Bragd-Birger

Erytrocyt: Det är ändå lite tragiskt. Sebbe funderar inte ens på att stanna, vi skiter i om han drar. En egen produkt och - åtminstone innan säsongen - tilltänkt backstjärna.
Jaja. Hej då, Sebbe. Ditt misslyckande är en av anledningarna till att det gick som det gick. Shit happens.

Arena i Sundsvall är ju mysigt och fräscht, men är det inte lite loseraktigt att ideligen dra fram en massa undanflyktssnuttefiltar? 'Timrå kan inte konkurrera för vi är en liten klubb'. 'Vi kan inte bygga ett fungerande lag med bara 27 miljoner i budget'. Vi kan inte få folk till matcherna om vi inte har en centralt belägen arena'. Osv, osv.

Isstadion ligger där den ligger, och har så gjort under föreningens uppgångar och nergångar. Den lär fortsätta göra det under överskådlig tid. Det g å r att få dit folk. Det är inte så att man rivit vägarna dit, eller att man tagit bort alla transportmedel. Knöligt, sure...men det går.

Snarare gäller det att få folk att v i l j a gå. Där kan vi, och då helst klubben, vara kreativa. En bra början är ett lag med lite cojones. Ett lag med lokal anknytning, lite långsiktighet. Och: en attraktiv, offensiv hockey. Att inte vara ett givet slaktoffer på hemmaplan vore en crazy grej att pröva. Lite rimligare priser. Få i gång en klack som lever om som Djävulen själv. Osv.

Timrå har grejat motgångar förr. Det ska nog gå den här gången också. Det är trots allt något närmare Elitserien nu än under 80-pers-på-läktaren-perioden på 80-talet.

reborn: Men jistanes. Vad vet du om de ekonomiska förutsättningarna som inte jag vet?
Vi utgår från att vi får lån och slipper konken. Det har talats om nedskärningar i spelartruppen motsvarande 2/3, vilket ger en lagbyggesbudget på allsvensk mediannivå.

Låt oss avvakta en smula innan vi kryper till Övik. Herregud. Vad är det med folk?

reborn: Montén borde verkligen fundera på varför laget alltid spelade sin absolut sämsta hockey efter uppehållen (då man 'tränat på grundspelet'). Någonting var jävligt fel där. Detta faktum dödade oss direkt i kvalserien.

Knylan: Jag tror att mycket av snacket om 'nu tar det 18 år innan vi går upp igen, snörvel...' handlar om ögonblickets uppgivenhet. Låt oss gå igenom chock-, ilske- och sorgefaserna innan vi låter revanschkänslorna ta över. För dom kommer.

Sen det här med uppgivenhet. Vår klubb har ju varit väldigt duktiga på att projicera en hopplös självbild. 'Vi är en liten, fattig klubb'. 'Utan en arena i Sundsvall kan vi aldrig bli något annat än ett lindansarlag'. 'Vi kan inte lagbygga bättre med vår budget'. Osv, osv.

Det behöver rivas ner innan det kan byggas upp. Jag tar gärna en eller två 'landningssäsonger', där klubben får acklimatisera sig till den allsvenska verkligheten. Sen är det dags för nya visioner. Där måste klubb och supportrar gå hand i hand.

Men: ett exilsupporterinitiativ borde vi få till ganska omgående. Det är ett bra sätt att visa att vi vill något, ser en väg framåt även om visionerna inte finns än.

Sen håller jag med om känslorna gentemot spelare kontra klubb. Det är vår klubb. Vi som bryr oss mest. Vi finns kvar när spelarna gått vidare.
Men även där behövs en omstart. Jag tror mycket av vårt supporterskap bygger på en närhetskänsla till laget, och att vi i väldigt hög utsträckning behöver en stabil stomme. Spelare som stannar länge i klubben, förvaltar arvet, representerar OSS på isen. Inga Öneruds, Molinders eller Sterners.
Här kan en allsvensk omstart vara bra. Vi behöver en ny generation Styf, Carlsson, Lind, Matthiasson och Nilsson. Det är Timrå. I a f för mig.

Nubben uttalar sig (länken). Hans tankemönster är anledningen till att jag inte har förtroende för honom i SC-rollen.

"Det var till exempel inte bara att plocka in en förstecenter?

– Nej, det visste jag att vi inte skulle greja. Att vi lyckades få Niklas Nordgren hade att göra med att vi fick lite hjälp och att han kommer från trakten."

Ok. Det fanns alltså inte pengar, så det var omöjligt att få in en förstecenter? Jo, det kan man ju förstå om vi talar Hahl/Pyrret/Vampola-klass. Men, med tanke på att man (efter att Haggan och Bagarn redan fanns i truppen) värvade till Molle, Lindqvist och Sterner så får inte jag det att gå ihop. Det är ju själva typen av center som var det stora behovet, inte att dom offensiva nivåerna skulle vara i yppersta elitserie-toppklass.

