Klart dratt ihop fem polare till ons när tälje ska krossas ! Sista play platsen har taget örebro upp och så när rögle i våras. Kom ihåg när Tampa vann stanly 2004 med Modin till slutspel som sämst rankande lag. ALLT ÄR MÖJLIGT !
Det lär råda full aktivitet bakom kulisserna. Inte för att man ska gå händelserna i förväg men tänk OM, jag säger OM Timrå skulle få med sig 3 pinnar mot Västerås på torsdag...vad händer då på lördag? Jag stod själv på parkeringen i afton och det var snudd på att alla bilar som sökt sig ut till arenan fick plats. På slutet var det vilda western, parkera där det gick. Typ.
Jag har varit ruskigt negativt i hur man byggt bort bakre parkeringen där man nu kan spela fotboll på konstgräs. Och visst, det är väl vackert så, men: var finns visionerna från kommunens sida?
Efter kvällens batalj så börjar jag så smått skönja ett mönster i det här laget. Det är ingen enda spelare som viker ner sig. Man står upp för sina medspelare, man åker våldsamt med skridskor och man offrar sig. Hallin, Wedin, Molinder och Norja, alla spelare man gått och väntat på börjar röra på sig. Norja fick priset som matchens lirare men ikväll hade jag inte sagt något om Hallin, Molinder eller en sån som Emil Pettersson fått det. Det är fina insatser från många spelare i dag. Det är godkänt på alla håll och det är förjävla kul att se detta lag. De växer sakta men säkert som grupp, de tar för sig mer, vågar mer och framförallt vinner laget på hemmais igen.
Och apropå hemmais. 3644 personer hade sökt sig till proppskåpet i afton. Trots ledigt från skolan är det en imponerande siffra. Skit samma att det kanske fanns en massa friplåtar och annat till matchen, drygt 3600 imponerar på mig. Inte lär de blivit besviken heller.
Det är enormt starkt att vinna mot AIK, på det sätt man gjorde. Jag tyckte att man misshandlades från domarhåll och jag såg en tydlig AIK-favör i domsluten. Men det struntade detta lag i. Man fokuserade på matchen, på sin egen insats och på laget. Man föll inte i några fällor utan fortsatte spela "äckligt disciplinerat" i boxplay. Jag upplevde från sittplats som att AIK kändes ofarlig i sina PP.
Otroligt jämn tabell men ändå andas jag en otrolig optimism. Ikväll kändes det lite som att vi har något att bygga på. Supportrarna dök upp, spelarna levererade, hallen levde upp som i fornstora dar. Det finns något att ta på som obotlig optimism. En strimma hopp, som känns äkta. Inte bara det där hoppet som aldrig överger en. Nej, det är på riktigt. Och kul är det. Så in i h-e.
Mera Jonte. Var tvungen att kolla upp hans stats och se lite hur det ser ut. I 5-5 är Jonte inne på flest mål bakåt, och har överlägset sämst +/-. Faktiskt inte bara i Timrå, utan i hela jämrans serien.
Men, hans offensiva playmakerskills kommer kanske mer till sin rätt i PP? Där ytorna är större, och det mer stillastående och statiska spelet kan passa en speluppläggare med handleder? Tja. Jonte har mest istid i laget i denna spelformen. Facit: 0 (noll!) mål, 3 assist.
Man kan jämföra med någon annan spelare som kan anses ha en mindre lyckad säsong: Friberg. Han har näst sämst +/- bland forwards (-10, jämfört med Jontes -18). Trots betydligt mindre istid och mindre förtroende i PP har han gjort en poäng mindre än Jonte. Tittar vi på istid kontra poäng ser vi att Jonte behöver nästan 52 minuters effektiv speltid för att göra en pinne, medan Friberg "bara" behöver 46.
