Kollade in Modos officiella sida. Vet inte om det är jag eller den webansvarige som är dålig på språk, men...inte fan heter framstjärt 'heart' på engelska?
JimmyH: Du glömde 'bättre ekonomiskt resultat'. Modo har ju gjort fantastiska brakförluster de senaste tre, fyra åren. Med tanke på att publiksnittet ligger kvar på samma här-i-övik-älskar-vi-minsann-hockey-nivå denna säsong ska det bli spännande att se vad resultatet blir i år.
Men det är klart. Nästa år får dom ju sin arena, och då kommer alla dom som nu får nöja sig med att stå utanför och längta äntligen plats. Jädrars vad kosing det kommer generera.
Ros blogg är ju så ofantligt menlös. Förmodligen fnissar han ännu åt sitt jättecrazy inlägg.
Fan, vad skönt det vore med en seger idag. Inte enbart för de faktorer vi alla känner till (nämner endast några stödord: cykloper, menlösa, banjos, inavel, hockeytown-med-marginellt-fler-åskådare-än-SSK), utan främst för att det är ett jävligt bra läge att ta ett grepp om slutspelsplatsen. Vinner Timrå hoppas jag att Djurgården gör det samma mot Mora, och att Brynäs får pisk av Lule. Då har vi allt i egna händer inför avslutningen.
Modoiterna, ja. Noterar att Sundsvalls klotterplank fått en seriös rival om epitetet 'vi som skriver mest om Timrå oavsett vilka vi spelar mot'. Lite gulligt. Kan bli en intressant kamp - vem har största timråkomplexet? Svaret finns på hockeyforum nära dig.
Hur är det man brukar säga i Deliverance Arena 'Drop the puck, let the show begin'. Hohoho.
Jävligt skön seger. Tack gode gud för Svoboda, som vad det verkar återigen tar hem matchen när kvitteringen hänger i luften. Som jag var inne på tidigare - motståndet spelar ingen roll, sista fem minuterna i en timråmatch är alltid spännande.
Fuck att Brynäs fortsätter sin absurda jävla abnormitet till svit. Fattar dom inte att dom är kassa? Hoppas att dom får tillbaka alla sina spelare snart och återgår till ett normalt brynäsläge as we know them.
Djurgården verkar i a f ha vett att få en svacka. Bara att tacka och ta emot. Först ut och snacka i tidningarna om att 'vi räds inget lag i slutspelet, vi är ett av seriens bästa lag' och därefter torska två raka, med 0-10 i röva. Stabilt! Se och lär, Brynäs.
Med en modest utdelning mot Mora (6/12 pinnar) hade det sett jävligt mycket bättre ut nu. Men, men. Bara att köra in i kaklet.
iggy: Känner, precis som inför moramatchen, en viss osäkerhet. Ett kämpande, framåtsträvande Timrå skulle givetvis med stor sannolikhet ta en komfortabel trea. Ett ängsligt, 'misstagsminimerande' Timrå däremot...nja, det kan gå hur som helst. Räknar man bort faktorer såsom sämre spelartrupp och dåligt självförtroende är det ändå något kvar på minuskontot. Något som får årets Timrå att bli jävligt ängsligt mot sämre (jämndåliga) lag.
Tendenserna syntes redan under fjolårssäsongen. Kan fortfarande bli förbannad när jag tänker på kvartsfinalserien mot Djurgården. De fyra första matcherna var helt feldisponerade. Istället för att ta tag i den taktpinne som Djurgårdarna var inställda på att ge upp redan före nedsläpp följde man planen 'håll tätt, gör inga misstag, säkra bakåt'. En taktik som passade Djurgården så uppenbart bra att man vann 75% av de matcher man genomförde på detta sätt. Med kniven mot strupen släppte så spärrarna. Man tog initiativet, låg på hårdare och, minsann - vann 2/3.
