Knylan

Hemmamatch fredagen den trettonde, mot ett lag som haft lite smygkänning av covid innan och så vi då, som vistades i samma katakomber som superspridarna AIS i onsdags. Vad kan rimligen gå fel?

Almtuna har vunnit fyra av fem hemmamatcher såhär långt, i klassiska Upplands Bilforum Arena. När lagen möttes i Uppsala senast vann vi med 11-1, så det kanske är lite krydd att säga att vi brukar ha svårt i den där arenan. Men det har vi ändå haft, åtminstone lite grann. För några år sen. Eller? Jag orkar inte ens kolla upp det hela.

Björklöven vilar imorrn, med andra ord har vi synnerligen goda chanser att ta över serieledningen i händelse av att det ramlar in åtminstone en poäng på kontot. Kan tycka att vi gjort oss förtjänta av det.

{9037}: Då ska man dessutom väga in det faktum att halva backbesättningen består av spelare födda 1999-2000, 00-an Lerebäck t.ex lirade över 22 minuter igår. Ser man detta i relation till Lövens minst sagt omhuldade uppsättning och att vi släppt till över 60 skott färre än dem så är det bara att lyfta på hatten.

{8179}: Blir lite delikata bekymmer nu, minst sagt. Lodin fortsätter att sprida puckar kring sig OCH producera på samma gång. Allt annat än ”stark på puck”, men ser spelet i en hastighet och har en sådan kreativitet att han egentligen bara passar in i det offensiva spelet. I egen zon vill jag helst inte se honom överhuvudtaget, och är det någon zon fjärdekedjan har sin huvudsakliga hemvist så är det ju rent traditionellt i den defensiva delen av banan.

Så: krångligt läge. Lodin måste fortsätta acklimatiseras in i att förbättra sin tajming, annars är risken att vi sitter i skiten den dag Boqvist lämnar. Utan Boqvist blir det mer tydligt var Lodin ska hålla till.

Det rimligaste förslaget jag kan komma på är att Madsen flyttas ner till fjärdelinan igen och att han och Boyce får stå för driften där, sen kanske Madsen får alternera mellan Liljewall-linan och fjärde beroende på zonstart. Jag litar inte på Lodin som en defensiv pjäs, vilket en placering i fjärdelinan ofta ställer krav på.

Haha, Johan Persson uppe i tio strutar på nio matcher nu. Det är inte överraskande i sig att han sprutar in mål, det mest överraskande är att han gick från konstant skadedrabbad här till att inte missa en match förra året i Mora. I år har han dock redan missat fem av tretton matcher så kroppen kanske börjar streta emot igen. Det var ett felbeslut att släppa honom med facit i hand, men det gick nog inte att motivera en förlängning med någon som missade över halva grundserien säsong efter säsong. Sen ville han kanske inte stanna heller, framförallt inte om Mora kom och lockade med en topproll/bättre pröjs.

Grovt underskattad spelare, hur man nu kan säga det om någon som gjort 34 mål på 61 matcher.

Tikkare: Jag säger inte att du inte har eller kan ha gedigen kunskap och expertis när det gäller smittskydd och smittskyddsåtgärder/-strategier, men jag kostar på mig att åtminstone gissa att det finns mer lämpade forum och arenor för den där typen av diskussion.

sargad: Wedins utvecklingskurva är fortsatt något av det mest anmärkningsvärda man sett. Inför den här säsongen så har han alltså missat nästan hälften av grundserien varje säsong under de senaste fyra åren, att han trots det får den där helt sinnessjuka utvecklingen från och med att han kom tillbaka mot slutet av 17/18 och framåt är svårt att förklara. Skridskoåkningen har alltid funnits där men helt plötsligt gick han från en ganska mjuk och trubbig HA-forward till att bli en absolut toppforward i SHL. Över en sommar, vid 25 års ålder.

Jag kan tänka mig att Nubben ser samma potential i Viktor Lodin också. Det gäller bara att få ordning på skallen, precis som i Wedins fall.

Sputnik: Nubben/Ante, och Freddan. Så länge de två förstnämnda finns kvar så är jag tämligen övertygad om att vi glider vidare ganska så friktionsfritt även utan Freddan, detta utan att på något sätt frånta Freddans roll i framgången. Men ska jag försöka skissa upp vad som har störst chans att fungera på sikt så är det nog det där att allt ska synka mellan de olika rollerna. Inte att man hela tiden tänker att all framgång ligger i EN lyckad rekrytering på tränarsidan.

