Historik
Föregående · 16 · Nästast.nu
-
Ishallsövertagandet för 45 mkr finansieras (som brukligt med bland annat kommunala investeringar) genom upplåning. Kostnaden för detta täcks från år tre helt av hyresintäkten från föreningen.
På samma sätt skulle en investering genom nybyggnation av bostäder finansieras genom upplåning vars kostnad täcks av hyresintäkter.
För skolan skulle det enligt samma princip innebära att kostnaden för upplåning, investering och byggandet av en ny skolbyggnad skulle finansieras av en högre hyresintäkt.
Summan för ishallsköpet är alltså inget som hade kunnat finansiera något annat, eftersom det skulle innebära att Timrå IK:s hyra skulle betala en upplåning för att bygga exempelvis ett hyreshus.
I väntan på julklappen - köp Tallkort!
Nå, Cally? :)
Kommunägd arena inget nytt
Bordläggning och återremiss
36 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.
För övrigt är det helt osannolikt vilka människor som finns i den där församlingen (kommunfullmäktige).
Redigerad kommentar
Totalt 5 mkr i lägre kostnader är budget för kommande säsong.
Jag håller själv på Roma i fotboll, vilket man kan tycka vad man vill om. Men deras sätt att förvalta sin egen Timrå Hej, ”svensktoppssångaren” Antonello Vendittis hyllning till laget ”Roma Roma Roma”, borde vi ta lärdom av. Det är en i grunden rätt lökig låt från 1974, av en italiensk Lasse Berghagen, men som älskas av fansen och spelas inför varje hemmamatch på Olympiastadion i Rom. Och ALLA sjunger med, VARJE match.
Det ger mig gåshud varje gång att se och höra. Speciellt vid refrängen som tar vid efter tonartshöjningen vid 1.40 i klippet, då arrangörerna sänker volymen. Lyssna och rys.
Det skulle vara hur enkelt som helst att göra en copy/paste på det. Och supporterklubben/klacken, tillsammans med klubben, skulle med ett minimum av ansträngning kunna uppfostra resten av publiken i Timrå (och resten av hockeysverige) och skapa en modern och tvättäkta klassiker, istället för alla mer eller mindre tafatta eller krystade försök till effektfulla intron som det provats med under åren.
Gå inte över ån efter vatten och försök inte uppfinna hjulet, när det ädlaste och kultigaste finns rakt framför näsan, redo att plockas upp och tas tillvara."
www.youtube.com/watch?v=pH1xLOvioiY
Bra driv Knylot! Nu har jag också löst medlemskap i SK.
Jag mejlar vidare:
Angående media-rapporteringen i arena-frågan:
Vad förespråkar Tony Andersson och oppositionen? Vad kommer det innebära för kommunen? Vad anser Tony om att det kommer bli dyrare för kommunen att driva ishallen utan en större hyresgäst? Vad skiljer detta förvärv med det som Tony Andersson föreslog för 58 mkr?
38,4 mkr har kommunen totalt betalat i driftbidrag/hyra sedan överlåtelsen 2003, ett årligt genomsnitt på 3,2 mkr. Tony Anderssons siffra om utbetalningar är felaktiga.
I rapporteringen är det först och främst en grundläggande felaktighet. Kommunen har satsat på ishallsanläggningen och inte på föreningen.
Enligt samma tankesätt skulle man kunna påstå att kommunen satsat har satsat 153 mkr på IFK Timrå när det i själva verket är anläggningskostnader. Orimligt.
Det är föreningen som sedan 2003 tagit en större del av anläggningskostanden än vad som gällde före föreningsövertagandet. 2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr totalt. Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, med förskott och ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på 12 år 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen har betalat för sin ishallslösning (kommunens behov av isytor för skola, barn, ungdom och allmänhet - anläggningen används till 83% för detta ändamål) är i jämförelse väldigt låg.
Driftbidragen var över hela perioden som lägst 550 000 kr för första kvartalet 2018. Förskotten har också till vissa delar betalats med ränta av föreningen, dessa år då det även gjordes avräkning för förskottet var den utbetalda summan betydligt lägre.