Tycker att detta tänkande fått för stor plats även i årets Timrå. Lyckosamt till viss del - vi har ju väldigt fin statistik över antal insläppta mål - men också förlamande. Jag tror inte att hela förklaringen i Timrås patetiska målskytte ligger hos spelarna. Faktiskt inte. Snarare i vilken strategi dom förväntas följa, och på det sätt denna strategi fått dom att axla det ansvar dom också förväntas ta.
Timrå spelar jämnt mot alla lag. Oavsett om det är Leksand eller HV man möter så blir det en uddamålsseger/-förlust. Detta berättar någonting. För mig berättar det bl a att det är lika lätt att spela sitt spel mot HV som det är svårt att göra det mot Leksand. Varför? Återigen, kvartsfinalsyndromet: rädslan för att ta tag i taktpinnen.
Att vinna matcher med 4-1 och ibland förlora med det dubbla har varit kännetecknande för Timrå under de senaste 3 säsongerna. Säsonger då laget varit ytterst framgångsrikt, spelare blommat ut och motståndare spelat sämre än de rimligen borde. Storförlusterna har, faktiskt, till stor del varit ett sundhetstecken. Man har vågat, men misslyckats. Trots det fortsätter man våga, tro på det man gör och då kommer också vind i seglet.
Mora är, som många påpekat, ett lag som spelar exakt så som Timrå gjorde tidigare. Visst är man ojämna och brakar igenom med jämna mellanrum, men: man går fan så mycket bättre än ett ohyggligt jämnpresterande Timrå. Och framförallt - man tackar och tar emot så fort man möter just Timrå.
Den största möjligheten att nå slutspel ligger i tabellen. Avståndet neråt är rimligtvis så stort att även en försiktig general som Kenta torde ha hyfsad puls. Kvar är alltså nio matcher, där det enda på spel är: slutspel eller inte? Fan vad härligt det vore om detta resulterade i ett 'nu kör vi pöjkar, av med hängslena så ger vi det vårt bästa försök'. Ett offensivt Timrå. Ett Timrå som verkligen vill ha huvudrollen, styra matcherna och försöka jaga ner motståndarna.
För så här är det: Timrå saknar spetskompetens. Timrå saknar naturliga målskyttar. Visst. Men. Timrå har något ingen annan spelartrupp har: ett helt lag med kompetenta hockeyarbetare. Det finns få, om något, annat lag som tar Timrå på kraft. Genom att skrota direktivet 'säkra hemåt!' till förmån för 'stå aldrig, aldrig, ALDRIG stilla - åk som djävulen själv!' tror jag detta lag skulle få ett helt annat ansikte. Och, inte minst viktigt: jag tror spelarna skulle tycka att det var jävligt mycket roligare. För att inte tala om oss supportrar.
mattias - 74: Det är knappast omställningsproblem som fått Leksand att ligga där dom ligger. Snarare en sportchef i total avsaknad av kompetens, parat med en handlingsförlamad styrelse och en tränare som inte kunde få någon av de utvecklingsbara spelarna att lyfta sig en millimeter. Enda skälet till att folk inte garvade lika mycket åt Leksand i n n a n seriestart var väl att försäsongsresultat av någon anledning fortfarande imponerar.
Brynäs, Djurgården och Mora är bra exempel på det framgångsblinda timråiter redan glömt: det går att uträtta stordåd utan stora namn. Är precis som Jimmy i krönikan smått chockerad av hur en så bääsch forwardsuppställning kunde krossa DIF med 6-0. På pappret är det inte ens allsvensk toppklass.
Dream Team: Engström pratar väl inte om 'helt egna produkter' ? Det handlar väl snarare om hur många spelare som slår sig in i A-laget via spel i klubbens juniorlag. En i mitt tycke bra krönika om något som är Timrås akilleshäl.
