KulltorpsOlli: Oerhört nonchalant spel över hela banan. Det duttas och spretar överallt idag. Ingen vill riktigt ta tag i det. Mora är klart bättre än så länge.
Vill till en uppsträckning delux för att det här ska gå vägen. Det och att Svedberg fortsätter som han gör.
Kanske var en mega-jinx-delux. Men va fan; ärligt - han är ett monster där bak. Tekniken, fysiken och kylan. Titta på hur lite fladdrig han är i sidledsförflyttningarna, full kontroll och oerhört kompakt. Och hur sällan han säljer sig själv, väntar ut skytt. Jag är oerhört imponerad.
Vem minns inte när Nubben hade värvat en hel femma inför transferfönstrets stängning? Om jag inte missminner mig helt var det också övervägande amerikanska VM-spelare det handlade om då. Kom ingen alls, har jag för mig.
FH - avdammad: Tyckte att Drugge spelade upp sig betänkligt vad matchen led. Klart godkänd i slutet. Han är konstruktiv med pucken även under press. Visst blev det en del fadäser, framför allt inledningsvis.
Tänker att man får räkna med sånt hos en sån här spelare. Jag har ändå vissa förhoppningar att Drugge kan bli en back som bidrar även offensivt.
Precis som många andra noterat redan; backarna ställer till det alldeles utomordentligt bra för sig själv. Sätter sig i dåliga situationer och skapar stress för varandra. Och är inte noga. Tänker att ju mer rutin man har desto enklare och resolutare spelar man. Men den devisen funkar inte riktigt.
Må så vara att det är en hel del nerver med så här inledningsvis. Men det vill nog till att spelet i egen zon förenklas och man spelar efter sin förmåga, i varje situation.
Tighta till defensiven och vi har en chans på detta.
Försöker intala mig själv att det här blir en tuff match - och säsong - för att dra ner förväntningarna. För att inte bli allt för förkrossad, för att orka med en hel säsong.
Nerverna är utanpå kroppen och man vill så mycket. Man hoppas så mycket.
Men ärligt; fy fan vad härligt att det drar igång!
{297}: okej. Med tanke på tidigare insatser på försäsongen känns det här som ett bra genrep. Överlag bra spel över 60 minuter. Timrå lite mer spelförande men Brynäs mer effektiv.
Lite få klara lägen. Forwards hamnar ofta i att avsluta med vinkelskott och då också gärna över. Backarna skötte sig defensivt men strular en del på offensiv blå.
Förvånansvärt kreativt pp, framför allt i andra. Men Timrå-syndromet sitter fortfarande i; nästan inga skott från blå. Vad handlar det egentligen om? Jag köper inte att det bara handlar om backarna. Till och med jag kan skjuta i krysset med ett slagga från blå. Borde ju inte heller vara fysiskt omöjligt, som back, att röra på fötterna, skapa lite yta och klappa till. Skjuter man inte som Kenholt kan man ju trösta sig med att det i jämna mellanrum ramlar in höstlöv från blå och ge det en chans åtminstone.
Tror förövrigt att många av våra matcher kommer att se ut så här i år. Kontot för hedersamma förluster lär inte gapa tomt.
Men summa sumarum; det ser inte så brunt ut som jag först trodde. Det är alltid nått.
Corvo: Gjorde inget större intryck och skulle kunna placeras i facket "menlösa värvningar".
MEN. Men; övertidsmålet mot Leksand i första finalmatchen är inskrivet i Timrå IK's historiebok förevigt. Vem vet vad som hade hänt om Nubben inte hade värvat Parks och Parks satt det målet..?
rabalder:Folk pratar om att Lill-Strimma borde få en staty i Timrå... Vettifaan om inte Nubben trots allt är en starkare kandidat. Få personer har väl gjort så mycket för Timrå som honom? Framför allt i modern tid.
Just som man hade förlikat sig med det faktum att vårförstemålis skulle vara någon amerikan med ett svåruttalat efternamn och vars högsta merit är att han en gång nästan köpte biljetter till en NHL-match landar Nubben Svedberg. Wow. På riktigt alltså.
På förhand har vi ett jävligt starkt målvaktspar. Imponerande och hatten av för alla som löst den här rekryteringen!
{297}: Molinder har gjort mig gråhårig och suktandes efter benzo flertalet gånger under säsongen. Jag har nog svurit mest över honom.
