Luleå HF

Luleå Hockeys bästa målvakter genom tiderna

Det händer att jag skummar igenom andra hockeyforum, där supportrar av Luleå, andra SHL-lag, NHL-lag, med flera skriver. Ibland kommenteras där något jag skrivit, vilket jag aldrig kommenterar.

Men idag gör jag ett undantag med anledning av två kommentarer på annan plats som gjorde mig intresserad att kommentera.

För det första skrev någon om mig ”Fråga bara vad han anser om släkting Berguv (Rautio). Tydligen bästa målvakten som någonsin stått på ett par skridskor.”

Det var roligt skrivet. Men är det korrekt? Nej. Fast det stimulerar ju till att lägga fram min uppfattning om målvakter i Luleå Hockey. Vilket jag aldrig gjort på ett samlat sätt. Och det handlar ju om…

ARVET FRÅN JARMO MYLLYS

Här följer hela tio målvakter som beundrade Jarmo Myllys och vars insatser stimulerade dem själva att välja målvaktsspade. Myllys insatser fick också Luleå att satsa på en fantastiskt fin utveckling av pojkar till vakter och Luleås Hockeygymnasium har etablerats som en strålande plats för lovande målvaktstalanger att söka sig till i 15-årsåldern.

Nedanstående Luleåvakter är väsentligen födda och uppvuxna i Luleå, några från Kalix-Boden 30-60 min från Luleå. Kompletterat med några som sökte sig från Skellefteå eller Västerås till Luleås hockeygym som 15-16-åringar, eller något år senare från Köping. Det vill säga målvakter som kan karakteriseras som Luleåprodukter.

ÖVRE GRUPPEN
1. Joel Lassinantti Luleå
2. Viktor Fasth Luleå
3. Anders Nilsson
4. Jesper Wallstedt

Det är i högsta grad ett personligt och subjektivt val. Att jag rankar Lassi högst av dessa fyra kan verkligen diskuteras men för mig är han den som känns som Myllys arvtagare. En intelligent och blixtsnabb vakt som läser spelet bättre än nästan någon annan svensk vakt. Lassi har oturen att komma fram under en tid då det internationellt blivit legio att endast satsa på rejält storvuxna vakter – skulle han varit 1-2 decimeter längre hade han tillhört toppvakterna i NHL; det är jag övertygad om.

Rankar Fasth som tvåa, fast mycket talar för att han borde varit etta; för när "puckmagneten" Fasth var som bäst levererade han ett bättre vaktspel än någon vakt från Luleå gjort, tycker jag.

Anders Nilsson en lite annorlunda vakt som karriären igenom levde högt på sin storlek och fina placeringsförmåga, snarare än att vara lika snabb och rörlig som flera av de andra. Jag tror att Anders, om han hunnit utvecklats tillräckligt, haft en god chans att bli vår kanske bästa vakt. Tyvärr åkte han redan som 20-åring över till AHL-NHL där han förlorade tre år i New York Islanders organisation, och de förlorade utvecklingsåren låg honom i fatet i den fortsatta karriären.

Lite knepigt att ranka Walle så högt som på plats fyra för arvet från Jarmo Myllys bland Luleåvakter. Men. Jag bygger det på att pojken fortfarande faktiskt bara är junior och som junior – jämfört med hur bra övriga vakter var då – visat extrem talang, t ex med en plock som är helt enastående, i Blomman-klass. Lite synd att vi, under Walles sista år hos oss, hade Lassi eftersom det innebar att Walle inte fick spela så mycket som han kunde behövt. Hoppas ändå att när han nu – som junior – åker över Atlanten får fortsatt bra träning och utveckling och vill det sig kan han bli vår främste någonsin.

Speciellt Walle men också Lassi har ju fortsätta karriärer medan Viktor och Anders lagt spadarna på hyllan. Det betyder att man får ett antal år på sig att kanske modifiera uppfattningen på toppen. Kan mycket väl bli förädringar här.

