Bragd-Birger

Poffa: Nja. Backlunds problem ligger väl inte i hur han hanterar sina misstag, mer i att han gör dom. Förhoppningsvis har han fyllt sin kvot för den här säsongen nu.

El Maco: Håller med som fan. Jävligt skön snubbe, den där djurgårdarn.

Skön match i det stora hela, även om Vimpeln gjorde sitt bästa för att sabba tillställningen. Timrå gjorde precis så som man önskade på förhand och satte ner foten direkt. Lite förvånande öppen gata genom mittzon, främst i den första perren. Likaså skönt lätt att få tryck i anfallszon med lite speed.

Nu lär det bli åka av på onsdag. Grymt utgångsläge för Timrå. Breakchans direkt, och en förmodligen lätt irriterad Kenta. Hoppas på lite defensiva förhållningsorder från hans sida, och att spelarna blir lite stirriga mellan dessa och pressen på sig att ligga på i sin hemmaarena.

Och, hm...visst är det så att Timrå precis gjort något man aldrig gjort förut, dvs tagit ledningen i en semifinalserie? Rid på det här nu, gubbs. HV ska ut, ut, ut.

Frisco: Ja, verkligen. Det är ju en erkänd sanning i alla enögda läger.

Olle: Jämtin har ju ngt fel i huvudet, det är allmänt bekant. Men ge honom tid. Oddsen för att han ska stänga av sig själv är knappt spelbara.

Bragd-Birger: ...och Jämtin har friats hundraarton obegripliga ggr, men kan inte hålla sig den hundranittonde. Grattis Kenta, en liten present från din favoritgris.

Lite löjligt straff på Pärssinen, å andra sidan är det klantigt att vara där med klubban. Då blir det spearing, och det är förbjudet.

Kyla nu, Timrå! Domaren dömer, ge fan i att slänga tebaks.

Underbar period! Avsluten kliniska, pang-pang-pang. Där fick Liv något att fundera på. Fortsätt jobba nu. Tre mål är inget omöjligt uppdrag för HV.

Har en lite lurig känsla inför den här semifinalen. Antingen blir det ett brutalt uppvaknande i form av en kattens lek med råttan (=dyngpisk med sisådär 4-1 i matcher), eller så blir det jämnt nå djävulskt. Det jävliga är att det känns som att t o m en bragdartad insats kan rendera i ett allt för tidigt sommarlov.

HV är obehagligt bra. Man vann serien i överlägsen stil och hade ingen seriös utmanare under någon del av serien. Uppvisning. I slutspelet släppte man första matchen, darrade en smula i den andra innan man gasade på och totalpulvriserade Skellefteå. Och som flera varit inne på: här finns ingen mättnad. HV kör stenhårt för guldet. Och, dessvärre: Timrå kommer inte få någon extra hjälp i form av underskattning. Avfärdandet vi avnjöt i kvarten ger så klart respekt. Dessutom har man en tränare som dels kan Timrå utan och innan, och dels tillhör elitserietoppen i grenen 'ödmjukhet inför uppgiften'.

Första matchen är, i vanlig ordning, vansinnigt viktig. Är det någon match som HV mycket väl kan släppa p g a någon procents skillnad i taggning så är det denna. Därför ska Timrå ta chansen att sätta ner foten direkt. Ange tonen för hela matchserien. Drömmen vore nästan ett HV-bombardemang i kombination med en storspelande Backlund, sylvassa kontringar och en allmänt uppkäftigt och provocerande attityd från timråspelarna.

Jag har alltid gillat Kenta som fan, men han har en stor svaghet: hans vurm för ödmjukhet kan framkalla driften att beordra såväl hängslen som livrem. Jag har tjatat om det tidigare, men minns kvarten mot Djurgården 04/05. Där spelade man ett obegripligt avvaktande, initiativfrångivande spel och gav i princip bort matchserien till DIF.
Timrå hade ingen anledning att frukta Djurgårdens offensiv så mycket att man begränsade sin egen. Likförbannat gjorde man det. Och: jag tror inte att Kenta ansåg sig göra något som helst fel med detta.