Ska Modo försöka kopiera vår linje i det här läget så måste nog Glader våga bryta normen i den där föreningen och välja någon som han vet att HAN kan samarbeta med och som han själv är övertygad om att det kommer bli bra. Det är väl ungefär där hans ringa erfarenhet kan bli ett problem, och istället faller de in i den där standardfällan att bara gräva ur samma tränarpool som alla andra och sedan gå på det namn som känns mest sexigt och har den flådigaste EP-profilen.

{3405}: Karlkvists morsa ersätter.

Håkkybåkky: Jag tänker likadant. Möjligt också att artikelförfattarna får Luleås sportchefs uttalanden att låta lite väl hårda gentemot vad Gunler egentligen uttryckt, men personligen ryggar jag alltid tillbaka när så pass unga spelare börjar ställa krav på det där sättet. Om det nu överhuvudtaget ställts några krav, att som 19-åring sträva efter mer istid är ju inget konstigt i sig. Det är väl mer hur man gör det, tänker jag.

Utan Boqvist i truppen på obestämd framtid så hade det kanske funnits utsikter för att ge Gunler utrymme men det hade varit tajt även då. Här skulle han kanske kunna konkurrera om en plats i PP2 med typ Lodin just nu, och Lodin tror jag att vi måste fortsätta att hantera lite varsamt och bereda utrymme. Lodin har egentligen det mesta för att bli en högproduktiv HA-forward redan den här säsongen men han har nog inte riktigt fått ordning på sitt självförtroende än.

Jag sätter någon tjuga på att han blir årets Hartmann, det vill säga någon som absolut bidrar under hösten men som sedan växer fram till ett enormt hot efter jul då allt helt plötsligt börjar gå på automatik och han har förstått sin roll och nivå fullt ut.

Olli Nomadinen : Instinktiv fråga: är det Wennerholm själv eller en textrobot som författar de där kåserierna numera? Det är liksom en text i veckan där innehållet egentligen bara berör det som ligger längst upp i högen av ämnen i HA och så ska det målas upp med väldigt stora och svepande penseldrag, enligt precis samma disposition vecka efter vecka.

Silly: Om inte det där inlägget var en väldigt finstämt subtil och självironisk blinkning till den där självbilden ni konstant blir hånade för från vårt håll så finns det väl bara en sak att säga: drabbande.

Om det var det så är det all jokes on me, men det kan jag ta. Kul med Karlkvist i alla fall! Och skönt för Glader med lite arbetsro i någon vecka.

KulltorpsOlli: Instämmer till 100%, den största fiende de har är i mångt och mycket sin egen självbild. Det hade gått att få ordning på det där skeppet betydligt snabbare om det inte framstått vara sån kolossal röra och många viljor. Jag tycker att väldigt mycket känns som att de har några offentliga galjonsfigurer som får bära ansvar och skuld, sen pågår det massa påtryckningar internt. Glader sitter där på sitt kontor och någonstans i pappershögen ligger den där PLANEN han en gång hade för vad detta skulle bli, ännu längre ner finns olika planer för vad de tidigare sportcheferna ville att deras respektive legacy skulle bli.

I övrigt innehåller högen massa välvilliga förslag från utomstående som absolut inte vill något annat än klubbens bästa, men när det blir så mycket av den varan och så många av dessa viljor också har kapital att skjuta till så tappar man kursen om och om igen. Precis så har jag upplevt Modo Hockey i över tio år nu. De har ALLT för att vara ett topp sex-lag i SHL, men alldeles för kortsiktiga horisonter och för svag styrsel för att nå dit. Modo och Leksand är två nästan identiska exempel på det. Pengar, pengar och inte minst: pengar. Juniorverksamheter i absolut toppklass som de får alldeles för liten payback av. Varför? Jag vet inte, jag utgår också ifrån att jag har stora brister i min tes i och med att jag bara utgår ifrån den bild jag får av klubbarna, men när man hela tiden har den ekonomiska möjligheten att "gå över ån efter vatten" så gör man nog lätt det. Vi hade säkerligen kunnat hamna i samma sits även vi med samma hypotetiska förutsättningar, men har istället lyxen att leva på randen till konkurs hela tiden vid minsta konjunktursvängning.

Det går inte att säga att vi VET att vårt exempel är det enda som genererar framgång, men vi åkte ur 2013 med dunder och brak och var sedan tvingade att ställa ett J20-lag (plus lite extra krydda) på banan året efter. Det gav utväxling, efter några år. Ur den förutsättningen mejslade vi också fram ett helt gäng med talanger som tagit enorma kliv sedan dess. Detta är då alltså ur J20-trupper som under större del av den tiden slirat i botten av Superelit, men vi har tvingats att gå den vägen istället för att plocka in 35-åriga kanadensare.

