RunarUp

Till alla fantastiska borderlinepersonligheter på den här sidan vill jag önska ett riktigt Gott Nytt År!
Med en stilla och innerlig förhoppning om att vårt älskade Timrå IK medicerar oss rätt.

Alltid rött, alltid rätt!

Halvtid i allsvenskan. Hur ska vi summera det, och hur ser det ut inför andra halvan?

Ska jag tolka flertalet på HS ser våra prognoser rätt dystra ut. Men jag är inte så säker på att det blir en tung vårsäsong. Kan vi undvika skador på nyckelspelare tror jag att det här kan bli bra.

Visst, motståndarna har studerat vårt spel grundligt och vet nu hur dom ska störa och förstöra vårt sätt att spela. Vi har sett match efter match att motståndarna checkar stenhårt när läge ges eller ställer dom upp med en köttmur i mittzon. När vi väl lyckas ta oss igenom mittzon backcheckar dom föredömligt. Men det är ett spelsätt som tar oerhört mycket kraft och inget lag har hittills orkat med det mer än halva matcherna.
De senaste matcherna har vår juniskedja i princip varit osynliga i förstaperioderna, för att sedan växa in i matchen mer och mer. Igår hade dom bra tryck i tredje utan att lyckas sätta pricken över i:et trots flera bra lägen.

Min önskan är att vi slutar ge motståndarna ett par mål i handikapp. Håller vi bara jämna steg efter första perioden kommer vi vinna många matcher framöver. För ytor har öppnats trots att motståndarna spelat på ledning, ytor som blir ännu större om vi slipper jaga.

Och med Molinder och Wedin tillbaka så spetsar vi både defensiven och offensiven rätt många snäpp.
Molles betydelse tror jag vi förstår numera, men även Wedins speed och arbete har saknats mer än jag anade. Med honom i laget så får vi fler enheter som hotar, och fjärdekedjan var nästan overkligt bra i början av serien.

Så upp med hakan nu boys. För rött är alltid rätt!

{8106}: Det verkar rätt uppenbart att laget saknar Molinder mer än man saknade Lauritzen.
Vi känns lite för ofta småvilsna ut på banan. Laget blir för långt och det finns stora ytor för motståndarna att spela sig igenom. Framåt blir det mycket enmanskörningar.
Och som nån skrev, man saknar Wedins skridskoåkning och frejdighet.
Och som alla andra var jag sjukt förbannad efter förlusten igår. Så onödigt.
Men med lite distans så föll vi på stt vi var kassa i special teams. Mattsson var lökig på ettan och tvåan och slipstricket funkade inte på straffen.

I spelet fem mot fem var vi det bättre laget under större delen av matchen. Borta mot en av toppkonkurrenterna.
Det är inte så illa ändå. Nu glömmer vi det här och ser till att ta revansch på Modo.
Eller?

Hmm!
Hybris, någon?
Vet inte vilka förväntningar en del härinne har fått på laget efter kanonstarten i år. Men dom känns fan inte riktigt realistiska. Vi var en liten skara bortafans på plats och tyckte grabbarna skötte sig helt ok, bortsett från alla märkliga sätt att bli en man kort
på isen. Ett par gånger kändes det som domaren ville få ett bra erbjudande på Carlqvists bil.

Men i spel fem mot fem var Timrå ganska mycket bättre i en dokumenterat svårspelad arena. Det tycker jag är ett gott betyg mot ett motstånd som var berett att gå kindtänderna efter fyra raka förluster. Effektiviteten är, och har inte varit, den bästa men fan vad gott Perssons segermål satt.

Och visst är herrar Dahlén, Lööke och Petersson blekare än tidigare. Men, jisses, dessa gossar har lirat sju (7) tävlingsmatcher på elva dagar. Vem klarar det utan att gå ner sig? Ge dom några dagars vila så sprakar det om dom igen, förhoppningsvis redan till helgen.

Man kan säkert ställa krav på sitt favoritlag, men håll dom lite realistiska. Det mår både vi och laget bäst av tror jag.

För helvete, när hade vi som Timrå-supportrar så här roligt senast. Inte fan var det igår.
Passa på att njuta lite också.
Det är vi väl värda.

Woody Jokinen: Jag tycker vi gör en klart godkänd insats med tanke på omständigheterna. Fjunstjärnorna var med rätta ganska bleka om nosen idag. Omänskligt annars, ingen spelar match fyra dagar i rad utan att få betala med tunga ben och hjärnor.
Och det är just det som är så mysigt med detta gäng. När några har det tungt kliver andra fram och drar loket.
Idag var det fjärdelinan som var klart vassaste enhet framåt. Vilken energi Wedin, Johnsson och Westin visade idag. De skapade i princip något i varenda byte. Vilket allsvenskt lag matchar den fjärdekedjan? Inget är mitt svar.