När jag försöker se livet, och hockeyn dårå, i sitt mest positiva ljus ser jag just denna bild: en Kenta som blir skakig av någonting Timrå visar i den första matchen och börjar tjata 'misstagsminimering, pöjkar!'.
Nu är visserligen HV ett så skickligt och komplett lag att order av detta slag inte behöver betyda något som helst negativt för deras spel eller möjlighet att ta hem matchserien, men...jo. Jag gillar tanken. Det finns en grej HV-spelarna inte fått träna på under säsongen, och det är grubblerier. Man har inte behövt anpassa sig över huvud taget. Det har rullat på, och när läget börjat se lite småbrunt ut har något av alla ess klivit fram och vridit laget ur greppet.

Blott flummiga, nervösa tankar givetvis. Mer jordnära faktorer är så klart än mer betydelsefulla. Backlund måste vinna målvaktskampen mot Liv. Något som inte känts som en orimlighet tidigare, men Livs spel under kvarten och stora delar av säsongen i övrigt ger lite obehagliga vibbar från förra gången HV tog hem skiten. Då var han helt jävla omöjligt. Till skillnad från säsongen före, eller den efter då han i princip sög big time. Är han inne i zonen nu blir det ridå.

Vidare måste självfallet Timrå överglänsa HV vad gäller kyla och självbehärskning. HV:s PP vill vi inte stifta allt för frekvent bekantskap med. Då stängs matcherna fortare än kvickt. Därför: håll er i skinnet. Lägg inte för mycket energi på att stressa HV:s labila och avstängningsbenägna spelare redan från start. Detta är endast ett möjligt vapen att använda om HV börjar hamna i någon form av pressat läge. Då: lägg in stöten. Med rätt tajming kan det ge fet utdelning. I fel läge får det sannolikt helt motsatt effekt,

Jaja. Ett långt, menlöst inlägg detta. Egentligen kan hela den här semifinalserien sammanfattas med ett enda, krystat sammansatt, ord: snudd-på-omöjligt. Så kom igen, Timrå. Ut och kör. Vi har allt att vinna.

Wayne Gresky: Haha! Det där kan, möjligen, vara årets inlägg.

Nothing Else: Ett skönt, otypiskt modolidinlägg. Inget hyckleri där inte.

Hassan: Tar också betydligt hellre LHC. Sämre backar + en målvakt som kan få för sig att börja toksila. Grym förstafemma, men det har vi också.
Dom slår vi.

NuMo: Ja, dom också.

Tillägg: Och efter att man åkt ur kvartsfinalserien ska man givetvis skriva inlägg på inlägg för att betona att man brydde sig ett skit om dom där meningslösa matcherna ändå.

NuMo: "Hmm? Internkritik för att få bort dåliga element ur publiken. Vilket märkligt fenomen. Typiskt Modo."

Njae. Typiskt modolidfenomen är snarare: agera 'jättebra vinnare' efter att man själv vunnit en kvartsfinal, året efter åka upp till första matchen med en klack som beter sig som arslen och därefter, med en liksom allvarligt bekymrad ton, snyfta över hur 'osportsliga' motståndarlagets supportrar anses ha uppträtt efter den sista matchen. Ungefär så skulle jag vilja uttrycka det.

Och när jag ser min egen beskrivning: Krizan känns verkligen som den ultimata modolidmålvakten. Snacka om att utgöra essensen i 'the heart of hockey'.

spud: Nä. Jag menar att ni är patetiska hycklare. Med sommarlov.

spud: Fantastiskt med er arena. Det tror jag säkert att fler i modoboken håller med om. Gå in dit och prova, vetja.

Läste runt lite på modolidernas huvudforum angående 'Timrås skandalösa supportrar!!1'. Hittade ett litet inlägg från spuds parhäst Shinzawai som kan vara värt att klistra in. Bara så att vi kommer ihåg vad som är äpplen och vad som är päron liksom.

"Vad har vi för djävla klack egentligen?