Jämförelsen med Frölunda och Modo är väl lite orättvis, dock. Den förstnämnde har ju ett sanslöst bra upptagningsområde - och en totalt ohotad plats som distriktsetta - vilket givetvis gör att man har många kakor att plocka russin ur. Resultatet - talangspäckat i juniorlagen, många hungriga spelare, hög kvalitet på träningar och väldigt god chans att nå seniorlaget.
Modo sitter på sitt hockeygymnasium som, trots det faktum att det ligger i Six Finger City, har en väldig dragningskraft på spirande talanger. Imponerande, inte minst eftersom det sannolikt krävs ganska mycket för att väga upp nätter med banjoplink, desperata lockrop från mödrar som bjuder ut sina döttrar ('giv oss dina gener, vår släkts framtid vilar på dig') och framtida matcher inför en publik som bara låter när man tar ett felskär.
Timrå har inte dessa förutsättningar. Däremot är man - bevisligen - bra på att förädla och kultivera spelare på A-lagsnivå. Det vore väl fan om man inte kunde få till det även neråt i åldrarna. Nuvarande nivå med en inslussning vart fjärde år känns ju faktiskt som en helt meningslös verksamhet.
Bara att ladda om till nästa match. Mora passar uppenbarligen Timrå jävligt illa, hur sjukt det än känns att skriva den meningen. Kontraktet är säkrat (jodå Rolfie), och det är bara att på de kvarvarande nio matcherna försöka bevisa att man har något i slutspel att göra.
Jag hade detta på känn innan matchen. De tre raka treorna verkar fått vissa att tro att det är en annan säsong dom genomlider. Dags att vakna, vänner. Det är fortfarande 05/06.
5 poäng upp, nio matcher kvar. Med ett jävla flyt kan det gå. Men mest troligt inte.
DJ Hemp: Har tyvärr en känsla av att ditt taktiktips går in. Skulle vara väldigt mycket 05/06 med en rejäl plattmatch. Rosa på läktaren, Svoboda dräller in tre puckar a'la Oksa och Jantunen får 20 + tre matcher när han slänger handskarna i slutet av första perioden.
Laken: Om Pärssinen inte är aktuell är det väl i o f s förståeligt om man inte ringer upp pressen för att meddela detta. Med tanke på hur många spelare som enligt Säkra Källor är på ingång skulle det vara nya pressmeddelanden hela tiden: 'Timrå har idag i n t e skrivit kontrakt med XX'. Skulle tro att man fortfarande har förhoppningar om Pärssinen i detta fönster, så länge möjligheterna är större än obefintliga.
Lustigt att inte nämna ett ord om Rosa i Inför-match, dock. Hur fan tolkar man det?
Patetiskt av ryssarna. Som sagt, hyfsat irriterande att pröjsa fett med deg för elva matcher (+ ev slut-/kvalspel) och så missar man en match pga slappa ryssar.
Fan, hur många nya spelare ska det komma egentligen? En helt ny femma känns som overkill. Jantunen och Rosa - kanon. Pärssinen, under förutsättning att det verkligen handlar om ett kontrakt som sträcker sig längre än resten av säsongen, mummelimumma. Men vips, så blandar farmarlags-Gunno sig in i diskussionen. Fyra nya forwards? Och en ny back på det?
Chokladpudding är gott, men fem liter på en gång tenderar bli lite väl mastigt. Min förhoppning är att Nordgren ansluter, att Pärssinen lirar av kontraktet med Zug och att Nubben flyttar fokus till nästkommande säsong. Jantunen, Rosa och Nordgren - tre ytterst kompetenta snipers, vilket är precis det som årets lag saknat. Resten finns där. Visserligen ingen riktigt vass förstecenter, men...man kan som bekant inte få allt.
Tack vare den synnerligen viktiga trean mot SSK - och bonusviktorian mot karlstadstösera - torde det vara läge för Nubben att utlysa falsettläge: av. Det fria fallet är hejdat, och dödssprattlet från SSK/LIF är numer harmlösa darrningar i en kropp som egentligen redan förstått att blott mörker återstår.
