2905 inlägg · 57935 besökare
Bumpar den här gamla tråden och konstaterar att Liv är på väg mot sitt livs form.
På de senaste 6 veckorna (14 matcher) har han ett SVS% på 93.44 och ett GAA på 1.75.
Betydligt mycket bättre än det såg ut innan jul.
Gyllene tider för rock'n roll:
[URL=
Vicken skyttekung...
[URL=
Äh, då måste vi väl ändå ha med bästa versionen:
Ni behöver inte oroa er specielt mycket. Även på 60, 70 och 80-talet så spelades nästan undantagsvis VM varje år ockå. Däremot spelade man betydligt fler träningslandskamper än vad som nu blir fallet med EHT.
Den stora skillnaden ligger väl i så fall i publikbiten. Det är närmast astronomiska publiksiffror i LG jämfört med dubbellandskamperna mot Finland, USA, Västtyskland, när det begav sig. Isvestija och Rude Pravo var väl inga dundersuccéer heller.
Idag var det 10 000 i Globen, i de andra två matchern kommer det att vara fullsatt eller nästintill. Så har det sett ut de senaste 15 åren.
Anders Pemer (pemer) som en gång i tiden skev här inne, sitter/satt på Huddinges kansli. Så här uttalade han sig bl. a. kring "nya utbildningsbidraget" på DIF:s forum (länken) förra året i samband med "affären" Dick Axelsson:
"Lirar man i HockeyAllsvenskan med a-laget, SuperElit med J20 och förhoppningsvis J18 Allsvenskan efter jul med J18 kostar resorna massor.
Man har inte längre någon publik mer än några hundra, ens mot ett topplag som Rögle, så man får inte in några intäkter att tala om den vägen.
Man var vana vid att få någorlunda betalt när talangerna gick vidare till nya, större uppgifter, men den biten ströps också. Kvar står man med bara utgifter?"
"Sedan har ju elitserielagens intresseorganisation tagit makten över hela sporten, så att det inte längre är det Svenska Ishockeyförbundet som har den yttersta makten, den har Svenska Hockeyligan genom imponerande grundläggande lobbying och maktspel i korridorerna sett till att ta över.
En organisation som inte ens funkar enligt demokratiska spelregler utan har valt en modell där en enda aktör genom veto kan stoppa idéer som alla andra i klar majoritet är för."
En av svensk hockeys absolut största plantskolor i modern tid blöder kraftigt. För närvarande ligger man på nedflyttningsplats i hockeyallsvenskan och verkar ha allt för långt upp till strecket. Förmodligen går nu en epok i graven. Man har länge krupit omkring med en kniv i ryggen. Ironiskt nog kan det vara så att det nya utbildningsbidraget, som först och främst främjar utvecklingen inom svensk hockey, skulle vara det som också vred runt kniven ett par varv på slutet.
Per Bäckman om det nya utbildningsbidraget i mars 2006 (länk):
- Men däremot så måste eliserieföreningarna betala en bra penning om de vill ha en spelare och inte bara det här utbildningsbidraget som man nu får och är helt värdelöst.
Per Bäckman tror att svensk hockey kommer utarmas om inte klubbarna som fostrar talanger får betalt för det. Och enligt honom så kommer inte föreningarna till slut orka producera spelare.
- Får du 500 000 för en talang så blir det otroligt inspirerande att satsa ännu mer resurser på bra tränare och lägga ner mer tid på sin verksamhet, säger VIK-tränaren."
"Högaborg får ett välkommet tillskott i kassan. Sedan 2001 finns det ett regelverk som reglerar övergångar och är till för att hindra en hänsynslös rovdrift på småklubbarnas talanger. Det så kallade utbildningsbidraget utbetalas till moderklubben, och börjar räknas från det att spelaren fyllt tolv år. Martin Olsson har fyllt 17, och därmed har Högaborg rätt till ersättning för sex år gånger en fastställd tariff som det internationella fotbollförbundet, Fifa beslutat om. I det aktuella fallet innebär det att Högaborg får 10000 euro per år, eller totalt 600000. Skulle Martin säljas vidare till en annan klubb utgår det även en solidaritetsersättning motsvarande fem procent på övergångssumman till Högaborg."
Hur många hundra juniorer skall värma bänkarna i ES och AS innan man kommer upp i dom summorna?
Utbildningsersättning kan utgå flera gånger och är tariffstyrd, vilket jag tror att jag tog upp tidigare:
"Spelare som erhåller en skattepliktig ersättning överstigande 3.000 kronor är att betrakta som icke-amatör. Ett ”utbildningsbidrag” införs upp till att spelaren fyller 23 år, som ska betalas ut första gången spelaren skriver på ett icke-amatöravtal, och ska utgå till föreningar hos vilka spelaren tillhört i åldern 12-21 år. Vid nästa icke-amatörkontrakt ska dock endast närmaste föregående förening få utbildningsbidrag, och för de år spelaren spelat för klubben. Ersättningen bestäms utifrån vilken division som spelarens klubb spelar i."
