Inte för att det hör hit, egentligen, men här kommer en beskrivning av gatloppet som straff:
Gatloppet är ett militärt straff som planteras in i det civila rättssystemet men med mycket dåliga resultat. Det främsta skälet var svårigheterna med att få befolkningen att ställa upp på att straffa varandra. Det problemet saknade militären som kunde kommendera ut sina soldater till att verkställa gatloppen.
Det militära gatloppet skulle ske mellan två led av 150 man utrustade med varsitt spö. Ett varv räknas fram och tillbaka och enligt förordningen skulle soldaten taktfast marschera genom denna gata av vinande spön. Två underofficerare skulle eskortera den dömde så att den ej ökade takten. Hela tiden skulle kompaniets trumslagare slå takten och vi kan nog höra för oss själva hur skriken blandas med trummornas taktfasta slag. Ibland förekom det att soldaten fick en blykula att bita i. För att försäkra sig om att soldaterna tog sin uppgift på allvar var det ålagt med straff om man slog för löst. Straffet var att genomgå samma antal gatlopp som den dömde. För att få lite jämförelse kan sägas att i Preussen var gatan 200 man och man kunde dömas upp till 30 varv (fast då uppdelade på tre dagar). Gatloppet försvann 1734 i den civila rätten men fanns kvar fram till 1812 i den militära straffkatalogen
Paddan: I min lagbok från 1877 finns inget sånt så du har säkert rätt. Fast där finns dödsstraff som skulle verkställas medelst halshuggning å fängelsegård. Det är noga beskrivet vilka som fick närvara och vilka man fick ha ihjäl. Gravida kvinnor skulle man t ex vänta med tills de "efter nedkomsten tillfrisknat". Tillfrisknat? Är graviditet en sjukdom?
Paddan: Visst finns gatloppet kvar, med det har moderniserats. Så här går det till i sin nuvarande form:
Den till gatloppet dömde hängs upp utanför ungefär fyratusen försäljningsställen varefter han på vart och ett tilldelas en till tre dagsedlar, s k löpsedlar. Det hela upprepas dagligen under några veckor, varefter han eller hon vanligen erkänner sitt brott genom att begära time-out, avgå, avsäga sig bonus eller lön.
Dagsedlarna kombineras med upprepade slag i de alster som saluförs, gärna på förstasidorna, med rubriksnitt som får vanliga männiksor att tro att en jordbävning sänkt en kontinent i havet, att ett intergalaktiskt utrotningskrig utbrutit, eller vi har förlorat mot bulgarien i fotboll.
I faktadelen är det tillåtet att dra till med vad som helst, vilket presenteras som s k gatloppssanningar. Dessa är så finurligt konstruerade att de inte alls är sanna mot något utan mot kravet att vara så förolämpande och skandaliserande som möjligt. Vilket man arton veckor senare dementerar med fem rador på sidan arton . i form av en s k icke-ursäkt. icke-ursäkter lyder inte "jar är ledsen att jag felade" utan "jag är ledsen att du missuppfattade mig och trodde att jag felade".
Enligt brottsbalken är det enda accepterade sättet att undgå att löpa gatlopp, att man deklarerar visst pissade jag på golvet i en premiärbiograf i fyllan och villan. Men det var bara för att jag var i fyllan och villan. Varefter det är helt OK och gatloppet inhiberas.
Kurt Steiner: Oj, det har jag inte tänkt på, men det har du ju rätt i. De där gatloppen kan vara riktigt förödande i många fall.
Har tidigare gjort lite släktforskning och funderar på att rota vidare och hitta vad släktingen som blev dömd till tre månader på fästning för "begagnande af lifsfarligt vapen" gjort sig skyldig till.
Kickan: Nja, jag har faktiskt för mig att han var från Sundsvallsområdet. Fast iofs så kommer en del av släkten på farmors sida från de djupa Värmlandsskogarna, så det kanske inte var helt fel.
Paddan: Hmm, det där var ju riktigt intressant! Har du kollat av Paddans länk, Kickan, eller kunde du det där redan?
