Maggan

Bengt hamnade bredvid en äldre kvinna på en bar.
Hon såg verkligen riktigt skaplig ut, även om hon sa att hon firade sin 61-års dag.

Faktum är att hon såg bättre och bättre ut allt eftersom timmarna gick och han tänkte tanken att hon säkert hade en riktigt snygg dotter.

De drack lite och småmyste med lite kyssar och smek, då hon plötsligt frågade om han testat en sportmansdubbel?

- Vad menar du med det ? frågade han.
- Det är en mor och dotter-trekant med dig....sa hon.

De drack lite till och hon sa att detta var hans turnatt. En stund senare tog de en taxi hem till henne.

När de klev över tröskeln ropade hon in i huset:
-Mor är du fortfarande vaken?

Ja efter den här kvällen är det dags att hänga upp matchtröjan för den här säsongen. Jag tror inte att Timrå lyckas rubba HV på deras hemmaplan, tyvärr.

HV ser alldeles för starka ut. Ska ju vara ifall den berömda nervositeten ställer till det för dom... men jag tror inte det.

Det lag som vågar förlora - det är laget som vinner.

Vem vågar förlora, HV eller Timrå?

Trodde faktiskt att Timrå skulle spela med tyngre ben än vad de gjorde. Tyckte att de såg faktiskt oförskämt pigga ut faktiskt men det gjorde ju iof även HV.  :)

Vad jag svor för mig själv när Pyrre fick puckuslingen att gå spikrakt uppåt, istället för in i mål... jag hade ju nästan börjat att göra ett streck på honom i målprotokollet där. Men men, det är väl det som är tjusningen med hockey. Att allt och inget kan hända, och inget är över förrän "Hesa Fredrik" har ljudit.

Förresten, Petrasek verkar inte vara i riktig mental balans. Annars skulle han aldrig ha dragit på sig 2+2+10 minuter där i sista perioden. Tycker Lehto var så kylig som stod där med armarna hängandes efter sidorna. Bra jobbat! Själv hade jag velat slagit ihjäl karljäveln....

Mina topp tre:

1) Oscar Sundh - har fart och går in med en enorm energi.

2) Anton Axelsson - som ovan.

3) Fredrik Hynning - som ovan.

Ja nu har det gått några timmar sedan Pär Styf lyckades med att göra 5-4, ett riktigt skitmål men ack så viktigt sådant.  :) Och jag håller med Jimmy ang att taket var på väg att lyfta. Helvete vilket tryck det blev i hallen! Tänk om HELA publiken kunde hålla ungefär 50% av det trycket under en match, förstår ni vilken helvetes arena det hade varit motståndarna?! Oj oj oj...

Själv skrek jag som en galning och med tanke på att jag inte har återhämtat mig röstmässigt sedan vi var upp till Ö-vik i december så var jag hes redan några minuter in i första perioden. För att kunna fortsätta skrika de resterande perioderna var jag tvungen att använda mig utav den "förbjudna" tabletten - "That makes people talk", Läkerol. Tyvärr ger det en bitter eftersmak, eftersom stämbanden blir helt förstörd. Så nu försöker man hålla igen käften och undvika allt onödigt prat. Är inte det lättaste när ens jobb består i att svara i telefon....

Nåja åter till matchen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om matchen. Vi lyckas göra mål, men vi spelar så förbannat svårt och stundtals idiotiskt i egen zon, att man bara vet att HV kommer att göra mål. Det är ingen fråga om, utan när. Mycket irriterande.

Fördel är väl att Liv börjar se mänsklig ut, men är vi inte tillräckligt skärpta i avsluten så spelar ju det ingen roll.

Mina topp 3:

1) Hynning - gjorde en utav sina bästa matcher.

2) Axelsson - han växer mer och mer.

3) Jonsson - ja, han börjar visa allmänheten vad jag har sett under hela säsongen.

Vilken lättnad. Första matchen är avklarad och jag kan andas ut igen. Det var länge sedan jag var så otroligt nervös inför en match. Var tvungen att springa och nervös kissa 20 min innan nedsläpp.

Vet inte om det var matchen i sig som gjorde mig så nervös, eller om det var själva TIFOt. Just orosmomentet att inte veta om det blir bra eller inte. Ja ja, dinosaurierna i magen lugnade inte ned sig förrän en bit in i första perioden.