NEDRE GRUPPEN
5. Filip Gustafsson
6. Christoffer Rifalk
7. Johan Gustafsson

8. David Rautio
9. Daniel Larsson
10. Mattias Modig

Lite svårare att rangorda vakterna i den nedre gruppen. När det gäller platserna 5-8 kan jag mycket väl komma att ranka om där om några år. Tycker nog att Filip har potential att kanske knacka på dörren till övre gruppen framöver; vi får se hur det går. Rifalk och JG har båda visat svensk toppklass och kanske JG med JVM-gludet ska högre, men han har också många säsonger på sämre nivå. Rautio har en läng karriär med stabilt hög nivå där han visat att han kunnat gå som målvaktsetta eller stark reserv i vilken SHL-klubb som helst och hans topprestationer trots alla år i Luleå kom nog när han häromåret räddade Pungen kvar i SHL samt när han med Pölsan nådde sudd i game seven i slutspelsfinalen med Pölsan.

Larsson och Modig var ju generationskamrater med Rautio och de spelade alla samtidigt för Luleås junisar. Larsson nådde ju högt och rankades främst bland svenska vakter något år, men tappar rejält eftersom han för övrigt levererade så många betydligt sämre säsonger. Modig kom fram rejält i slutet av junistiden men någon säsong då där han toppade vaktligan i Elitserien följdes av en fortsatt karriär med inkastade puckar och skador och det blev inte så mycket mer.

JARMO MYLLYS SJÄLV?

Hur skulle mannen, myten, legenden själv rankas mot listan på tio vakter som representerar arvet från honom själv? Alla vet ju att Myllys tillhör den äldre skolan för målvakter representerande en helt annan målvaktstil under en tid med en helt annan hockey.

Men jag har trots detta inga problem med att ranka Myllys högre än alla dessa arv från Myllys. En helt otrolig vakt och Luleås bästa någonsin.

VAKTERNA INNAN ARVET FRÅN MYLLYS?
Vi har ju haft många flera vakter som väsentligen kommit fram utan Myllys inflytande. Ja när det gäller Gusten Törnqvist kanske jag lägger honom fel: Myllys hade ju kommit till Luleå när Gusten blev junis. Och Daniel Henriksson var ju tvåa bakom Myllys många år innan han fick ta förstaspade. Och Robert Skog från Piteå kom ju till skillnad från alla andra till Luleå först som senior, men lirade å andra sidan många år för oss.

Här måste man nog ranka Hento högt. Känd som Myllys reserv men som kastade in puckar när han fick chansen någon match per år klev han oväntat in efter Myllys och blev på högsta svensk nivå flera år. Gusten längre ned; var duktig men inte topp, fast jag har svårt att glömma hur han klev in och levererade sin bästa hockey när Luleå behövde det som bäst och då säkert klarade oss från kval och nedflyttning till allsvenska.

Men bland alla dessa vakter vi hade innan arvet från Myllys är det svårt att inte toppa med den härlige Blomman – en legend bland Luleåsupporter.


MIN SLÄKTING DAVID RAUTIO BERGUV?
Nej, jag är inte släkt med Berguven och har aldrig träffat honom personligen. Men han var den förste av Luleås vakter som kom fram som arvet från Myllys och det gjorde att man följde honom extra rejält redan från början. Berguven presterade helt sagolikt fina insatser som junis men drabbades sedan av tre svåra år till vilka vi är medskyldiga. Dessa år som senior är så otroligt viktiga för att utvecklas klart och etablera sig som en senior med ljus framtid.

Men vad hände? Först togs han som vakt i vårt elitserielag, men det var på tjecktränaren Lehners tid och han gav konsekvent spaden till trötta finnar och Berguven tappade ett helt och viktigt år i sin utveckling. Sedan hade Luleå fått fnatt och lovat Bofors att få låna Mattias Modig eftersom vi hade överflöd på vakter. Men under några månader fick Modig ta Luleås spade i Elitserien och helt oväntat gick han in i sin prime; fick bästa snitt av Elitserievakter, förklarades mogen för Tre Kronor och så vidare. Varpå Luleå fick tuppjuck, beslutade över en natt att behålla Modig och skickade Berguven till Bofors i stället. Bofors blev skitsnea på det, svarade med att behandla Berguven illa som fan, sparkades, hamnade i en knepigt Almtuna och inget fungerade för Berguven. Han bedömdes inte räcka till vare sig på elitserie- eller allsvensk nivå och karriären var på väg att ta slut.

Så stack han till Norge och spelade för Lillehammer en säsong och då fick han fart igen. Slutade med att han fick pris som bästa vakt i Tippeligan och värvades till Allsvenska Oskarshamn där han gjorde en härlig säsong, tränad av Tommy Salo.

