Uno Gordon: Men guuud vad tröttsamt. Vilka bjudningar åt båda håll...
Och vad gör Backlund på 2-2 målet? Det är ju en dödssynd att stå och kladda med pucken på det där viset. Våran egna misstag, odisciplinen och vårt loja spel i tredje perioden fäller avgörandet.
Men om man skall plocka fram några plusvarianter så är det ju helt dessa:
* Magnus Pääjärvi-Svensson (vilken kille, ja jag vet att det är ett understatement i dagsläget, men det tål att upprepas).
* Challe Berglund. Aktiv coachning matchen igenom, en förmåga att syna korten, reagera och agera. Helt rätt att ta time out när vi gick bort oss i defensiven och bara slängde iväg puckarna utan adress ut i mittzon som fångades upp av LHC-spelare och gjorde att vi knäade. Så långt höll Backlund oss kvar i matchen.
* Mika Pyörälä. Oj vad viktig han kommer bli i vinter.
* Riku Hahl. Vilken match han gör idag. Kanske inte något vi kommer minnas i den 35:e omgången när utgången av matchen nu blev vad den blev, men ändock, Riku är tillbaks med besked. Fint som snus vettu ;)
* Kalle Koskinen. Äntligen! Vilka passningsspel. Kan Kalle hålla den nivå även i fortsättningen så får jag fanimej en orgasm alltså.
Finns säkert nånting mer att plussa för men just nu står det still...
Värt i övrigt att notera:
Thomas Andersson är och förblir en pajas. Usel publiktillströmning i Cloetta Center (endast 7071 i en premiär). Vart var resten?
Timrå får ta med sig spelet från första halvan av matchen tills på torsdag. Krympa ytorna och kommunicera mera. Idag är vi alldeles för långt ifrån varandra i uppspelsfasen. Anpassa nivån och värdera lägena bättre. Upphöra med klubborna i skrevet på motståndarna. Och framförallt åka skridskor igenom hela matchen och inte stressa upp sig i onödan. Vi måste ha fart igenom mittzon och hjälpa varandra. Det var för mig utav 1 mot 1 ikväll.
Fullt hus på torsdag och tryck i hallen samt en total aggressiv attack hockey alá Sovjet på torsdag. Klapp-klapp-klapp och mål.
Då blir det en härlig torsdagskväll helt i en sann hockeyälskares smak.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
· 
Och vad gör Backlund på 2-2 målet? Det är ju en dödssynd att stå och kladda med pucken på det där viset. Våran egna misstag, odisciplinen och vårt loja spel i tredje perioden fäller avgörandet.
Men om man skall plocka fram några plusvarianter så är det ju helt dessa:
* Magnus Pääjärvi-Svensson (vilken kille, ja jag vet att det är ett understatement i dagsläget, men det tål att upprepas).
* Challe Berglund. Aktiv coachning matchen igenom, en förmåga att syna korten, reagera och agera. Helt rätt att ta time out när vi gick bort oss i defensiven och bara slängde iväg puckarna utan adress ut i mittzon som fångades upp av LHC-spelare och gjorde att vi knäade. Så långt höll Backlund oss kvar i matchen.
* Mika Pyörälä. Oj vad viktig han kommer bli i vinter.
* Riku Hahl. Vilken match han gör idag. Kanske inte något vi kommer minnas i den 35:e omgången när utgången av matchen nu blev vad den blev, men ändock, Riku är tillbaks med besked. Fint som snus vettu ;)
* Kalle Koskinen. Äntligen! Vilka passningsspel. Kan Kalle hålla den nivå även i fortsättningen så får jag fanimej en orgasm alltså.
Finns säkert nånting mer att plussa för men just nu står det still...
Värt i övrigt att notera:
Thomas Andersson är och förblir en pajas.
Usel publiktillströmning i Cloetta Center (endast 7071 i en premiär). Vart var resten?
Timrå får ta med sig spelet från första halvan av matchen tills på torsdag.
Krympa ytorna och kommunicera mera. Idag är vi alldeles för långt ifrån varandra i uppspelsfasen.
Anpassa nivån och värdera lägena bättre. Upphöra med klubborna i skrevet på motståndarna.
Och framförallt åka skridskor igenom hela matchen och inte stressa upp sig i onödan. Vi måste ha fart igenom mittzon och hjälpa varandra. Det var för mig utav 1 mot 1 ikväll.
Fullt hus på torsdag och tryck i hallen samt en total aggressiv attack hockey alá Sovjet på torsdag. Klapp-klapp-klapp och mål.
Då blir det en härlig torsdagskväll helt i en sann hockeyälskares smak.
Väl mött gott folk!
VI ÄR TIMRÅ OCH VI GER ALDRIG UPP!