Redan när de 150 tillresta kommer in i arenan börjar man skandera "Vi hatar Timrå!". Moget. När de 150 fåren som inte klarar av att förstå det logiska med att man måste fylla från toppen av sektionen för att alla ska få plats funnit sig någorlunda till rätta börjar man sjunga nån hjärndöd ramsa om Timråfans och finska pojkar. Denna ramsa körs också till förbannelse under resten av matchen, med långfingrarna uträtade mot Timråklacken. Vad i helvete? Det var den enda ramsa man var intresserad av att sjunga. Av allt som rapades ut av vår värdelösa klack var det kanske 5 ramsor som faktist handlade om Modo. "Vi älskar Modo" sjöngs väl två gånger, och "Vi vill se Modo Hockey!" sjöngs väl tre gånger. Resten var idioti om Timrås fans eller nån skitramsa som man från andra sidan nog uppfattade som Timråramsa.

Vi hade alltså ETT HUNDRA FEMTIO personer plus de som tagit sig dit själva, och man ser kanske 15-20 matchtröjor. Resten ska vara "snygga" i sina gula pikétröjor, sina svarta firmatröjor och annat tjafs. Hade man inte vetat bättre hade man kunnat tro att det var Huddinges fans som var där.

Jag hade rest 39 mil för att hjälpa klacken, nu vägrade vi att beblanda oss med vår sk "klack". Ta och sjung om Modo istället för en massa hjärndöda saker om motståndarna. Jag skämdes mer för ert uppträdande än Modos spel. Fy fan. Stanna hemma nästa gång, ni med Tourette's i fingrarna."

Som sagt. Ähum.

spud: Jag har sagt det förut, men jag gör det gärna igen. Du är en fantastiskt god förlorare. Och du verkar inte alls bitter.
Seså, bryt ihop och kom igen. Ta spasm:en i handen och tralla 'Mitt sommarlov...lalala'.

mikenomad: Modo är inte passé. Dom går bara inne på år två i sin tjugoåttaåriga cykel.

spud: Ingen har väl påstått om vi har vare sig vinnarkultur eller 'alltid varit på toppen'. Däremot har vi precis smiskat upp Modo med 4-1 i matcher. Ett Modo som är regerande svenska mästare, och vars supportrar uppenbarligen fäst så stor vikt 'vid en sketen kvartsfinalsvinst' att dom påpekat utgången av denna cirka 35000 ggr under säsongen. Men, det är klart. Det var ju då det.

spud: Men jag måste inflika att du är en fantastiskt god förlorare. Du har såväl gratulerat till segern, poängterat att du är ledsen över ditt eget lags uppträdande samt haft vänligheten att, gång på gång på gång, ge din syn på våra framtidsutsikter i detta slutspel. Alla dessa tre faktorer drar verkligen åt samma håll och gör att summeringen av dig som person blir: en god förlorare, den där jäkla spud!!1

spud: Vi vill att ni ska vara precis som ni är. Däri ligger svaret på alla dina frågor.
F ö har jag inte riktigt tid att koncentrera mig på ett fokuserat svar. Jag håller på med 'modolidbingo'* i grannboken.

*Modolidbingo: tjugo inlägg i rad av knaskamilla med andemeningen 'lustigt, jag är inte ledsen alls för förlusten. Vad tråkigt och provocerande det måste vara för timråsupportrarna?'

spud: Det är verkligen tråkigt att du inte är ledsen. Verkligen. Nu känns det nästan som att den här segern inte var värd någonting. Eller, seger och seger...Modo ville ju inte vinna. Då kan man ju knappast kalla det här för tävling ens. Låt oss i stället benämna det 'den fega, ovärdiga tillställning som det patetiska Timrå och dess icke-ödmjuka supportrar fann en obegreplig tillfredsställesle av att deltaga i'. Okej med dig?

Nu är det ju inte bara du som är oledsen och obitter. De flesta av dina modolidbröder och -systrar ger uttryck för samma sak. Ni vann ju guld ifjol, och fastän ni garvade åt alla idioter som häpnadsväckande nog talade om 'mättnad' inför serien, så gör ju den guldmättnaden - som ni aldrig känt dårå - att ni fortfarande är så nöjda att en sån här sorti är att jämställa med en 3-4 - förlust i omgång 29. Gäääsp. Man kan bara garva åt oss timråiter som kan lyckas finna ens ett korn av njutning i det här. Hoho.