Summa summarum: jag kan för mitt liv inte se Jontes betydelse för laget. På isen, märk väl. Jag tror säkert att hans personlighet kan ha positiva effekter i omklädningsrummet och på träningar. Sedan säsongen 07-08 verkar Jonte (och Nubben) fått för sig att Jonte är en playmaker. Minns försöket som förstecenter (brrr), vilket slutade i kontraktavslut och flytt till Ryssland. Varför fortsätter man med detta bisarra experiment? Jonte är bäst när han är vresig, ligger på, åker skridskor och vill på mål. Av dom minnesvärda matcher han gjort i timråtröjan under denna sejour är det precis en sådan som etsat sig fast i mitt minne: LHC hemma, förra säsongen. Då var han jävligt bra. Han gav sig fan på att matchen skulle vinnas och såg till att det blev så också.
Om nu åldern tagit ut sin rätt och those where the days och allt det där, fine. Då minns vi dom och går vidare. Att fortsätta spela Jonte som playmaker blir bara mer fel för varje match som går. Det är uppenbart att han värvats i den rollen, och att Nubben och Montén är överens om den. Trist. Ni har fel. Problemet kan inte längre åtgärdas med nya spelare, men då får man göra det med dom spelare man har. Att sätta ihop Smolle med Jonte känns - för mig - bara som ytterligare ett tjurskalligt försök att få fram någonting ur Jonte som inte finns där.
Kvalserien närmar sig med stormsteg. Tiden rinner iväg. Det här Jonte-lallandet måste upphöra snart, annars kommer det att sänka våra chanser i kvalet. Basta!
mikenomad: Har räknat lite. Om vi vinnar alla återstående matcher, och alla andra lag förlorar samtliga sina matcher, så slutar vi på en femteplats.
Det blir tufft. Men det kan gå.
Reflektioner över spelet dom senaste matcherna.
Läge att tackla:
1. Tackla om jag är tillräckligt nära motspelaren så publiken ser att jag kan.
2. Alltid fullfölja tacklingen så motspelaren vet att det gör ont att möta TIK.
En mot en i motståndarens zon.
1. Håll i pucken och invänta eventuella medspelare.
2. Utmana och gå på mål. Ge dig faan att du skall förbi och trycka in pucken.
Vår back har skottläge vid motståndarens blå linje.
1. Ta emot passningen, behandla pucken med ett par dragningar fram och tillbaka med klubbladet (s k tick tack) tar bara ett par sekunder (Erixon kan det här)
2. Gör dig beredd att dra till direkt när pucken kommer. Fokusera på målet.
Uppspel från backar.
1. Gör gärna en tur bakom eget mål så ingen motståndare kommer och stör när jag förbereder en uppåkning.
2. Vänd spelet omgående. Spela passningen direkt och rör på fötterna.
Skott på mål.
1. Jag kollar om pucken går in innan jag fattar beslut vad jag skall göra.
2. Skott på mål och innan jag kollar vad som händer är jag redan på väg på eventuell retur.
Börjar känna mig lite trött när jag är inne på ett byte.
1. Jag spar lite på krafterna. Den motståndaren tar min kompis. Kanske vi får anfalla snart och då är jag piggare.
2. Åker det snabbaste jag kan och byter. Tänker på att hålla ett högt tempo och göra korta byten.
Vad bidrar jag med
1. Om inte mina medspelare ger järnet så behöver inte jag heller göra det Publiken ser inte om jag håller igen den här matchen (eller)
2.Jag har stolthet. Jag vill vinna. Om jag ger järnet och peppar dom andra så kanske jag får spela mera. Jag visar intensitet och vilja
VARFÖR VÄLJER DOM FLESTA ALTERNATIV 1 I DESSA SITIUATIONER?
FAAN NI ÄR JU PROFFS.DdET DUGER INTE ATT GE 80% DET KRÄVS 110% OCH RÄTT BESLUT OCH INSTÄLLNING.
Hahl Bundy: Nu roxettar jag mig själv men den här måste jag skriva ut igen:
"Vi är ett bättre lag än Timrå, det ska inte var något snack egentligen."
Det positiva för DIF-junisen i det här fallet är väl att han, tidigt i sin karriär, får lära sig att man inte drar fram kuken och viftar runt innan den vuxit klart.