Men åter till matchen. Vilken match från Timrås sida! Jäklar vilken fart dom skrinnade igång och det visar ju sig att Timrås skridskoåkning kan bli HV fall i.o.m att HV fick nöta ut bänken i utvisningsbåset. (Hoppas att det håller i sig). Dock måste Timrå bli mycket mer effektiv och ta vara på sina chanser.

Timrå visade stor kämpaglöd, men jag blev lite förvånad och även besviken att de spelare som i förhand skulle vara tongivande, var relativt anonyma. Medan killar som Dennis Persson klev upp flera steg i mognad och självsäkerhet och spelade sin bästa hockey för säsongen. Kan ju iof vara helt rätt att hitta formtoppen nu, nu när det verkligen gäller.  :) 

Kan någon förklara för mig varför herr Persson var tvungen att ringa och videogranska första målet? Var det för att få tyst på Davidsson, för herre jisses vad munlädret går på den karl'n.

Sen måste jag ju bara säga att jag tycker att det är så kul att se när stora karlar försöker skrämma Timrås junisar. He he he, TÖNTAR! Gå och köp en porrtidning och lätta på trycket vet ja.

Mina topp tre:

1) Anton Axelsson - var kvällens gigant!

2) Oscar Sundh - åkte skridskor, tacklades och var en riktigt plåga för HV.

3) Sebastian Erixon - var en utav de bättre backarna. Och han drog även iväg ett skott som skakade om Liv.  :)

Nu laddar vi om för nu står det 0-0 i matcher.

En fullsatt flygavgång hos United Airlines blev inställd. Representanten för flygbolaget höll på att boka om en lång kö med resande. Plötsligt gick en ilsken passagerare förbi alla som köade och kom fram till disken. Han slängde biljetten på disken och sa:

"Jag SKA med detta flyget och det SKA vara FÖRSTA KLASS! FÖRSTÅTT?"

Damen bakom disken log och svarade vänligt:

"Beklagar, min herre. Jag ska gärna hjälpa dig, men jag måste först hjälpa dem som står i kön. Om du bara väntar på din tur är jag säker på att vi ska kunna ordna något till dig."

Passageraren var inte nöjd med svaret. Han frågade högljutt, så att passagerarna bakom honom kunde höra;

"HAR DU NÅGON SOM HELST ANING OM VEM JAG ÄR?"

Utan att sluta le tog damen bakom disken tag i mikrofonen till högtalaranläggningen och sa:
"Mina damer och herrar, kan jag få er uppmärksamhet," började hon. Hennes röst hördes klart och tydligt i terminalbyggnaden.

"Vi har en passagerare vid Gate 14 som inte vet vem han är. Om någon kan hjälpa honom med att hitta hans identitet, var vänlig kom till Gate 14. Tack."

Medan folk bakom i kön vred sig av skratt, stirrade den arga kunden på damen med en genomträngande blick, grimaserade och ropade högt:
"FUCK YOU!!!"

Utan att blinka log damen och sa:

"Beklagar, men du måste ställa dig i kö för det också!"

Jag måste erkänna att när det blev klart att vi skulle få möta HV, fick jag ett lugn över mig och var helt på det klara att Timrå IK skulle gå segrande ur denna kvart.

Men nu är jag så förbannat nervös att jag tror jag dör. Hade jag varit en fjällämmel hade man väl trillat av pinn för länge sen. Herregud, kan inte minuterna, eller rättare sagt timmarna, gå fort idag så att man kan komma ut på ishallen och få se hur kampen, kriget eller ställningstagandet utvecklar sig.

Detta är ju det värsta, att sitta och vänta till nedsläpp. Fjärilarna dansar i magen, ångesten närmar sig med storsteg och man utvecklar schizofrena anlag. Man är en kluven själ som stundtals tappar kontakten med världen utanför hockeyn. Det enda som är går i huvudet är olika scenarior på matchutvecklingen.

Måste bara klistra in ett citat som kommer att symbolisera min tanke på hur slutspel borde vara.

"High sticking, tripping, slashing, spearing, charging, hooking, fighting, unsportsmanlike conduct, interference, roughing… everything else is just figure skating."