Modo Hockey är ett lag som – med undantag för fjolåret – varit ett mittenlag i HA. Det enda rätta är väl att bara landa i den insikten till att börja med och sedan se till vad man har för förutsättningar till att hitta en stabilitet för att nå ännu högre. Där har man då två enormt viktiga faktorer: ekonomiskt underlag och juniorverksamhet. HA är inte en svårare liga än att det med några säsongers sammanhållen strategi går att svetsa samman en riktigt stark trupp med HA-mått mätt med 'egna' spelare. I år gör man ju dessutom precis det, men istället för att helhjärtat gå in för att ta de där stegen med hembakta spelare så blandar man istället upp det hela med några nordamerikaner och framförallt: en utländsk tränare utan någon som helst koppling till klubben sedan tidigare. Med meriter från sammanhang och från en nivå som inte alls synkar med var Modo Hockey befinner sig idag.

Jag säger inte att Glader är ett kvävt geni nu som enbart är slav under externa finansiärers påtryckningar, men hur i helvete man landade i det där alternativet är fullständigt obegripligt. Det går inte att skylla på att de blev av med Hellkvist sent, det måste finnas så extremt många namn som i en frisk förening legat betydligt närmre till hands men som man nu istället skitit i och kanske känt att de "inte klarar pressen i den här föreningen, pressen ÄR ju så stor, vi är ju ~egentligen~ bäst?"

Igår fick de stryk av Västervik på hemmaplan. Panik i ledet, lite onödigt om man frågar mig. Modo slog övertygande Hästen senast och mötte nu ett Västervik som både plockar poäng som ett topplag och 'ska vara' ett topplag sett till vad de faktiskt presterar som lag mätt i underliggande statistik. I Västerviksbåset står då en figur som får allt starkare papper på att han är fenomenalt duktig på att jobba med det som – enligt min mening – är exakt vad som borde vara Modos kärnverksamhet just nu: att bygga ett lag med unga spelare över tid och som känner föreningen/ligan utan och innan. Som VET hur man bygger framgång i HA. Problemet är väl bara att han aldrig fick några NHL-matcher på sitt spelar-CV och att han vägrar ha kostym.

Tack för ordet.

Toppmöte! Nya publikdirektiv och ett kärt återseende av Emil Berglund. Första gången Per Svensson får möta sina gamla lagkamrater också, killen som hittills skjutit 20 skott PÅ (sjätte flest i laget) mål. Jag gissar att han tagit minst det dubbla antalet skottförsök också, ganska sjukt att han inte roffat åt sig åtminstone några ass. I senaste matchen kändes det nästan som att vi under de sista tio minutrarna inte fokuserade på annat än att Svensson skulle få stänka in en, men icke.

Vad har vi på Eric Norin, då? Blev klubblös under gårdagen då han inte fick sin tryout i Tappara förlängd. Lirade i backpar med Per Svensson under större delen av säsongen 16/17 för att sedan sajna ett tvåårskontrakt med hårdsatsande AIK. I AIK blev han dock bara kvar i ett år innan Brynäs plockade honom som någon form av ersättare för Adam Boqvist. Har bedömts vara en toppback i HA tidigare och verkade ha inlett första säsongen i Brynäs väldigt bra, för att sedan skada axeln och missa resten av den säsongen. Ifjol verkade han rent hierarkiskt ha varit någonstans femte-sjätte back i Brynäs, inget förtroende alls i special teams i stort sett.

29 år, 182 cm och rightare. Adelsmärken verkar vara hans offensiv och hans skott. Inga monstersiffror när det kommer till produktion, men jag vet inte om vi nödvändigtvis måste hitta någon som petat in typ 50 poäng i norska ligan för att göra backsidan "komplett"?

Tikkare: Jag skulle vilja mena att det sett ut så i flera matcher nu. Några snabba sekvenser där vi skjuter motståndarnas förhoppningar i sank och efter det liknar det friåkning i långa stunder. Spelare som är så pass trygga i allt att man nästan kostar på sig att ”testa lite nya grejer”. Hardegård hade hunnit skola om sig till rightare den här matchen utan att det hade märkts.

Minns inte att jag sett ett Timrålag någonsin med ett sådant vansinnigt markant momentum, i match efter match.