Jag skummade igenom allt för att finna paddanförvanten, säkerligen unik i svensk rättshistoria, men fann honom inte. Däremot uppgifterna om dödsstraff för såväl dubbelt som enkelt hor. Det var hårda bud, sa Moses, tappa stentavlorna på foten. Intressant att även se om lönskaläge, vilket innebar straffbart umgänge mellan två ogifta, vilket var fi donc till 1855. Men det var tydligen tillåtet om man stod i skyld- eller svågerskap med varandra? Vad kan det där betyda? Skyldskap, betydde det att husbonn hade rätt att fritt husera bland hjonen? Och svågerskap, avsåg man då att det var straffritt med brorsans fru? jag kanske skall skriva straff-fritt, för att vara tydlig?
Kurt Steiner: Den där anförvanten är nog en alldeles för obetydlig figur för att ha gjort något riktigt avtryck i litteraturen. Däremot har jag någon information någonstans i mina pärmar om en annan anförvant som blev avrättad i Sundsvallsområdet.
Kan väl i varje fall bifoga en liten länk med information om skyldskap, taget ur Nordisk Familjebok.
Paddan: Kul att du länkar till Ugglan. Faktum är att jag just idag rensade bookmarks, och raderade Ugglan, men så har jag den ändå i hyllan.
Nejmen - skyldskap var släktskap, bara. Och förstår jag det där korrekt var lönskaläge mellan släktingar inte straffbart? Mycket konstigt, tycker jag. Å andra sidan förklarar det ju vissa moderna företeelser. Som warulfven.
Kurt Steiner: Det är ungefär som boken svensk rättshistoria, fast i kortvariant. Skyldskap har funnits i svansk lagtext fram tills inte så länge sedan, och kanske finns det fortfarande kvar i någon rest från 1734 års lag som fortfarande finns intagen i lilla blå. Sex mellan folk som stod i skyld- eller svågerskap med varandra var nog inte heller tillåtet, utan bestraffades enligt andra regler.
Det är nog tur att annat gäller idag, då en mycket stor majoritet av folket annars gjort sig skyldiga till lönskaläge gång efter annan, år ut och år in.
Kickan: Fast när man besöker obygder med anledning av vissa bortamatcher får man tungomålstalande bevis på att lagen inte nått hur långt in i de djupa skogarna som helst. En och annan rådbråkning hade absolut varit att rekommendera i de avkrokar där lömska lönskalägen upprättades när det var dans borti vägen och hjonen fick sin dutta vanhelgad av skyldskapliga dudlar: dudel i dutta, dudel i dej.
nappen: Ja det enda vad jag har hört är att Kapus har visst fått ett kontraktsförslag av Luleå förra veckan, AB har rätt i sina komentarer kring lagen runt slut och kvalspelssträcket!!!!
Men det enda positiva är ju att Luleå har lärt sig en läxa i Obsut affären man ska vara tyst till allt är klart och spelaren landat på kallax i Luleå!!!
Kickan: Tja, någon gång kanske han får besök, en annan gång kanske Nobbe äter mat och någon gång senare kanske det till och med händer att Nobbe betalar några räkningar via internet. Rena rama actionfilmen att följa Nobbe-TV.
Kickan: Det är ju så jobbigt att ständigt vara gravallvarlig, så ibland försöker jag att vitsa till det. Men det faller, likt Eddie the Eagle, ganska platt till marken.
Paddan: Jag har svårt att se Portello ge någon stryk över huvud taget. Förmodligen är sannolikheten större att jag ger någon stryk, eller försöker, eftersom jag i vart fall har lite hetsigt temperament även om jag aldrig har varit fysiskt våldsam.
Kickan: Av någon anledning så tror jag att jag får hålla med dig där. Men man kan ju aldrig riktigt gardera sig mot vad som händer med en människa när de får på sig en LHF-tröja!
Paddan: Jag kan skvallra vad om händer. Man blir en mycket bättre människa. Man blir snyggare, bättre, smartare, vackrare, starkare och trevligare än någon annan, förutom andra med lulingtröjor förstås, som är lika bra. Nog har du väl sett att våra spelare är mycket snyggare, bättre, smartare, vackrare, starkare och trevligare än alla andra spelare?
För landets bästa borde det vara lag på att alla skall klä sig i lulingtröjor, dygnet runt. Jepp, så får det bli, från och med nu är ALLA lulingar. Tjoho! 12 x LHF i ES. Nu kan inget hindra oss från att ta SM-guld varenda år.
