RunarUp

{8179}: Fick tag på fem biljetter allra närmast bortastå till tisdagsmatchen. Hoppas vi fyller bortastå till absolut sista plats i båda matcherna så det blir ett jävla drag i hallen.

Knylan: Bulls eye!
Om alla räknade till tio(tusen) innan man lät reptilhjärnan löpa amok så skulle klimatet bli fan så mycket trevligare på diverse forum. Detta inkluderat.

Och på köpet skulle vi förmodligen få gladare och bättre spelare i laget.

{8671}: bortser man från de senaste tio omgångarna, ganska många faktiskt.

Jag förstår att ett kval är ett kval är ett kval. Med alla ingredienser som bara finns just i sådana matcher. Men jag blir så satans trött på alla domedagsprofeter som sågar laget vid fotknölarna efter varje förlust.

Jag ses väl av många som en lallare på forumet. Men dom riktiga lallarna måste väl vara dom som inte anade att den här situationen skulle uppstå. I min värld är vårt läge ingen överraskning eller katastrof.
Och jag hoppas och tror att laget och ledningen är väl förberedda för vad som väntar.

Pigalle: Ursäkta språket, men du kan fara åt helvete med ditt skitlag.
Finns inget värre än dåliga vinnare. Hatar det i varje fiber i min kropp.

Nisse på Mon: Är väldigt imponerad av din uthållighet och din konsekventa hållning.
Men är du någonsin glad?

Morrn alla Timråiter!
Såklart är vi alla besvikna efter ytterligare en i raden av nästan-matcher. Men då och då kan det vara bra att göra en reality-check för att hålla sig kvar i en riktiga världen, hur tråkig den än må vara.

Vi gapar efter spetsvärvningar och kräver att Nubben och övriga ledningen ska köpa oss ett lag som undviker/klarar ett kval. En fullt rimlig önskan kan tyckas. Men hur ser det ut med klasspelare som bara väntar på att signa nya kontrakt?

Ett exempel jag har rätt bra koll på. Växjö Lakers gick in i denna säsong med en medvetet ganska låg profil på forwardsbesättningen. En handfull juniorer skulle få en ordentlig chans att växa ut till producerande SHL-spelare, så var tanken. Fungerade inte det skulle spets värvas, så planen kändes rätt vattentät från början.

Nu är dom regerande mästarna riktigt illa ute och kan vara på väg mot att göra årets fiasko i svensk hockey. Laget riskerar till och med att missa slutspelet, en gigantisk flopp i Växjö i så fall. Så räkna med att Henrik Evertsson har ryckt i varenda tråd som finns i hans nätverk, och se vad som dyker upp, fucking jävla Nichlas Hardt byter klubb med Pontus Netterberg.

Betänk att klubben i den absoluta toppen av näringskedjan, och med SHL-mått en stor Joakim Von Anka-pung i ett desperat läge bara lyckas knyta Nichlas Hardt till sig. En fulspelande dansk som inte ens platsat på fyra kedjor i Malmö i år.

Så till alla sur-nissar på forumet, jag tror det är bättre att vi alla här stöttar det lag och dom spelare vi har. Har väldigt svårt att se att vi kommer kunna landa en frälsare inför avslutningen av denna hyperviktiga säsong. Då tror jag Nubben skulle behöva en åtta-tio knän till för att lyckas trolla fram en sån till oss.

Alltid rött, alltid rätt!

Hopp i helvete! Det var en käftsmäll man inte riktigt såg komma.
Det gör ont ända in i hjärteroten att se sitt lag lägga sig platt med blottad hals utan att ens kämpa emot. Nu är det tufft att rakryggat gå in i fikarummet med Timrå-muggen. Visserligen spelar Lakers som en påse nötter för tillfället men har tillräckligt hög grundkapacitet för att slippa kölhalningar likt den vi åkte på ikväll.

Det enda positiva ikväll är att vi sluppit hänga ut enskilda spelare. Idag var i princip hela laget dvärgar, handväskor, fripassagerare eller vad man nu vill kalla det. Men, och det är ett stort jävla men.
Lik förbannat så älskar jag klubben Timrå IK.

Jag, liksom ni andra här inne hejar inte på spelare. Jag håller inte på Svedberg, Larsson eller ens på Wedin. Jag håller på Timrå IK.
Spelare är i dagens elitidrott en handelsvara där dom rika nyper guldäggen. Dom mindre bemedlade får värpa egna eller putsa upp sekunda varor. Det är så det är, vare sig vi gillar det eller inte. Elitidrottsklubbar är idag företag som sköts efter bästa förmåga.
Men trots att vi inte har mycket till övers varken för vd:n eller ekonomichefen finns det nåt som gör oss stolta som fjällskivlingar när det går bra och ledsna som övergivna småbarn när det dåligt. Kärleken till klubben och klubbmärket.

Så oavsett vilka som spelar i Timrå IK kommer vi älska, utse hackisar, överraskas av, förtvivlas över. En absolut fullmatad kostcirkel av känslor som tillhör supporterskapet.
Uppgivenheten vi känner just nu är en del av den paletten. Redan om någon dag har färgskalan ändrats för många av oss. Så smått börjar vi räta på ryggarna och revanschlusten börjar bubbla i huvudet.

För inte fan kan vi vika ner oss. Då är vi ju inte ett uns bättre än spelarna som solkade ner vårt klubbmärke i går kväll.
Eller?

Apropå kvällens match så sitter en av mina söner i rinkside-soffan i Vida Area.
Mig veterligen är det första gången någon sitter där i motståndarlagets matchtröja.

Om han nu blir insläppt...

Tikkare: Gammal - jepp.
Löjlig - jajamen.
Men jag är hellre löjlig än en gnällig och sur gubbe.