Källa: svenskfotboll.se (länk)
Tråd startad i augusti 2002, bumpad med anledning av likartad debatt i boken Elitserien.
Bumpar denna tråd som startades i oktober 2004. Sedan dess har vi fått en "Utbildningsersättning" på riktigt, som gällt sedan säsongen, 05/06.
För HV71:s del har det denna säsong ungefär inneburit följande:
Till fonden för utbildningsersättning har det inbetalts 400 000 kr.
Från och med den 22 februari 2008 kan man begära ersättning ur fonden för följande spelare:
Patrick Bovim, 100 000 kr.
Mattias Tedenby, 100 000 kr.
Jonas Johansson, 100 000 kr.
Lukas Eriksson, 100 000 kr.
Dessutom har man ytterligare 60 000 kr att kräva in om målvakten Christoffer Bengtsberg öppnar båsdörren i ytterligare 5 matcher innan den 22 februari. Så man kan med andra ord tjänar några kronor ur fonden iställer för att finansiera den.
Men den stora ekonomiska fördelen ligger inte i fondverksamheten, utan i det slopade transfersystemet. Man slapp i år, enligt den gamla transfertariffen att betala 800 000 kr var till respektive klubbar, för Mikko Luoma och Per Ledin. Alltså en nettovinst på 1.6 miljoner.
Detta ger naturligtvis istället utrymme för lite högre löneläge när man slipper de fördyrande transferkostnaderna. Rent ekonomiskt blir det i slutändan riktigt billigt jämfört med kostnaden innan säsongen, 05/06.
Hur mycket har din klubb tjänat på den "nya" utbildningsersättningen?
Är det någon som minns de egentliga orsakerna till varför det gamla systemet skrotades och har vi nu kommit tillrätta med detta?
Thomas Malmqvist, som signaturen Ola skrev om för ett par dagar sedan, torde vara de journalistiska rövhålens okrönte konung.
Innan hans inträde på Expressen hade vi faktiskt en ganska så saklig och konstruktiv journalistik kring ishockeyn.
Med Malmqvist kommer sedan självförhärligandet av de egna tyckandet, som skulle vara tufft, modernt, dräpande och obenhörligen befriat från någon som helst rannsakan. Tyvärr, var det detta som gjorde att Malmqvist sålde lösnummer i en betydligt större utsträckning än Jansson på GT eller Sandin på AB. Proffstyckeriet var fött!
Alla tycks finna stort nöje i förnedringsjournalistik, eller kan någon förklara de oerhört stora tittarsiffrorna som blajblaj-programmet Idol har i de inledande omgångarna?
Så vad skall man göra för att synas i detta oändliga blogghav?
Sedan finns det väl värre avarter som framkallats av denna den nya tidens journalistik. Eftersom det inte längre finns något som helst krav kvar på objektivitet, så har vi också fått en journalistkår av hängivna lobbyister.
En av deras största misslyckanden var missionen om svensk hockeys snara undergång, som predikades i lavinartad styrka mellan ca. 2001 och 2003. Syftet var att få till radikala förändringar i seriesystemet. Dock så har väl detta ändå haft en oerhörd genomslagskraft i 08-området, där många fortfarande går omkring och tror att svensk hockey är död. Detta syns väl om inte annat på publiksiffrorna, där 08 sedan dess varit på väg neråt medans en överväldignade majoritet av övriga hockeysverige gått åt andra hållet.
Uppdrag "Utvecklingsbidraget" är ett närmare exempel i tiden. Nu är vi inne på tredje säsongen, utan det gamla hederliga svenska transfersystem (även det kallat utvecklingsbidrag, på grund av EU-inträdet), som styrde upp svensk hockey i närmare tre decennier. Fast jag har ännu inte sett en enda av alla de revolutionerande fördelar som utlovades genom skrotning av det gamla systemet. Istället blir obalansen mellan de rika och de fattiga i hockeysverige bara mer uppenbar. Dom enda vinnarna är spelarna och deras agenter.
Wennerholm (AB) skrev en hel del dynga med kontinuitet tills för bara ett par år sedan. Han drog sig heller inte för att bygga sina teser kring grava faktafel. Det är möjligen så att han belades med munkavle på grund av allt för återkommande klagomål. Det mesta av hans alster sedan dess är oftast av informativ natur, som inte präglas så mycket av hans egna tyckande. Fast och andra sidan kanske han har avancerat i hierakin för att han redan sålt tillräckligt med lösnummer. Att det finns gott om talanger som vill utmana herrars Malmqvist och Wennerholms bedrifter råder det knappast några tvivel kring.
Ändå kan man väl säga att SSK kom undan med blotta förskräckelsen. Bjurling räddade den här segern och hade dessutom fru Fortuna på sin sida ikväll. Dessutom var SSK äckligt disciplinerade i försvarsspelet och gav inte bort något gratis. Därav en massa puckar som snurrar på mållinjen men som inte vill in.