Timrå IK

I tröjhissningsdiskussionen tycker jag många är lite för färgade av spelare i modern tid. Ska en sådan som Styf upp så undrar jag vad kriterierna för det är?

Är den största meriten att man spelat många säsonger så blir det väldigt många namn i taket till slut.

Jag skulle önska att taket ska vara för väldigt få utvalda och att det ska vara väldigt bra spelare där. Jag tycker det är sådär som utomstående och se namn som Mats Andersson och Stefan Jakobsson i taket i Linköping t ex även om de säkert var viktiga för klubben.

Mats Näslund är dock inte given i min bok, mest för sin korta Timråtid. Påminner lite om att Modo har Anders Hedberg uppe.

Jag hade valt Bert-Ola Nordlander som nästa namn. Han spelade totalt åtta VM och två OS. Som W/Ö-spelare gjorde han sju säsonger och vann bl a VM-guld 1962 när han representerade klubben. Han gjorde också nio säsonger i AIK och är hedrad där. Moderklubben är dock vår klubb.

Sedan vette tusan om det inte räcker med namn däruppe tills Henrik Zetterberg ska upp. Det finns många värd att hylla men som sagt, i taket ska man ha varit väldigt bra för att vara.

Så tycker jag. Mest intressant vore att höra vad Timrå tycker. Det var ett ganska fattigt pressmeddelande.

Hur ser det ut när det gäller Mats Näslund i nutid? Följer han fortfarande Timrå regelbundet och är det klubben som ligger honom varmast om hjärtat trots att han lämnade klubben redan som 19-åring? Har han varit bosatt i Medelpad efter avslutad karriär? Om jag inte minns galet har jag för mig att han ska vara bosatt i Skåne numera? Har för mig att någon polare har sagt det. Som förhoppningsvis inte lider av mytomani.

Tommy Sjödin har många utomstående säkert inte ens koll på att han är Timråprodukt och var bosatt i kommunen och spelade för Timrå under hela sin uppväxt. Säkert många som tror att han är från Gävletrakten och har Brynäs eller någon mindre Gävleklubb som moderklubb.

Men i Tommys fall så blir man varm i hjärtat av att läsa att han inte har glömt sina rötter och att känslorna fortfarande finns kvar för moderklubben. Både på Twitter och Facebook brukar han vara aktiv med att skriva hur glad han blir när Timrå IK vinner matcher. Otroligt värmande att läsa faktiskt. 

Zetterberg lär vi tyvärr inte få se spela i Timrå igen då han väl har kontrakt med Detroit ända fram till 40-års åldern. Något jippoarrangemang på någon försäsong däremot lär vi få se han i. Han har redan ställt upp på liknande arrangemang två gånger och han lär på egen hand ha lockat åskådare till Eon Arena bara genom att vara med på isen. 

Men trots det så förstår jag att nummer #20 är reserverat för Zäta. Lokal produkt som är det bästa som har kommit fram från juniorlaget dom 20 senaste åren. Var som 19-åring en av nyckelspelarna i laget som tog tillbaka föreningen till elitserien och fortsatte sedan på den inslagna vägen med att vara en av lagets viktigaste spelare i dom två elitseriesäsongerna som han spelade innan det var dags att bli proffs i NHL. Var även kanske hela seriens bästa spelare under lockoutsäsongen 04/05. Det är få spelare som har Zetterbergs jämnhet och som kommer upp i samma höga nivå match efter match.

Egentligen så är väl Pääjärvi den största talangen. Men han kan man säga värvades till A-laget trots att han kom hit som 16-åring för att gå hockeygymnasiet och där tanken var att han skulle spela i J-20 laget åtminstone sin första säsong här. Lander var nog även han än större talang som junior än Zetterberg. Egen produkt rakt igenom dessutom men hur mycket jag än önskar det så tror jag inte att Lander kommer att bli lika bra som Zetterberg. Inget konstigt med det då Zetterberg är och har varit en av världens absolut bästa spelare i flera år nu.

Men precis som att #20 är reserverat för Zäta så tycker jag att #51 ska vara reserverat för Anton Lander. Inget ont om Mattias Nilsson. Hade hoppats på mer den här säsongen men förhoppningsvis så kommer han att visa att det var rätt beslut att förlänga hans kontrakt. Men det känns bara konstigt att se någon annan med #51 på ryggen i Timrå än Anton Lander. Till skillnad från Zetterberg så tror jag att Anton kommer att hinna flytta hem innan det är dags att lägga av och avrunda karriären med 1 eller 2 säsonger i Timrå IK.

Av alla 80 och 90 talister som har tagit sina första skär i Timrå IK så måste Lander tveklöst vara den största talangen. Man hörde talas om namnet redan när han gick i åttan och spelade TV-pucken med 89-kullen.