Men. Men; under finalen och kvalet växte han i mina ögon. Tyckte att han sällan - det hände, men bara sällan - gjorde misstag och att han allt som oftast lyckades spela sig ur press på ett smart sätt.
Hans avslutning på säsongen gör nog att jag tippar över till "låt-han-stanna-kvar-sidan".
{297}: Visst fasiken är det roligt. Mycket, mycket roligare än på många år. Definitivt.
Själv hoppas jag att Nubben gör the-nubben-way och värvar oväntade spetsspelare som passar oss perfekt. Typ Krykov. Skulle tycka att det var jävligt tråkigt att bara värva "beprövad" spets från shl-konkurrenter. Blir lätt lite stagnerat när spelarna går mellan shl-lagen. Skulle tycka att det kändes osexigt att plocka spelare från KHK eftersom dom bevisligen inte höll måttet.
Ja, jag vet att det finns individuellt skickliga spelare i KHK som mycket väl kommer att lyckas i andra klubbar. Och kanske till och med i Timrå. Men känslan, min högst personliga känsla, skulle ändå vara densamma.
Kattgubben: Framför allt gäller det att karaktären hos de spetsvärvningar vi gör stämmer överens med föreningens måtto /inställning. Det gäller att vi har spets som jobbar arslet av sig varje byte. En Pyörälä-typ hade ju varit drömmen.
Sedan är det väl ganska logiskt att det är allsvenska spelare det ryktas om nu. Nubben påbörjade förmodligen arbete med nästa års trupp för ett bra tag sedan. Då visste man inget annat än att det var hockeyallsvenskan som gällde.
Men jag kan tänka mig att hans arbetstimmar per vecka har gått från mycket till astronomiska proportioner sedan i fredags. Han lär slita för att hitta rätt spets till laget. Rätt sorts spelare, som har mer än bara bra siffror att visa upp.
Jag har fullt - och mer därtill - förtroende för Nubben.
WifstaÖstrand: Måste erkänna; jag har fortfarande svårt att få in i huvudet att Timrå gjorde något så "otimråitiskt" som att vinna en avgörande match. Vara som bäst när allt står på spel.
Vaknade upp smått bakis imorse. Av någon anledning hade jag svårt att varva ner igår kväll. Klev ut i pisten här i Vemdalen som ett SHL-lags supporter. Mäktig känsla.
Sedan glömde jag bort allt i fokuset på skidåkningen med två barn. Tills det kom två killar i Timrå Ik-tröjor i liftkön. Då sköljde allting över mig igen, jag fick ett fånigt leende på läpparna och kände hur ögonen tårades.
Det som hände igår - i år - är faan i mig inget mindre än en bragd, en saga som fick ett lyckligt slut. Det är som om någon från Hollywood har registrerat filmen om Timrå Ik anno 2017/2018
{297}: Jo'rå, nog kommer jag ihåg det. Precis som förra gången Timrå avancerade upp till högsta serien.
Men just nu tänker jag att en staty är för futtigt i sammanhanget. Det räcker inte riktigt. Vi bygger en staty av honom större än frihetsgudinnan, vi ger honom livstidskontrakt och hänger upp hela honom i taket. Vi helgonförklarar namnet Kent i Timrå - ingen mer ska kunna döpas till det.
Så ja; ja. Allt är förlåtet. Allt som någonsin skulle kunnas förlåtas är förlåtet. Med råge.
Per HApps: åh, herrejävlar. Vi gjorde det. På allvar; vi gjorde det som ingen vågade tro på. Vi gjorde det som alla experter sa var omöjligt. Men vi fucking gjorde det. Hela vägen in i kaklet. Med det här laget. Med dom här ungdomarna. Det är hockeyhistoria och värt bragdguldet.
Man kan inte annat än buga i vördnad inför laget, tränarna och föreningen. Vilket jävla stålbad vi gått igenom. Och nu; flera år senare har vi återvänt. VI ÄR TILLBAKA!
Jag tycker att vi gör Nubben till sportchef på livstidskontrakt och längre än så. Vi knyter upp Freddan på 40 år framåt och fängslar Dahlén i bänken i båset i Nhk med möjlighet till att komma ut på isen men inte längre än så.
Det här känns som en dröm. Känns som om man ska vakna imorgon för att matchen ska spelas igen. Som om det här aldrig har hänt.
Men va faan; det skiter jag i nu. Jag lever i nuet, torkar tårar från ögonen och bara njuter!