Kickan: Jag vet inte om jag faller för det där. Precis samma argument kan jag höra från andra klubbar. Men det finns säkert mer lättlurade personer som faller för sånt prat ;)
Paddan: Annars har jag nog fått uppfattningen att du är extremt lättlurad med tanke på att din pappa lurade dig att bli MooDooist. Hur dum får man vara utan att det är straffbart? Hur kan man bli MooDooist när det finns något så vackert och underbart som LHF? ; )
Kickan: Tja, där blev jag allt svarslös en stund. Det kanske är så jäkla illa att jag är lättlurad. Eller så har alla andra inte upptäckt hur underbart härligt det är att vara MoDoit. Man får ju konstant kastas mellan ljusare och mörkare stunder av ångest. Är inte hockeylivet underbart så säg ;)
Paddan: Jag förstår det eftersom tanken kanske inte har slagit dig tidigare.
Visst är det underbart. Hur kul hade det varit om man inte behövde genomlida alla känslopendlingar och nära-döden-upplevelser man upplever under en säsong? Jättekul, kanske, fast kanske inte ändå. För att verkligen uppskatta en framgång behöver man ha upplevt lite motgång också, så när vi tar SM-guld till våren kommer jag att vara mycket lyckligare än vilken Warulfv som helst hade varit om Warulfven vunnit SM-guld.
Fast att vara MooDooist kan aldrig vara vare sig underbart eller härligt. Det är äcklitt. Äcklitt! Huga.
Kickan: Jodå, den där tanken om hur lättlurad man kan vara dyker upp på en gång som man öppnar ögonen, eller var det tidningen... Sen blir det ännu tydligare när man betalar 10 kronor i en av kioskerna för något rävgift som ska föreställa kaffe. För att inte tala om hur lättlurad man är som varje säsong betalar dyra pengar för en många gånger halvtaskig underhållning i 3 gånger 20 minuter. Så, då har jag avverkat hockeyn. Då var det resten av de gångerna som man blir lurad som återstår. Men de är nog alldeles för många för att nämna ;)
Paddan: Se där, jag måste vara väldans olättlurad eftersom jag inte betalar för något av det du nämnde : )
Däremot har jag den ovanan att jag MÅSTE köpa minst en tursouvenir varje match, men det beror inte på att jag är lättlurad på något sätt utan på att jag MÅSTE köpa en tursouvenir för att LHF skall vinna. Att sedan vissa souvenirer visat sig vara turigare än andra är ju en annan sak. Behöver jag ens nämna att jag har i princip hela souvenirsortimentet hemma, och att det mesta bara är använt i samband med en enda match?
Rubbat? Nejdå, men jag kan ju inte svika en vana som visat sig vara framgångsrik.
Kickan: Tja, det där rubbade beteendet ger ju i varje fall en del pengar tillbaka till föreningen. Det kan ju vara bra också att veta vilka souvenirer det är ni har i sortimentet till den dag du övertar souvenirshopen. Fast, det är klart, då vill du väl inte sälja några souvenirer på grund av den anledningen att du då riskerar att sälja bort er tur. Det vore ju oturligt.
Paddan: Fan, där sa du något. Om jag köper alla souvenirer själv finns ju all tur kvar hos LHF. det vore ju för jävligt om souvenirer hamnade i Oluleå, och därmed förflyttar souvenirernas magiska egenskaper dit.
Den värsta souvenir jag har är en extremt ful hatt. Jag har bara två gånger sett någon använda en sådan. En gång såg jag en lillkille ha en sådan, den andra gången var när jag tog med ett gäng jurister på en match och alla kom på att de ville vara "hockeyklädda". Eftersom alla matchtröjor var utlånade, liksom halsdukar och andra kläder, var hatten det enda som återstod till Jonas. Den var så lite han som något kan vara. Jag menar, en kille som alltid går klädd i kostym och vars skor är så blankputsade att man kan spegla sig i dem är inte den första man tror skall sätta på sig en hatt som ser ut som en riktig clownhatt. Fast han sa å andra sidan till Anna att han bara hade på sig den för att göra mig glad.
Kickan: Hmm, där kanske du har en riktig lyckosouvenir. Sätt på dig den där hatten nästa match så ska du se att ni blir oslagbara. Bara åsynen av en sån kraftfull person i en sån hatt måste ju lyfta hela laget och de tänker att, vågar hon så kan nog vi ta i lite extra också. Det är klart, allra bäst vore det nog om spelarna drog på sig de där hattarna utanpå hjälmarna, då jäklar ska du se på tändning!