Förmodligen den med allra störst Timråhjärta av alla pojkspelare som börjat sin karriär i Timrå IK. Och det går ju inte annat än att älska honom både som spelare och som person. Hjärtat, kämpaglöden, mognaden, ledaregenskaperna, tuffheten. Ja det är bara några få ord som beskriver Lander.

Det är absolut ingen slump att det var har Anton som sköt oss till slutspel i sista omgången uppe i Luleå som 18-åring och säsonger efter var den som avgjorde sista matchen hemma mot Djurgården som gjorde att vi slapp spela ett ångestfyllt kval.

Är verkligen otroligt glad över att han äntligen har etablerat sig i NHL och Edmonton. Skönt att han inte gav upp drömmen och drog till KHL eller Schweiz för att tjäna pengar utan att han stannade kvar och fortsatte kriga. Blev såklart även naturligtvis glad över att höra att Mårts valde att ta med han till VM-truppen. Verkar som att vi får ihop ett intressant lag så det ska bli kul med VM men att Lander ska vara med ökar mitt intresse för tuneringen enormt mycket.

Jag tror att Lander kommer att göra ett bra VM och bli en ny favoritspelare för många vanliga hockeyintresserade där ute i landet. Finns det folk som har glömt bort hans namn under dom fyra åren som han har krigat på där borta i Nordamerika så kommer dom garanterat att bli påminda om det.

jå1: Kul med Lander i VM! Jag ska ner och se ett par matcher, kanske blir Timråtröja på istället för något blågult då.

Lander lirar VM. Nu lär det väl inte hända, men magiskt om han var med o spelade i E-on till helgen.

hubbenorlen: Ja, försökte engagera mig i Giffarna igår nu när de är tillbaka i högsta serien, men fotboll är så sjukt jävla ointressant. 

Det händer ju mer på uppvärmningen i en hockeymatch (även utan André Deveaux) än det gör under en hel fotbollsmatch.  

Simmalugnt: Växjöklacken sjöng nåt som min nostalgiska sida lyckades göra om till "Timrå". Plötsligt minns jag känslan av en fullsatt hall under ett slutspel. För första gången sedan degraderingen insåg jag på allvar hur mycket jag saknar tiden i högsta serien. Jag har nog levt i något av en förnekelse.

hubbenorlen: Behöver ej göras, tydligen. Eje Lindströms #8 (som hänger i taket idag med Strimma) används ju som bekant av en spelare som kan bli föremål för något liknande om något år också. Allt sånt här görs väl på lite feeling helt enkelt. #20 får ju inte användas i A-laget men används i ungdomslagen. Brynäs ångrar sig nog som verkar ha pensionerat 10 st nummer om man går efter Eliteprospects, nu när det visar sig att många skiter i pensioneringen och bara nöjer sig med tröjhissning. Är inte Västerås och Rögle också två såna klubbar som har orimligt antal hissade tröjor? Jag har för mig det.

I vilket fall som helst så behöver detta bli mer av en tradition men det behöver samtidigt inte bli på så blodigt allvar. Jag var på en match i serielunken i Hovet för några år sen, AIK-Växjö tror jag, där man körde en ceremoni innan där man hyllade deras materialare som varit med i väldigt många år. En tydlig karaktär som varit i föreningen länge. Det var en ceremoniell tröjhissning då men den sitter inte kvar efter det. Så tycker jag att man ska jobba. TIK har redan idag väldigt mycket memorabilia runt om i korridorerna i Eon men man kan jobba mer officiellt. En ceremoni innan en match med lite stående ovation gör mycket för att visa på vilken kultur och tradition som finns inom föreningen. I samband med detta så invigs då en monter där bilder och övriga grejer finns att beskåda. Såna som Pär Styf, Robert Carlsson och Jocke Nilsson tycker jag definitivt är spelare som ska hyllas. Det finns massvis. Spelare som kan ha fått kids att fatta tycke för Timrå IK helt enkelt, såna som varit kulturbärare. Micke Lind är också en sån spelare som var idol för otroligt många på den tiden.

Redigerad kommentar

Jag har funderat nu och kommit fram till någon form av logisk slutsats här.

Timrå IK har blivit tilldelad en landskamp, den första sedan 2006 tror jag. Man vill göra detta till något speciellt vilket inte minst blir tydligt då man marknadsfört den sedan i höstas redan. Vi har en spelare som gått genom föreningen hela vägen till Stanley Cup och som dessutom är medlem i den mycket begränsad skara som vunnit SM, VM, OS OCH Stanley Cup.

Matchen som spelas handlar inte om Timrå IK även om vi står som arrangörer. Jag förstår att man tar tillfället i akt, det är ju lite glest i taket ändå. Att då lyfta fram Pär Styf för sitt oslagbara utvisningsrekord i TIK med fyra A-landskamper I DET HÄR SAMMANHANGET hade blivit konstigt.