Arenan har inte skänkts av kommunen till föreningen. Föremålet för överlåtelsen var inte arenan utan Timrå isstadion som var något helt annat än dagens anläggning (sedan överlåtelsen har det investerats cirka 100 mkr i ombyggnaden till arena, blanda inte ihop investeringen med hur investeringen finansierades). Överlåtelsen gjordes genom att föreningen köpte isstadion för 45 mkr. Detta finansierades genom ett lån från kommunen till föreningen, där lånet skrevs av med ett årligt finansieringsbidrag. Återstoden av denna skuld var lejonparten av den avskrivning som kommunen gjorde i samband med rekonstruktionen. För att förenkla detta förlopp kan man säga att isstadion skänktes av kommunen till föreningen (i praktiken med en utdragen/forcerad avskrivning), men man kan då samtidigt inte föra fram den avskrivning som kommunen sedan gjorde 2013 som till största delen bestod av återstoden av den redan pågående avskrivningen.
Sammanfattningsvis: Kommunens driftbidrag/hyra har gått till idrottsanläggningen inte som medel till föreningens verksamhet. Föreningsägandet har sedan 2003 totalt sett varit en billig lösning för kommunen.
Angående. sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6171896
I artikeln är det först och främst en grundläggande felaktighet. Kommunen har satsat på ishallsanläggningen och inte på föreningen.
Enligt samma tankesätt skulle kommunen ha satsat 153 mkr på IFK Timrå när det i själva verket är anläggningskostnader. Orimligt.
Det är föreningen som sedan 2003 tagit en större del av anläggningskostanden än vad som gällde före föreningsövertagandet. Det kommunen har satsat på föreningen är genom det marknadsföringsavtal som innefattade tillgång till en loge för kommunen (uppgående till 0,25 mkr/år).
2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr totalt. Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, med förskott och ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på 12 år 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen har betalat för sin ishallslösning (kommunens behov av isytor för skola, barn, ungdom och allmänhet) är i jämförelse väldigt låg.
I artikeln förs det fram att arenan skänktes av kommunen till föreningen. Föremålet för överlåtelsen var inte arenan utan Timrå isstadion som var något helt annat än dagens anläggning (sedan överlåtelsen har det investerats cirka 100 mkr i ombyggnaden till arena). Överlåtelsen gjordes genom att föreningen köpte isstadion för 45 mkr. Detta finansierades genom ett lån från kommunen till föreningen, där lånet skrevs av med ett årligt finansieringsbidrag. Återstoden av denna skuld var lejonparten av den avskrivning som kommunen gjorde i samband med rekonstruktionen. För att förenkla detta förlopp kan man säga att isstadion skänktes av kommunen till föreningen (i praktiken med en utdragen/forcerad avskrivning), men man kan då samtidigt inte föra fram den avskrivning som kommunen sedan gjorde 2013 som till största delen bestod av återstoden av den redan pågående avskrivningen.
Driftbidragen var över hela perioden som lägst 550 000 kr för första kvartalet 2018. Detta framgår inte var artikeln trots att detta år tas upp. Förskotten har också till vissa delar betalats med ränta av föreningen, dessa år då det även gjordes avräkning för förskottet var den utbetalda summan betydligt lägre.
Användningen av hallen har fungerat som det var tänkt och enligt vad som kan förväntas, även om du antyder att så inte är fallet i artikeln.
Kommunen hyr en loge som är kopplat till ett marknadsföringsavtal. De fem första åren hade kommunen logen gratis, som en del av överlåtelseavtalet. Summeringen är alltså felaktig.
Om jag läser artikeln kan jag inte utan att känna till annan väsentlig information på objektiv grund bilda mig en uppfattning i denna fråga.
Rip Kirby: Att Timrå IK inte har kunnat sköta sin ekonomi är ett faktum. Kommunen har agerat med förskottsutbetalningar, men tyvärr inte förrän nu medverkat till en långsiktigt hållbar lösning.
Föreningsägandet har totalt sett över hela perioden varit ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. 2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr (summera i jämförelse över 12 år).
Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, förskott, ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på åren 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen sedan 2003 har betalat för sin ishallslösning (behov för skola, barn, ungdom och allmänhet) är i jämförelse väldigt låg. Aktuella isytor används till cirka 83% av barn och ungdomar.
Kommunen har inte betalat för sin loge i alla år. I början hade man den enligt avtal gratis. Summeringen är alltså felaktig.
På fem sista hemmamatcherna snittade TIK 4 279 åskådare. På två säsonger och fyra hemmamatcher har bästa publiksiffran hemma mot Lövet varit 3 986. Efter uppsvinget i januari, förhoppningsvis en växande framtidstro och med premiärmatch borde vi minst kunna nå en motsvarande siffra. Med en bra mobilisering når vid över 4 000 och upp mot 5 000. Vi borde dock sikta på toppen – fullsatt och 6 000. Tänk att landa över 5 000 - vilken känsla och start! När vi återhämtar oss publikt och får det här i rullning kan inget stoppa oss. Sprid budskapet och mobilisera redan nu: 13/9 – nu kör vi!