I kvalserien kan ingen höra dig skrika, men jag gillar läget. För utomsocknes med mer eller mindre stort engagemang för sporten ishockey är Timrå IK inte supersexiga. Vi är inte "mesta mästarna" som Djurgården, vi har inte 100 miljonersmiljoner fans som Leksand och vi har inte Conny Strömberg som Örebro har (enligt vissa härinne har vi dock egna varianter). När Timrå IK spelar bortamatch i valfri islada, som inte ligger i Övik - så stannar folk hemma. Det kommer ju ändå inte hända nåt spektakulärt iallafall liksom.
Här hittar vi grunden till varför jag gillar läget. Timrå får spela sina matcher lite i skymundan och vi plockar en hel del poäng utan att det blir ett mittuppslag i Sportbladet. Djurgården plockar en trea av Leksand och blir höjda till skyarna, samtidigt som både DIF och LIF analyseras in på bara skinnet (Hade inte Ölvestads kvalserieskägg växt väldigt lite sedan förra matchen? Verkade det inte som om Bibic möjligtvis glömt att knäppa ena damaskhållaren?). Timrå tuffar på vid sidan om och plockar sina poäng. Det skrivs nån liten artikel i Aftonbladet om att Murley gör mål och nån fullständigt okänd bloggare tycker Timrå har tur och att livet är orättvist i allmänhet.
Helt plötsligt har Timrå plockat så många poäng som krävs för få antingen guld eller silver i Lilla SM. Ingen vet riktigt vad som hände för det var ju nästan ingen som såg på. Alla damp-barn inom journalistkåren hade ju fullt upp att springa runt på Johanneshog eller i Tegera Arena för det var ju där som folk skrek mest och flest saker. Inte mig emot. Ni sköter ert så sköter vi vårt. Vi är ju bästa röd/vita laget och vi ger aldrig upp.
Efter 10 omgångar av elitserien brukar man säga att serien "sätter sig". I kvalserien kan man se tendenser efter 9 spelade omgångar. Så jävligt är det. Men bättre start än så här hade vi nog inte kunnat få. Nu kör vi!
Du är förlorad helt enkelt.
Det tycker jag vi firar med en lyckönskning till våra landstingsvänner.
power81: Vill ge dig credit för ditt sätt att bemöta inläggen under gårdags-kvällen. Det är lätt att som "nära anhörig" brinna när sådana här diskussioner förs men jag tyckte trots allt att du behöll fattningen. Jag har varit en person som verkligen eldat på sedan dagen då Karlsson öppnade sig för media. Min syn på det hela:
Mattias Karlsson får vara beredd på att han blir bemött när han väljer att bryta hederskoden. Ska man vara helt ärlig så har de allra flesta på forumet valt att tiga bakom sina datorer trots att det funnits en hel del kritik mot Mattias. Men, när han berättade i media om hur timrå hämmat hans utveckling, hur svårt det var att koncentrera sig på hockeyn när inte ersättningen kom i tid eller hur tufft det vara som pappa att behöva vara borta 7 dagar i streck, ja då reagerade många av dem som valt att vara tysta. Världens största I-landsproblem knäckte Karlsson och han valde att skylla allt på Timrå IK.
Mattias måste ha varit inbegripen med att i och med att hans intervju publicerades så försvann också allt eventuellt förtroendekapital hos supportrarna. Supportrarna (95% i alla fall) hade ju så pass mycket vett att de var tysta i alla fall. När nu Karlsson väljer att öppna sig så är Timrå-supportrarna inte sena att haka på. Mattias har gjort sig förtjänt av en massa skit. Det var han som började (för att tala barnspråk).
Hans uttalande tror jag inte imponerar på en enda sportchef i Sverige, Europa eller i övriga världen. När sportchefer minns honom kommer de säkert att associera honom med "det var han som snackade skit om sin förra arbetsgivare va?". I det läge Mattias SJÄLV försatt sig i hade jag förväntat mig en ödmjuk och revanschlusten Mattias.
Nu skiter jag i den mannen, inte värt att ödsla energi på såna. Jag önskar honom all olycka på en hockeyrink, var han än spelar någonstans.
Redigerad kommentar