Det var dessutom befriande kladdfritt i egen zon idag. Skönt med nån match då och då när inte varenda passning på egen planhalva måste vara i Gretzky-klass. Stabilt backspel rakt igenom.

Sen måste jag plussa för Molinders defensiv. Han har skött backsysslan med den äran. Idag gjorde han det ypperligt i centerposition. Så mycket nytta den killen gör i tajta matcher, räknade inte hur många gånger han bröt uppspel och stängde ytor under sista tio idag. I dom lägena är han ovärderlig, hans jobb i det tysta förtjänar all uppmärksamhet han kan få.

Rock on!

Fantastisk uppvisning igen.
Men är det bara jag som får hjärtat i halsgropen när man hela tiden ska vara uberkonstruktiva även i försvarszon. Det var fler än en bakom ryggenpassning som kunnat sluta illa.
Det är juh fan att man ska sitta längta efter en gammal hederlig icing ibland.
Men det är samtidigt därför kärleken till dessa småpojkar växer sig starkare för varje omgång. Måste vara det charmigaste laget i svensk hockey just nu.

Såg ut att vara mycket folk på läktarna också. Bra drag i rutan var det. Skitkul det också.
Rock on!

Kongo: Guldmedlemskap betalt!

palleparling: Molinder var bra i Oskarshamn åxå. Han har väl rätt obefogat varit en hackkyckling på forumet tycker jag.
Inte så flashig kanske, men nästan alltid nyttig. En spelartyp som alltid uppskattas mer av tränaren än av fansen.

Jag håller precis på att byta jobbdator och hittade ett gammalt inlägg. Förmodligen skrevs det någon/några månader efter degraderingen från elitserien. Bortsett att man kanske skulle önska aningens mer nybyggaranda i vårt forum så känns det mesta ganska aktuellt fortfarande. Nu bjuder jag på den långsamma reprisen och när fortfarande en innerlig förhoppning om att vi ska kunna bli landets bästa motgångssupportrar.

"Hej govänner!
Måste säga att jag gillar nybyggarandan som råder i hs för tillfället.
Jag har likt Modano, Rock’nRolf m fl. varit vansinnig/förolämpad/förtvivlad över hur laget presterat vid ett flertal tillfällen de senaste säsongerna. Skillnaden är att jag aldrig haft lusten att skriva av mig i affekt, utan dessa signaturer och flera andra har fungerat som katalysatorer som renat systemet åt mig. Tack för det, era tokiga jävlar.

Men nu är det dags att vända blad. Vi har under åren visat att vi är precis som alla andra supporters. Som nya i elitserien ondgjorde vi oss över bortskämda supportrar till andra lag som inte gjorde annat än gnällde över allt som hade med deras förening att göra. Vi lovade oss själva att sådana skulle vi aldrig bli.
Men när etableringsfasen var över och slutspelen kom lika reguljärt som skattesedeln blev även vi fartblinda. Fokus hamnade på de delar som inte var bra och vi var jävligt dåliga på att glädja oss över framgångarna. En semifinalplats var ”sådär”, en kvartsfinalsorti var ett misslyckande. Vi blev allt det där vi tyst hade svurit att vi aldrig skulle bli.

Vi har alltså visat att vi inte var några vidare medgångssupportrar. Nu har vi i alla fall chansen att visa att vi står upp i motgång. Det vore häftigt om vi kunde visa att vi är landets bästa motgångssupportar.

Jag gillar att idéerna sprutar från de supportrar som knutit näven i fickan och som vägrar att inse att det aldrig är försent att ge upp. Idén om att ha en synlig barometer på antal sålda säsongbiljetter är ett av flera bra initiativ. Vilka signaler skulle det inte sända till sponsorer, media, marginalsupportrar m fl. om det såldes fler biljetter än föregående säsong?

Likt en religiös fanatiker är jag övertygad om vi kommer vi att belönas om vi håller fast vid vår tro. Det kommer säkert att ta sin tid innan vi leker med de riktigt stora pojkarna igen, men det kan gå, det måste gå. Likväl som att jag kommer att bilda backpar med ”Lill-Strimma” i nästa liv. Och att det är jag som har den offensiva rollen.

Så fortsätt andas, älska, förtvivla, förfäras och gläds med Timrå IK. För det är likgiltigheten som är den riktiga faran, och ”A quitter never wins”."

/Guldmedlem nr 1732