I allsvenskan fanns också Rönken, som tränare i Almtuna, och han såg Berguvens kvalitéer. Nästa år tog Rönken över Luleå och då plockade han med sig Berguven. Och resten är historia.

Den här bakgrunden fick mig att följa Berguven speciellt redan från början och fick följa hans utvecklig tilletablerad målvakt i Elitserien/SHL. Samtidigt passade jag på att köpa hans Luleå Hockey matchtröjor och har de flesta, vilka jag valde att placera på väggen i mitt arbetsrum. Blev mycket givande samtalsämne när jag hade möten med folk såväl från Sverige som från utlandet.

Detta om Berguven. Nej, jag är inte släkt med honom men kom att följa hans karriär nära eftersom han var den förste som riktigt representerade arvet från Myllys och sedan har han ju varit aktuell länge eftersom han blivit kvar i Elitserien SHL hela tiden så visst har jag skrivit om honom då och då. Har bevakat andra Luleåvakter också – speciellt Anders Nilsson, vars NHL-matcher jag ofta följt nattetid – men det har ju blivit mindre ofta eftersom de lirat utomlands.

Ja, det var den första saken och det var trevligt att få sammanställa lite av min uppfattning avseende Luleå Hockeys målvaktsmirakel.

Och när det gäller Berguven: Nej, jag anser intre att han är den bästa målvakten som någonsin stått på ett par skridskor. Utan rankar honom som ungefär nummer tio bland Luleås vakter genom tiderna. Vilket inte är fy skam;-)



Men det var ju en annan sak också. Tyvärr av det mindre trevliga slaget.

På samma Forum hade diskuterats Linus Omarks uttåg från Luleå Hockey. De flesta är kunniga och kloka och bedömer det – som jag tycker – bra och vittnar om tacksamhet mot Limpan som kom hem och gav oss detta fantastiska år.

Men några få avvikande personer som jag personligen tycker gnäller så att man storknar – i höstas gnällde samma gnällspikar när Limpan slog bort en puck eller inte levererade poäng någon match; nu gnäller de för att han kommer att spela i Schweiz. Och de får till och med för sig att påstå att Apan Joakim Lindström minsann har visat klubbhjärta till skillnad frpn Limpan.

Sidans moderator klämde ur sig följande

” På tal om klubbhjärta hit och dit: fans förväntas stötta laget i både med- och motgång. Spelar ingen roll hur illa det är, så förväntas man stå bakom klubben, gärna sponsra än mer. Spelare däremot: de får göra vad de vill - "är bara ett jobb. Man gör som man vill och så länge man mår bra." Dåså. De som ställer sig bakom beslut likt Omarks, skall aldrig nämna ordet "medgångssupporter" eller dylikt.
Jämförelse med Joakim Lindström är högst aktuell. Valde Skellefteå, trots att han utan problem kunde cashat in mer i Schweiz/KHL.”

Jag tycker att den där utklämda åsikten är så in i helvete snurrig att jag har svårt att tro att någon kan komma med sådan skit utan att först ha tömt ett flak pilsner eller rökt på en hel låda extra olagligt.

Men jag kommenterade inte saken. Som jag inte under alla år kommenterat vederbörandes Luleåforum.

Däremot valde jag – när påståenden om att ”Jocke Lindström har minsann klubbhjärtan, han” – att lägga ut fakta vad det gäller en ”jämförelse” Limpan Omark vs. Highsticking Lindström.

Fakta talar ju för sig själva. Limpan tillhör de största stjärnorna på europeisk nivå. Medan Highsticking är en tämligen medioker spelare, vars enda egentliga styrka är att han har ett bra skott från höger tekningscirkel ungefär. Serveras han puckar ohotad där med upptagen eller skymd vakt sätter han många mål. Men för övrigt är det mycket, mycket sällan han lyckas med något och det beror bland annat på att han är så j-a bekväm av primadonnaskäl, närmast lat och ovillig, vete fan om han ens skulle platsa i Bulans Luleå Hockey. Det man framförallt tänker på är att han dessutom är så jävla ful och haft för vana att smälla till oförberedda motståndare i ansiktet med klubban. Hur fan någon kan beundra en sådan typ förstår jag inte.

