka och håller magmuskeln har vi ytterligare ett ess för seriens avslutning och för slutspelet:-)

Efter att ha avfärdat apanalysen av matchen är det dags att göra en korrekt analys.

Som alla vet ändrade Luleå Hockey sitt spelsystem för 15 omgångar sedan och därefter har det gått rejält bättre för laget. När det gäller poäng har man tagit överlägset flest i Elitserien SHL sedan dess och därmed kan man med fog påstå att Luleå Hockey varit landets bästa lag senaste två månaderna.

Detta har vi vetat om länge och analyserat orsakerna till förändringen. Vi vet alltså mycket väl vad som ändrats och vilka förbättringar som varit betydande. Men vi har inte känt oss helt säkra på exakt hur bra vi är och anledningen har varit att vi velat möta Apan för att få svart på vitt. Vi har behövt gå upp i examen mot det lag som varit vår svåraste motståndare senaste tio åren.

Nu har vi gjort det och nu vet vi.

Aporna menar att de inte kom upp i normal standard. Att de inte fick igång passningsspelet. Att de inte sköljde över oss som de brukade. Att de inte ägde vårt slott och dominerade kampen framför vårt mål för att peta in returer. Och så vidare.

Är det sant?

Var det Apan som inte "tog i" tillräckligt?

Nej, för fan.

Sanningen är hur tydlig som helst. Luleå har förbättrat sitt spel så pass att vi inte tillåter motståndarna att få skölja över oss eller att få äga slottet i vår zon och utrymmet framför vårt mål. Och nu visade vi att det håller mot alla lag - INKLUSIVE APAN!

Och det är hela saken!

Och nu, när det gått lite tid, är det dags att analysera gårdagsmatchen på ett klokt sätt.

Ett mindre klokt sätt demonstrerades av apornas ledning i går.

Visst sa de - i bisatser - att de inte var lika bra som motståndarna, men att Apan ska erkänna att de förlorar mot ett bättre lag? Det finns inte och har aldrig funnits.

Apledningen ville framför allt peka på att det var zebrornas fel. Inte så konstigt, eftersom det i apögon tyvärr bara finns två förklaringar när de förlorar:
a) det var zebrornas fel
b) Apan kom inte upp i "normal" nivå
c) samt förstås kombination av a och b.

På presskonferensen förklarade Wallson:

Skellefteåtränaren Hans Wallson var efter matchen missnöjd med Luleås 3-2-mål, som i slutändan visade sig bli matchavgörande. Efter en stökig situation med Jonathan Granström framför Markus Svensson hittade pucken fram till Harju – Men Wallson menade att Granström borde ha blivit utvisad.
– Han crosscheckar ju Svensson i ryggen, det är goaltender interference där. Vi ska ju ha ett power play där.

Bert går ännu längre:

– Vi gör en bra hockeymatch, men vi ska göra fler mål. Vi har så pass mycket puck och målchanser, och där borde vi kunnat vrida över det till vår fördel, säger Robertsson, som var besviken att domarna dömde mål när Johan Harju gjorde både 3–2 och 5–2 i den tredje perioden: – Trean tycker vi är offside i målgården och femman är ett solklart felaktigt byte. När spelaren som byter med Harju kliver av är Harju redan vi blå. Den är solklar och det är en utvisning som vi åkt på en jävla massa gånger och så kan man inte se en sån uppenbar som den här.

HUR VAR DET DÅ?

Man kan i lugn och ro se repris på målet och då är det mycket tydligt att Wallsons och Robertssons påståenden om 3-2-målet är helt felaktiga, för att inte säga lögnaktiga.

Det som händer är följande.

Grana har ställt upp sig på sin vanliga plats framför målgården för att skymma, styra skott och peta in returer. Bakom Grana står Fredrik Lindgren och agerar i högsta grad ojuste och otillåtet. Lindgren vräker in sin klubba framför Grana och försöker haka omkull honom. Oturligt nog för Lindgren har han stuckit sin egen klubba så långt förbi Grana att klubbladet når Svenssons skridsko och Lindgren trippar helt enkelt ner Svensson. Vid detta beteende lyckas inte heller Lindgren hålla i sin klubba utan tappar den. Då tar han båda nävarna och börjar slå och bulta Grana i ryggen och till slut lyckas han slå ned Grana så att denne faller, delvis något på Svensson, men han klättrar snabbt av Svensson som kommer upp, men bara lagom för att se Harjus slagskott passera sig in i mål och 3-2 är ett faktum.

Vi vet alltså synnerligen tydligt vad som händer och 100% av allt är Apbacken Lindgren skyldig till; förseelser som borde givit honom 2+2 minuters utvisning. Grana däremot är 100% oskyldig.

Det äcklar mig att höra Apans tränare i lugnt skede efter matchen stå och ljuga om en sådan här sak som de borde insett redan på repriserna på jumbotronen under match och allra senast genom att ha informerats av omgivningen med anledning av att Cmore tagit upp Appåståendena direkt och vevat repris på repris ur olika vinklar och tydligt demonstrerat det jag beskriver ovan: Lindgren 100% skyldig, Grana 100% oskyldig.

Det är ju inte första gången Apan uppträder så där. Snarare har det blivit standard sedan de sparkade den ärlige Anders Forsberg, som aldrig skulle ha drömt om att stå och skylla förlusten på zebrorna på det där sättet.

Kan man acceptera att Aptränarna tidigt efter match har så svårt med känslorna och objektiviteten?

Ja, det är möjligt. Men nu, ett dygn senare, måste de ha fått sanningen klar för sig. Och då vet de att de har serverat lögner och tagit heder och ära av zebror och inte behandlat Luleå sportsligt.

Då vore det nödvändigt att Aptränarna kom ut ur lögngarderoben och bad om ursäkt.

Kommer det att ske?

Nej.

Tidigare skrev jag "Jag tycker att detta känns son en match som Luleå kommer att vinna!" och nu har vi vunnit med 5-2 vilket väl är den största vinst vi haft mot Apan sedan de kom åter till högsta serien för snart tio år sedan?

Nog har Apan varit bra men det känns som att det som avgör idag är om Luleå spelar bra eller inte och vad betyder detta för fortsättningen av denna säsong?

Som Luleåsupporter kan jag inte annat än glädjas över dagens prestation.

Om jag får citera en annan död men odödlig gigant när vi nu alla annars har David Bowie aktuell:

We are the champions, my friends,
And we'll keep on fighting 'til the end.
We are the champions.
We are the champions.
No time for losers
'Cause we are the champions of the world.

Nog för att detta bara vara EN match men efter 5-2 mot Apan börjar vi förbereda oss för slutspelet.