Angående media-rapporteringen: Har man väl hamnat i drevet med förskottsutbetalningar och skulder rullar det gärna på.
*Lokal och historisk jämförelse: Gärdehovs ishallsanläggning bokförs i ett kluster med bl a Nordichallen och bandyplan. Driftkostnad får räknas med schablon, där 6 mkr är en rimlig nivå. Med en hyresintäkt på cirka 1 mkr är den årliga kommunala subventionen 5 mkr. Kommunens kostnad för Timrå Isstadion var 2003 5,8 mkr och med en hyresintäkt på cirka 0,7 mkr, således kommunal subvention drygt 5 mkr.
Ledarskribenten på ST, Marcus Bohlin, skrev efter presskonferensen en sanslös ledare i arena-frågan. Jag mejlade honom och lägger ut det här eftersom det förekommer en del felaktigheter som kan behöva rätas ut.
---
Hej Marcus!
Jag har läst din ledare ”Förtäckt sponsring av Timrå IK” och har några reflektioner kring den.
”I stället för de 15 miljoner kronor som kommunen erbjöd så sent som i januari så köper kommunen nu arenan för 45 miljoner kronor. Den som tycker att prisutvecklingen på fastigheter i Stockholm är galen får nu vända blickarna mot Timrå. Att arenan plötsligt har ökat tre gånger i värde på bara ett kvartal torde vara något slags rekord.”
Kommentar: Marknadsvärdet är naturligtvis inte per automatik på samma nivå som ett enskilt bud. Budet på 15 mkr i januari anser jag får betraktas som ett skambud och snarast ett besked om att man inte vill köpa. Marknadsvärdet i buden från privata intressenter har sedan ishallsanläggningen kom ut på marknaden legat på 40, 45 och 50 mkr.
”Intressant att Lindstrand vill försöka få det till att det är en "investering". Normalt sett investerar man ju för att få avkastning på sina pengar.”
Kommentar: Menar du att kommuner normalt sett investerar för att få en avkastning på sina pengar? Är detta någon form av raljerande från din sida eller är det din uppfattning?
”Arenan riskerar snarare att bli ett ekonomiskt slukhål.”
Kommentar: Idrottsanläggningar är ett naturligt kommunalt åtagande som är förenat med en kostnad. Elitanpassade idrottsanläggningar med större föreningar innebär dessutom ofta att aktuell förening tar en större del av anläggningskostnaden genom hyran. Betraktar du alla idrottsanläggningar som ekonomiska slukhål?
”Det hade varit mer korrekt av Lindstrand att säga: "Därför är det gynnsamt att ge Timrå IK denna allmosa nu."”
Kommentar: Föreningens ekonomiska läge tvingade fram ett ställningstagande från kommunledningens sida. Ett ställningstagande som hade kunnat tas under stillsammare omständigheter om kommunledningen tidigare tagit sitt långsiktiga idrottsanläggningsansvar. På vilket vis är det en allmosa att kommunen förvärvar en idrottsanläggning till marknadspris?
”Visst är Timrå IK viktigt för kommunen, men det finns också många andra verksamheter – det som brukar definieras som kärnverksamheter – som faktiskt är än viktigare. Timrå placerar sig till exempel i en ny mätning från Sveriges kommuner och landsting i den absoluta botten vad det gäller skolresultat. Sannolikt måste skolan i Timrå tillföras mer pengar om resultaten ska kunna vändas, särskilt mycket pengar till det – eller till andra satsningar på kommunens kärnverksamhet – lär inte finnas kvar efter att kommunen går in som ekonomisk garant för en konkursmässig ishockeyklubb.”
Kommentar: På vilket vis menar du att detta påverkar kommunens kärnverksamhet? Från och med år tre kommer kommunens kostnad genom hyresintäkten vara på samma nivå som idag. Vad hade alternativen inneburit? På vilket vis menar du att kommunen är ekonomisk garant för föreningen? Menar du att alla kommuner som äger idrottsanläggningar är ekonomiska garanter för sina föreningar? Ett direkt sakfel från din sida i så fall.
”Det är, tyvärr, svårt att se kommunens agerande som något annat än en förtäckt sponsring av Timrå IK.”