Nå, jag lade fram fakta avseende Limpan och Highsticking och dessa fakta är ju närmast övertydliga. Så till den grad att någon valde att lägga in dem på nämnt forum, refererat till mig.

Varpå moderatorn i fråga kommenterar med….att ”skribenten har någon sorts diagnos”….

Jadu. Jag kan berätta för dig att för det första har du fel och för det andra har jag kompetens att bedöma att du saknar kompetens att bedöma saken.

Jag noterar vidare att du lagt ut ÅTTA (!) A4-sidor med regler som de, som ska skriva på din sida, har att följa.

För mig – som brukar säga åt folk att uppträd på nätet som du skulle uppträda om du IRL besökte en sportklubb där folk följer sitt hockeylag så blir det nog bra – känns det inte friskt att behöva åtta A4 för att förklara regler för folk. Lite udda på något sätt. Känns inte som någon som förstår sig på hockey tyvärr.

Och ändå har du inte ens själv förstått en av de mest grundläggande reglerna för att hålla netiquette: Angrip gärna inlägg men inte inläggaren. Trots att du haft Å T T A (!) A4-sidor på dig.

Eftersom du tydligen inte har koll på det illustrerar jag med exempel på svar till kommentarer:

A) Det tycker jag inte stämmer, eftersom…..

Helt riktigt. Så skriver man.

B) Det tycker jag var en jävligt dum kommentar!

Nja. Formellt OK, men inte trevligt, speciellt om det fortsätter, eftersom det gränsar till svar C) nedan.

C) Jag tycker att du är jävligt dum!

Ja, det går över gränsen. Angrepp på skribent, inte det skrivna.

D) Jag tycker att du har ful hy.

Där har vederbörande fullständigt tappat greppet. Bemöter fakta med att hoppa på den som publicerat dessa med att servera ovidkommande förolämpningar. Ett grepp man snarast ser bland politiker, troll. Eller i undantagsfall moderatorer som inte är i jämvikt.

Men plugga på vidare bara så lär du dig nog kanske! Du har ju bara haft drygt tio år på dig. Det blir möjligen bra med tiden.

Sven.Savage: Haha, inte så förvånande. Men det jämnar ut sig som förståsigpåarna säger. Kanada fick en billig på Lillnyllet i OT-kvarten mot Sverige. När ska egentligen SHL inse det alla vi andra insett senaste 10 åren? UTBILDA DOMARNA FÖRIHELVETE!!!

Låtsas-VM har spelats klart. Finland vann över Kanada i en final, där båda länderna kritiserar domarna som de bedömer värdelösa och som stått för avgörande misstag.

Från Aftontrasan saxas:

"När Finland vände matchen till 2–1 genom två mål från Mikael Granlund kom båda målen i powerplay. Först i spel fem mot tre och sedan i fem mot fyra kort därefter.
Cole Sillinger åkte på en av utvisningarna för hög klubba men reprisbilderna visade att det i själva verket var Miro Heiskanen som slagit sin klubba i sitt eget ansikte."

"I förlängningen kom ännu en omdiskuterad kanadensisk utvisning, som sedan blev matchavgörande när Sakari Manninen sköt hem VM-guldet till Finland.
Hannes Björninen föll i en duell med Thomas Chabot och den sistnämnde blev utvisad för hakning. . . En domare med lite pondus hade plockat finländaren för filmning"

"Till och med från finskt håll fanns kritik mot domarna – trots guldet....– Flera tydliga utvisningar för Kanada uteblev när de svenska domarna inte vågade vissla."

Faktum är att det är mycket ovanligt att höra så mycket kritik mot zebror i VM, låt vara numera låtsas-VM.

Det låter ju ungefär som när vi följde och bedömde domarinsatser i vårt eget slutspel om SM.

Vilka som dömde finalen i låtsas-VM?

Michael Nord och Linus Öhlund.....

Tidigare har det varit hävd att när det spelas VM måste man säkra hög domarkvalitet när det vankas finaler och inte sällan har det garanterats genom att NHL-domare fått uppdragen. Men numera har det så kallade VM tappat så mycket av betydelse att man t.o.m. fått sänka på kraven för vilka domare som anses dugliga.

Varpå låtsas-VM fått nöja sig med zebror på svensk nivå. Och vilken nivå det gäller, det vet vi sedan länge.