T T: Nu är jag ingen expert på området, men jag är övertygad om att att kräftgången är en lose-lose situation. I min värld så är det ledarna som inte gör ett bra jobb som inte kan hitta guldkornen eller få ut max av det material dom tillhandahåller. Publiken kräver egentligen inte så mycket. Ge dom lite underhållning så kommer dom.
Men, vad vet jag? Det jag tror är att marginalåskådaren tycker inte att det är roligt längre.
Burken: Ni kan lugnt sitta ner i båten. Tänk på att det är Timrå'vi ger alltid upp' som ni möter. Jag har fullt upp med spriten så jag följer matchen med ett öga som vinglar kraftigt.
Modano: Jag sitter och försöker att lista ut vad du är för Svennebanan. Man kan konstatera att du inte är någon raketforskare. Med tanke på språket, stavning och alla kvädesord så funderar jag om inte du är någon Neandertalare som har färdats framåt i tiden?
T T: För mig handlar det inte bara om intervjuer. Jag minns när Tommy Sjödin var impad över Manderville när han skar upp Tommys skridskosnören med sin skena så Tommy var tvungen att byta. När Cristian Berglund rappade Mandy på vaden och Mandy svarade med en dold buttending. Dusterna med Norrena.. Sonnie var mer intervjuerna.
Mackelito: Jag gillar Vampola, men han har långt kvar till Manderville och Sonnenbergs personligheter i min bok. Puckkär och skicklig, men inte samma personligheter.