Paddan: Ja, just det. Jag har nog hellre tomtenissaklänning året runt, även om det är knäppt, än clownhatten. Fast tomtenissaklänningen verkar ju oturig så den ska jag inte ha på hockey fler gånger, iaf inte mot HåVe. Iofs vann vi ju matchen när Jonas hade clownhatten, men det kan å andra sidan ha berott på att en annan Jonas hade lånat min magiska Kauppilatröja.
Kickan: Tja, jag antar att vissa delar av publiken skulle uppskatta det väldigt mycket ifall du skulle ha tomtenissaklänning året runt. Men, clownhatt, tomtenissaklänning och Kauppilatröja då? Då borde det ju gå nästan som ett självspelande piano och du behöver knappt se matchen för att LHF ska vinna. Eller så var det Portello som knappt behövde se matchen för att ni skulle vinna, har inte fått någon riktig ordning på det där.
Paddan: Jättefin utstyrsel : ) Problemet är ju lite att om jag skulle ha Kauppilatröjan över tomtenissaklänningen skulle folk tro att jag bara hade Kauppilatröjan på mig eftersom en nog är längre än klänningen. Den enda matchtröja som inte är EXTREMT stor och mer ser ut som ett långt nattlinne/en balklänning på mig är nog Jesses 80-talströja, så det får bli den i så fall.
Portello behöver aldrig se matchen för att vi skall vinna. Faktum är ju att det är större chans att vi vinner om otursportello inte ser den. Det verkar inte finnas någon tursouvenir i världen som kan uppväga den otur han för med sig.
Kickan: Tja, jag antar att den delen av publiken som verkligen uppskattade tomtenissaklänningen skulle tycka att det vore himla trevligt ifall du skulle dyka upp i bara Kauppilatröjan. ;)
Portello kanske kan stå utanför och sälja parkeringsbiljetter eller något sånt, då skulle han ju i varje fall få vara i närheten av Coop Arena.
Skulle bara meddela att Portello numera också är moderator här. Inte för att det behövs modereras så mycket, men jag är ju inte alltid närvarande så det kan nog vara bra att vara två som kan hålla lite koll.
Jag tycker att du har rätt. Det är generande för ett lag när deras supportrar skall in till andra för att reta dem när de är som mest ledsna.
Att några försöker hävda att det är väl ingenting gör inte saken bättre.
Bara att flytta ut i verkligheten. När en hockey- eller sparkbollsmatch spelats och supportrar strömmar ut. . .de supportrar som, i stället för att glädjas åt sin egen vinst, finner sin glädje att trakassera de som förlorat, tigger om att få stryk. Det känner ju alla till. Visst lockar det applåder under en match när resultattavlan visar att en konkurrent förlorar, men allt har sin plats och sitt sammanhang.
Efter en sådan neslig förlust som denna IGEN! vill vi nog deppa för oss själva. Att vi skulle jubla åt att supportrar till andra lag strömmar in för att gotta sig åt vår sorg är inte att vänta.
Bra gjort att försvara oss. Ännu bättre att, när man lugnar sig, kunna säga att jag tog kanske i. Bra hela vägen.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
38% (22)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Gatloppet är ett militärt straff som planteras in i det civila rättssystemet men med mycket dåliga resultat. Det främsta skälet var svårigheterna med att få befolkningen att ställa upp på att straffa varandra. Det problemet saknade militären som kunde kommendera ut sina soldater till att verkställa gatloppen.
Det militära gatloppet skulle ske mellan två led av 150 man utrustade med varsitt spö. Ett varv räknas fram och tillbaka och enligt förordningen skulle soldaten taktfast marschera genom denna gata av vinande spön. Två underofficerare skulle eskortera den dömde så att den ej ökade takten. Hela tiden skulle kompaniets trumslagare slå takten och vi kan nog höra för oss själva hur skriken blandas med trummornas taktfasta slag. Ibland förekom det att soldaten fick en blykula att bita i. För att försäkra sig om att soldaterna tog sin uppgift på allvar var det ålagt med straff om man slog för löst. Straffet var att genomgå samma antal gatlopp som den dömde. För att få lite jämförelse kan sägas att i Preussen var gatan 200 man och man kunde dömas upp till 30 varv (fast då uppdelade på tre dagar). Gatloppet försvann 1734 i den civila rätten men fanns kvar fram till 1812 i den militära straffkatalogen