Charlie2: Det må ha singlat in en och annan distanspuck bakom Johansson men han är ruskigt stark när det kommer till de där lägena runt kassen. Bålstark, eller vad nu Erik Granqvist brukar säga när han ska definiera målvakter med just den där förmågan.

hanzon: Leksands frekventa jojoåkande mellan ligorna har någonstans gjort att de var mer ’förtjänta’ av att råka hamna mitt i det här scenariot just nu. Visst, ingen hade kunnat förutse den uppkomna situationen men med tanke på hur de hållit på så finns det väl en rimlighet att just LIF roffade åt sig lite bonnröta till slut. Hur oförtjänt det än må kännas som utomstående. Till slut var det en pandemi som gav dem den där chansen till etablering, inte kloka beslut.

IKO däremot, jisses. Som småsint Timråsupporter ligger det nära till hands att grubbla lite extra när man ser IKOs flax nu kontra hur vi träffat helt fel i de där cyklerna. Säsongen 11/12 var vi bedrövliga i SHL men räddade skinnet i kvalserien. Säsongen 12/13 inledde vi bättre, sen dök det upp en kortare lockout med en massa tjafs kring huruvida man skulle plocka in NHL-spelare eller ej. Modo inledde också svagt, men med en inplockad Alex Steen fick ni ordning på grejerna. Vi tragglade på (Zäta fick hålla formen nere i Schweiz istället), med en allt mer sönderslagen ekonomi för att sedan åka ur i vad som kom att bli den näst sista kvalserien ever. Säsongen 13/14 var vi i fullständig spillra och när SHL utökades till 14 lag efter 14/15 var vi långt ifrån att kunna konkurrera om de platserna. Det var fortsatt tragglande som stod på menyn, och att rädda klubbens existens.

Sen dök det inte upp några ”gratischanser”, men vi blev iaf starkare för varje år med målet att gå upp från och med säsongen 18/19. Istället får vi allt att stämma redan 17/18 och går upp, enligt klubbens företrädare ”ett år för tidigt”. Exakt vad som låg i det snacket saknar jag insyn i, men med tanke på hur klubben fått kämpa för att ens överleva genom hårda nedskärningar så känns det rimligt att anta att man inte hunnit bygga upp organisationen igen, kansliet bestod av 4-5 pers bara något år innan. Istället försöker vi överleva SHL-säsongen med minsta möjliga ekonomiska uppoffring, vilket är några puckstudsar i match sex nere i Oskarshamn ifrån att lyckas.

Sådan är kvalhockeyn, men det finns sannerligen en ironi i att OM allt (= vårt senaste SHL-avancemang) skett bara ett år senare – enligt plan – så hade vi suttit i den situation IKO befinner sig i just nu. Det finns givetvis inga garantier för något alls i ett hypotetiskt resonemang, men Oskarshamn är onekligen en klubb det fortsätter att studsa rätt för, om nu förslaget att ”temporärstänga” ligan går igenom. Gör det inte det så har de iaf en imponerande start på grundserien att falla tillbaka på.

Bragd-Birger: Hardegård har haft en del skeptiker men efter gårdagen är det lätt att tänka sig att vi får se en del som byter sida. Det är bara att helt prestigelöst välkomna in dessa i värmen. Om 2020 varit ett normalt år så hade vi nog haft betydande svårigheter att behålla killen, precis som med flera andra ledande spelare. Då hade han förmodligen lirat i Luleå nu, det säger en del om vilken nivå han håller och den potential han har i sig.

Det som stör mig mest är det idoga tjatet om att han inte tar avslut i PP, men man behöver väl inte ha sett allt för många Timrå PP:n för att se att ambitionen sällan är det klassiska pass-pass-pass-slagga från blå. Han själv verkar inte vara så sugen på det heller, vilket gör att hans sävlighet i just det momentet får omotiverat stort utrymme i kritiken. En väldigt smart hockeyspelare, en aning eljest som person och framförallt i intervjusituationer. Verkar ha ett orubbligt självförtroende, vilket kan vara en jävligt god egenskap om man samtidigt har de andra redskapen.

Hank: Frågar du mig och mina glasnerver så är det redan kört, fjolårets 0/12 pinnar mot Löven tog riktigt hårt på cojonesen. Inte ens när de vunnit serien sedan en månad tillbaka och vi jagat som dårar för att hinna ikapp Modo så lyckades vi plocka en pinne.

Nu i premiären slänger de in en plånbok och backar sedan hem i 2,5 period, dessutom dödar de oss med att skjuta tre skott i tredjeperren och gör mål på alla tre. Ridå för MITT psyke. Tur att det finns antydan till starkare psyke bland spelarna i årets lag, och en nivå på anfallsspelet som borde kunna skapa rejäl oreda även i Lövens väldresserade försvar.