Ryno-Edblom-Karlsson-Händemark. Där har vi Leksands centeruppställning.

Henrik Löwdahl-Anders Eriksson-Jonas Karlsson-Niklas Lihagen. Örebros. (Notera att jag var tvungen att skriva ut förnamnen, annars hade ingen haft en jävla aning om vilka det var.)

Den centeruppsättning vi förfogade över säsongen 2012/13 hade offensiva kvaliteter i klass med ett allsvenskt lag på nedre halvan. Den ende som skulle haft en plats i laget är Bagarn, vars spetsegenskaper i BP och ändå hyfsade tvåvägsspel motiverar en plats i tredjekedjan. Resten: nej, nej, nej.

Årets bygge saknade helt dom allsvenska värvningarna. Det har ältats förut, men det är värt att dra det ett varv till. Naturligtvis är det här man skulle ha tittat. Värva någon producerande, offensiv center som är van att leda laget och ta ansvar. Nog fan skulle det ha gått. Just ansvars-/rollbiten är viktig. Spelare som lirat i elitseriens skuggsida är inte vana sånt. Det är otroligt svårt att hitta spelare med rätt karaktär bland sådana, och en jävla fingertoppskänsla för att hitta dom som blommar ut med större roll/ansvar. Det gjorde man inte i år. Istället hittade man dom som krympte ihop ju större pressen blev. Vilket är det normala för den typen av spelare. Det finn liksom oftast en anledning till deras hockeyhistoria.

Sen är det lustigt att Nubbben först säger "Vi fick inte ihop det i år och som sportchef är jag ytterst ansvarig.", vilket kan få en att tro att lite ödmjuk självkritik är på G. Men nejdå, på frågan om han skulle gjort något annorlunda säger han "Nej. Det har varit tufft ekonomiskt."

Jamen, dåså. Det är enbart den tuffa ekonomin som gjort att vi ligger där vi ligger. Dom spelare som Nubbben sett till att värva till klubben de senaste två säsongerna är precis i paritet med ekonomin. Bäckström, Carlsson, Demén-Willaume, Edström, Erixon, Hedman, Bagarn, Hagos, Friberg, Jonte, Gunno, Crippe, Lindqvist, Molinder, Rhodin, Sterner, Smolenak, Bella och Murran. Har jag glömt någon?

Kolla genom ovanstående. Träffprocenten? Bang-for-the-buck-faktorn? Tänket i spelartyper bland backar, centtrar, forwards? Fräschheten? Och hur väl har ledarstaben, med DD (Dubbel-Degradering) Monty i spetsen lyckats utveckla/förädla/förvalta ovanstående härliga gäng?

Jag tror att Nubben säkert kommer att stanna. Och faktiskt, jag kommer vara ok med det. Så länge han börjar inse sina begränsningar som en lagkomponerare med små medel till sitt förtroende. Om det var tufft i eliten är det så klart nada mot vad det blir i allsvenskan. Det kan nog samtliga sportchefer där intyga. Dom vet vad som krävs. Och där finns folk som är betydligt skickligare än Nubben på slikt.

Jag ser framför mig ett par säsonger för överlevnad. Hanka sig kvar, få kontroll över situationen igen. Där kan Nubben få hålla på ett tag. Sen bör man utveckla visioner, förnya tänket i klubben och hur man vill gå vidare. Där vill jag ha en ny sportslig organisation.

Dream Team: Fallet ner har pågått länge, och vi har inte bottnat än. Känt den mark under fötterna som möjliggör avstamp uppåt. Förra gången var det hemma mot...ja, vilka då?...inför 80 betalande. Låt oss hoppas att vi träffar botten lite tidigare än så denna gång.

Vi har varit rädda för avgrunden. Allt har mattats av, minskat, försämrats. Låt oss nu sluta vara skraja. Vi är där vi är. Vi har den ekonomi, den arena, den publik vi har. Blir det 2000 på matcherna - so be it. Då anpassar vi oss till den kostymen, sen bygger vi inom dom ramarna. Sen tittar vi framåt. Försöker förbättra, utveckla, få fart på elden.

Som många skrivit: det Timrå vi sett de senaste säsongerna har inte varit Timrå. Vi var fart, fläkt, lejon i vår egen borg. Motståndare skälvde, offrade husdjur på altare i bortalagets omklädningsrum för att få styrka och mod att stå emot de första tio minuterna.
Dit måste vi tillbaka. Det är där vår identitet och vårt adelsmärke ligger.Inte i att försöka gneta och försvara oss kvar ännu en säsong i elitserien.

Vårt största problem är inte att vi åkt ur elitserien. Vårt största problem är att vi tappat bort oss själva. Om allsvenskan får oss att återfinna det äkta, genuina Timrå, så...är allsvenskan det bästa som kunde hända oss.

Timrå är dött. Länge leve Timrå!