Sen, ärligt talat: kan man ens se det som en förlust om det 'vinnande' laget bara består av en massa finnar och annat otyg? Är det inte betydligt bättre att åka ur direkt, om man gör det med sina egna heart-of-hockey-brinnande ikoner såsom Svartvadet (kaptenernas kapten!), Sundström, Hedin och Salomonsson? Och hur mycket extra cred (= betydligt större glädje än futtiga, kortsiktiga framgångar) ger det inte att kicka menlösa hockeylegionärer som Kuusela, Döme, Morrison och Blatny till förmån för hemvävda bullarna Wernblom och Warg?

Nä. Jag tycker att det är ni modolider som går moraliskt segrande ur den här striden. Och kolla på supportrarna. Ni som var närmast under av ödmjukhet, välvilja och förståelse i fjol och...så tvingas ni mottaga hån från såväl timråklack som hockeysnackare. Ovärdigt. Jag kan bara böja mitt eget huvud i skam. Visst kanske ni skrek/gjorde någonting någon gång i fjol eller skrev tvåhundratusen smädande inlägg, men...det kändes befogat. Det var annorlunda.

Så. Hur man än vänder och vrider på detta så är det ni som är segrare spud, inte vi. Och det känns så förbannat jobbigt. Fan!

Beklagar sorgen, modoiter. Men som man säger: hellre ni än jag.
Kan vi inte enas om att ge fan i varandra i nästa års kvartsfinal? Det är dags att lyfta den här traditionsenliga länsdrabbningen till högre höjder.

RTS: Håller med. Även om modoliderna verkligen visade hur lågt en ribba kan sättas förra året, så...var större. Eller, om inte det argumentet får effekt: det svider betydligt mer om man är storsint. Låt dom brottas med sina känslor själva.

Är helt mör i kroppen, huvudet, själen...detta var helt sjukt. Nu känns det verkligen som den stora, feta revansch för fjolåret som man så hett suktat efter. Oerhört fruktansvärt då, lika underbart nu.

Sett över hela serien var det aldrig något snack. Modo kom aldrig upp till förväntad/fruktad standard. En stor anledning till det stavas Timrå. Alla Challe-belackare: jag dömer er enhälligt till en månad med Challes slutspelsfrisyr. Bär den med skam och ödmjukhet. Han fick timråspelarna att gå på vatten.

Kan inte tänka framåt nu, vill inte. Den här karamellen ska sugas på, vältras runt i munnen tills varenda liten smaklök stimulerats till synapskollaps. Ah. Frid.

Unfuckin' believable! Så jävla underbart! Detta mina damer och herrar är hockeypoesi! Timrå spelar exakt så som jag hoppades att man skulle göra: med tålamod, kyla och...denna jävla effektivitet. Sanslöst!
Avsluta jobbet nu!

Bra förstaperiod av Timrå. Avvaktande från båda håll, Timrå ser beredda ut. Detta blir en rysare.

Fan, nu börjar man bli sådär fånigt nervös igen. Slutspel är verkligen fruktansvärt. Men, jag börjar så smått känna förtröstan. Jag kan inte tänka mig annat än att Timrå gör en riktigt bra match i kväll. Sen om det räcker till seger är en annan sak. Gör man dock sitt yttersta och spelar med lite kyla den/de matcher som är kvar är oddsen givetvis på rätt sida. Modo kan inte åka på en enda mina. Och dom har då fan inget psykologiskt övertag tack vare att dom vunnit match ett med kniven mot strupen.

Jag tror att det tar slut i kväll.

Schyssta nerver det var här inne, då. Ett desperat, dödssprattlande Modo tar en match med kniven mot strupen och inläggen här handlar om att 'buhuuu, nu tappar vi detta, jävla skitspelare'. Coolers, som man säger.

Men visst. Jag var helt vansinnig under matchen i går. Backlunds tavla var...fanimej inte snygg. Helt fruktansvärt. Och Hahls nonchalanta inbromsning och dräll vid rödlinjen samt Timrås obegripliga spela-fast-sig-i-egen-zon med tillhörande Koskinen-pet...hualigen. Fan inte semifinalklass på det agerandet.

Likväl: Ett styrketecken att man trots allt var så med i matchen som man var. Modo var riktigt bra. Nu spelade dom verkligen med passion. Knappast förvånande, med tanke på det bruna läge man befinner sig i, och de bleka insatser som lett dit. Nu lirar man för hedern.