Jag kan säga dig att jag skiter högaktningsfullt i om jag får några likes eller inte. Inte minst de från dig, det är bättre du ger dom till nån du gillar istället.
Likes får självbekräftelsejagande instagram-tomtar syssla med. Jag är som sagt, för gammal för sånt.

Jag försöker bara få folk att fundera lite. Hur kan jag som supporter stötta mitt lag på bästa sätt? Sen både förstår jag och accepterar att vi tycker olika där.

That's all!

Olli Nomadinen : Vilken underbar diskussion det här har blivit.

Realister vs lallare, sanningssägare vs jasägare, kravställare vs nickedockor etc.

Vi kan kalla varandra vad fan vi vill, men i slutändan kan vi nog ändå enas om att vi har samma mål: Att det ska gå bra för Timrå IK.

Då är frågan, vilka ger klubben bäst förutsättningar att nå dit?

Är det lallarna som fortsätter att gå på matcherna även efter några riktiga bottennapp, som fortsätter köpa merch (av det lilla som nu finns) och som köper aktier trots att dom vet att allt inte kommer att gå till a-laget?

Är det realisterna som minsann ska ge laget en läxa och skiter i att gå på x antal matcher för att dom ska skämmas och minsann förtjäna min kärlek och mina surt förvärvade pengar?

Det är upp till var och en att bestämma var man står i den frågan.

Men som den lallare (hatar det ordet) jag är måste jag förtydliga det här en gång till. Självklart ska laget kunna ta skit när dom presterar undermåligt. Men det vore jävligt najs att se fler nyanser i diskussionen än svartaste svart och vitaste vitt. Sanningen ligger (nästan) alltid nånstans mittemellan.

Sortera under: En lallares försvarstal.

Smokey: Word!

Bara för att man inte reflexkräks vid varje misstag som laget gör innebär inte att man är en lallande fåne.
Som hyfsat vuxen har man ett ansvar att hantera sin ilska/besvikelse på ett någorlunda vettigt sätt. Är också förbannat ledsen och trött på dom obligatoriska häxjakter som bedrivs efter varje insläppt mål och torsk.
Tror också att det gagnar laget bättre om vi stöttar dom så gott vi kan. Vill man ha ett behagligt supporterliv är nog Timrå IK fel lag att stötta. Men det är charmigare att åka berg- och dalbana än att glida på autobahn hela tiden.

Alltid rött, alltid rätt!

{297}: Jag håller med dig. Vi är för mesigt kravlösa.
Nu KRÄVER vi läktar-/soffproffs att laget börjar vinna ett gäng bortamatcher.
Blir det inte tre poäng mot Brynäs imorrn så skickar vi tredje backpar plus massör och en av busschaufförerna till arbetsläger i Gulag.

Nu får det fan vara nog med mellanmjölk och messmör, lite handfast diktatur har då inte skadat nån.

Eller?

Jag förstår inte vad du syftar på när pratar om ställa krav. Vilka andra krav kan vi supportrar ställa än att alla gör sitt yttersta?

Det känns som att kraven du ställer är att alla ska prestera över sin förmåga mest hela tiden. Jag håller med dig så långt att dom har gjort ett gäng insatser below par i höst, men en förlust är inte alltid lika med att insatsen är undermålig. Det är den nyanseringen jag gärna skulle vilja se mer av.

Alltid rött, alltid rätt!

{297}: Nu är du sådär onyanserat magsur igen. Har samarinen tagit slut?
Såklart att ingen är nöjd med 0 poäng och en evighetslång förlustsvit på bortais. Men jag liksom flera andra här är nöjd med insatsen idag. Jag tyckte dom jobbade och slet exemplariskt i tre perioder, det är svårt att begära mer.
Jag har några rätt enögda Lakers-polare som faktiskt tyckte att dom hade flyt idag. Både med domslut och poäng.
Att spela jämnt borta mot ett ordinarie Lakers, sånär som på Pesonen, är inte så illa pinkat i min bok.
Begär man mer än så av laget saknar man verklighetsanknytning. Man kan spela bra och förlora likväl som att vinna när man suger. Ikväll gällde det förstnämnda, i lördags blev det seger trots att vi stora delar av matchen var jävligt obra.

Får jag välja väljer jag såklart vinst och bra spel, men på lördag får vi gärna dia hur mycket von helst om vi snor med oss tre poäng från Gavlerinken.

Tikkare: Har vi inte ältat det här färdigt snart? Det börjar bli lite rättshaverist-varning över gnället här.
Alla är överens om att Timrås marknadsföring har enorma brister. Allt runt omkring måste bli bättre. Punkt.
Men vad gäller aktierna så tror jag väldigt få köper med plånboken, vi som har tänkt köpa köper i det här fallet till 100 procent med hjärtat. Vill man tjäna en slant har jag svårt att hitta nåt sämre alternativ än att satsa på en idrottsförening.

Men som många har sagt tidigare. Har man råd och brinner för Timrå IK köp någon/några aktier till dig själv och andra i julklapp. Det gör skillnad.

Alltid rött, alltid rätt!

Tikkare: Denna aktie köper jag enbart med hjärtat. Att det skulle bli någon ekonomisk avkastning på denna tror jag inte en sekund på, och det skiter jag högaktningsfullt i.
Blir resultatet att det hjälper till att etablera Timrå i SHL så är den vinsten så oerhört mycket större för mig än några tjugor in per år.
Allt är fan inte ekonomi - med mer hjärta så skulle världen se så mycket bättre ut.

Alltid rött, alltid rätt!

Olli Nomadinen : Håller med. En fullständigt nykter och balanserad analys.
Men visst märker man mellan raderna att det fortfarande bultar ett varmt Timrå-hjärta hos Sanny?