Fort går det. För två omgångar sedan var jag villig att blåsa av serien i ingenmansland. Nu skiter jag fullständigt i kvalserien och febrar efter slutspel. Trots en närmast absurd kräftgång de senaste månaderna är det bara fyra fucking pinnar till Mummaland. Låter klart överkomligt, med tanke på de pjäser som nu gör sitt inträde på det timråitiska brädet. Vi ska dit.
Men, som sagt: jag vill mana till besinning. Det behövs inte ett helt nytt lag för att knapra dom där fyra pinnarna. Lite spetskompetens i de två första kedjorna, och därmed också ett mer skräckingivande powerplay - that's it. Det finns ett ordstäv som säger: 'den som gapar efter mycket riskerar att bli lika patetiska som Modo anno 2004/2005'. Låt oss icke hamna i den fällan. Lagom är bäst.
schläbentz: Brynäs känns inte så äckliga som förr. Deras uselhet de senaste åren har haft en försonande effekt. Vinner dom i kväll tar jag av mig hatten.
Fan, antingen har jag fått vinterkräksjukan eller så är det nerverna som gör mig illamående. Helt absurt att man kan känna så här inför en jävla hockeymatch. Detta är inget 'intresse', det är en sjukdom.
Edgar Brun: Skön inställning. För några år sedan hade vi mött en sådan här match med ett iskallt hånflin. Nu räcker det med två torskar i rad för att få den gemene timråiten att se ut som en Barnjournalssnubben-klon (ni minns väl hans obehagliga, glänsande underläpp?).
Där har vi framgångens baksida: oförmågan att behålla perspektivet. 02/03 var varje seger fantastisk. Minns säsongen som en åtta månader lång feberyra - aldrig tidigare har jag mått så oförskämt bra på alla plan än då. Tyvärr höll det bara en säsong. Därefter har glädjen över varje seger blivit mindre (Brynäs/SSK/Luleå/Leksand/Mora/Modo = allt annat än tre poäng en besvikelse), och förmågan att ta en förluststreak allt sämre.
Så hur jävligt det här än känns försöker jag intala mig att det finns något gott mitt i allt detta elände. En lärdom att dra. En nyttig örfil som kan dra ur en det lönnfeta, FBK-aktiga sättet att värdera en nyss inhämtad trepoängare. Det vore - förutsatt ett lyckligt slut - faktiskt en välinvesterad skitsäsong.
RocknRolf2: Frågan är fortfarande - med vilken motivering skulle man kicka Ström och C-J? 'Ni har inte lett laget till segrar' ? Det finns en anledning till att det är dom dyra, icke-presterande spelarna som får kicken. Det är dessa som förväntas ha en ledande roll, och få en högre lön för det. En sparkning på en sådan ger signaler till övriga spelare och kan ha en moralhöjande effekt.
Att sparka folk som inte förväntats prestera särskilt mycket mer än de gjort vibbar däremot lite märkligt. Vilken lojalitet har klubben mot sina spelare - och vilken lojalitet ska spelarna visa tebaks?
Per HApps: Lugn, lugn. LHC kommer också att göra fiaskosäsonger. Detta är den tredje lyckade i rad för deras del. Och då ska vi komma ihåg att båda föregående toppsäsonger slutat på värsta tänkbara sätt: ut med 2-4 i kvarten mot Timrå respektive SSK.
Själv trodde jag LHC skulle få det tungt i år. Tyckte att centersidan såg klen ut (förmätet måhända ur ett TIK-perspektiv), men en pånyttfödd Söderström flankerad av en utblommad Tim Eriksson samt den tidigare doldisen Emwall resulterade i en högst otippad toppkedja . Tänkvärt: majoriteten av LHC:s bulletinskribenter ville avbryta Söderströms kontrakt efter hans miserabla fjolårssäsong. Så kan det gå.