Kommentar: Betraktar du alla kommunala idrottsanläggningar (som alltid är kommunalt subventionerade) som förtäckt sponsring? Om inte är du inkonsekvent.
”Det är hög tid för idrottsföreningar över hela landet – för ekonomiska problem är inte unikt varken för Timrå IK eller för ishockeyn som sport, utan gäller i hög grad även andra klubbar och andra sporter också – att börja verka på marknadens villkor. Utgifterna kan inte år efter år vara högre än intäkterna. Driver man en förening eller ett företag på det sättet så kommer man förr eller senare att gå i konkurs.”
Kommentar: Med ett långsiktigt kommunalt idrottsanläggningsansvar och rimlig hyra har föreningen förutsättningar för detta genom att kostnadsmassan blir hanterbar.
Jag vet inte om det var okänt för dig, men idrottsanläggningar är kommunalt subventionerade. Några lokala exempel:
Sporthallen: Kostnad 13,3, hyresintäkt 2,9.
Norrporten Arena: Kostnad 8,4, hyresintäkt 1.
Timrå IP: Kostnad 12,8, hyresintäkt 1,8.
Gärdeanläggningen (inom vilken ishallarna bokförs): Kostnad 34,9, hyresintäkt 4,7.
Det kommunala anläggningsstödet för Eon Arena har varit jämförelsevis lågt (driftbidrag/hyra). Detta kunde föreningen bära upp under de framgångsrika åren. I och med degraderingen blev föreningsägandet ohållbart. Sett till den låga totala summa som utbetalats (utslaget per år) som anläggningsstöd för Eon Arena tycker jag att media-rapporteringen har varit obalanserad och med bristfälligt sammanhang.
Med vänlig hälsning
Affären är komplicerad, men bör lösa sig. Jag har ingen inblick i den där branschen, men tycker att det verkar rimligt att ett företag inte vill bli förknippad med något oseriöst (förhandlingar med läckta uppgifter, istället för att lösningen presenteras när det är klart).
Faktiskt kan det som utomstående kännas tryggare nu, då det verkar som att majoriteten har förnuftet i behåll och står bakom en rimlig lösning (samtidigt som någon/några företrädare för övriga betett sig svinaktigt).
Frågan är om Timrå är av eller väldigt på. Att IFS skulle gasa om känns mindre troligt.
"Hej
Läs denna artikel: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6149397
Artikeln redogör sakligt för en nyhet och en politiker ställs mot ett antal frågor.
Läs sedan denna artikel: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasternorrland/baddat-for-snabb-arenaaffar
Här får jag istället intrycket av en agenda-drivande text.
”Det jäser i de politiska leden i Timrå”, ” bäddar för en snabb uppgörelse”, ” ett extraärende som dök upp”, ” kan komma väl till pass för att påskynda en affär”. Det sistnämnda avslutas med ”menar kritikerna” – vilket kan uppfattas som ett knep för att i smyg föra fram ett budskap.
”Bland flera oppositionspolitiker i Timrå som SVT Västernorrland pratat med beskrivs kommunledningens förfarande som en "kupp" för att kunna genomföra en arenaaffär utan att först behöva fråga politikerna i kommunfullmäktige.” Ett antal kritiska påståenden förs enligt artikeln fram av förtroendevalda politiker som väljer att vara anonyma(!). Varför har inte de politiker som anklagas getts möjlighet att bemöta detta? Det är åtminstone inget som framgår av artikeln.
Ser SVT Västernorrland något problem i att förtroendevalda politiker uttalar sig och bedriver politik bakom anonymitetsskyddet? Är det ett problem att en förtroendevald politiker kan bedriva politik anonymt via media och sedan hävda motsatt ståndpunkt utåt? Har SVT Västernorrland något ansvar? ”Du är förtroendevald och bedriver politik, vi publicerar gärna men du får stå för det”.
I ”Regler för SVT, SR och UR” hittar jag följande:
Opartiskhet
Programverksamheten ska bedrivas opartiskt, vilket innebär att
· en klart utpekad part som utsätts för kritik ska få möjlighet att bemöta kritiken
· kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas på ett ensidigt sätt
· en representant för programföretaget inte får ta ställning i en kontroversiell fråga.
Uppfyller aktuell artikel dessa krav?"
Föregående · 16 · Nästa
dr dängroth: Kombinerat med rättshaverism och någon form av inflytande blir det ännu värre ;)