I kväll gäller det, verkligen. Modo kommer förmodligen kunna uppbåda aningens mer desperation och hunger än Timrå. Timrå slåss trots allt inte för livet. Därför är ledorden: kyla, noggrannhet och tålamod.
Sortera lägena att fylla på med backarna bättre. Lira mindre smånätt vid inspel i anfallszon. Ner med puckarna djupt och jobba. Stå upp i mittzonen.

Modo har tidigare, med klen framgång, försökt få ner Timrås speed. I går lyckades man, till stor del beroende på att man själva var aningens rappare och kompaktare.
Nu vill jag se Timrå ta lite mer hänsyn till Modos spel, redan från början. Sänk deras jävla fart i mittzonen! Även om det innebär ett något defensivare grundtänk - och därigenom en något lägre speed - så...vill jag verkligen inte se en shoot-out fest i kväll. Timrå kommer inte att kunna kontrollera en sådan. Glöm match 2 och 3. De är historia. Njut av känslan av hur sköna de var att spela, men...den tiden är förbi. Nu måste Modo stoppas med andra medel. Kyla, exempelvis. Det är en lyxfaktor som endast Timrå kan använda sig av. Utnyttja den.

NuMo: Jag är en mes. Skrev precis - och raderade innan sändning - ett långt, spydigt inlägg. Vet inte om det är ett ålders- eller nuttenutt-god-vinnare-syndrom, men jag vill inte utdela kickar åt modolidhållet just nu.
Kvartsfinalserien lever. I morgon är en annan dag.

Börjar bli lite krystat att hitta på anledningar till att den här kvartsfinalserien fortfarande är ett krig med oviss utgång, men...än har som bekant inte Warg sjungit.
'Den som accepterat sitt öde är den farligaste motståndaren', som Tor Modéen hade för vana att uttrycka det. Modo är i princip ute, and they know it. Och därmed har dom egentligen ingenting kvar att förlora.

Än kan det gå åt helvete. Om Timrå helt plötsligt börjar fuska och förlita sig på Modos fortsatta sugighet kan det straffa sig direkt. Dom måste hållas kort. Och vi måste utgå från att dom kommer att kasta sig ut som svultna tigrar på isen, redo att offra varenda ben i kroppen för ett inlägg i offensiv zon.
Läser man modolidboken vill man ge sken av a) ingen bryr sig om hur det går i den här kvartsfinalserien eftersom man, gääääsp, fortfarande är så blassé efter att ha vunnit guld, samt givetvis b) att det inte är konstigt att Timrå ser bra ut eftersom Modo är så genomusla av alldeles egen kraft. Något ligger förmodligen i det senare (det förstnämnda tror vi också på, så klart. Det är inte alls en psykologisk försvarsmekanism, nä-ä då).
Modo har varit svagare än befarat, och dom har inte alls haft något att sätta emot Timrå. Till stor del beroende på att Timrå verkligen gett allt i alla situationer där ute. Fortsätter Timrå så och möter ett Modo som plötsligt fått en Lidnersk knäpp, så...har man fortfarande en god chans att vinna. iktigt god, till och med. Är man inte förberedd däremot, så smäller det. Och har det smällt en gång kan det smälla en till. Och med 3-2 i matcher är serien riktigt obehaglig igen.

Så, Timrå. För hockeyns och estetikens lagar: avsluta jobbet.

Wayne Gresky: 'Och Gud sakade på huvudet åt de ojämna styrkeförhållandena och delade nya lag' ?

250kg kärlek: Tror inte heller Wernbloms frånvaro får någon större negativ modolideffekt. Han har varit ganska menlös spelmässigt, och degraderades ju sist till fjärdekedjan. Skön manöver dock av Andersson, när han flög upp i ansiktet på Wernblom visste/hoppades han att det skulle smälla. Ridå Werner.

Annars känns det lite märkligt just nu. Dagen efter, liksom. Serien känns smådöd. Hoppas nästan på att Modo ska sprattla till i morgon och sätta lite press. Nästan. Mest av allt hoppas jag på en klinisk avrättning och omladdning för semi. Ur det perspektivet vore det bra med lite längre återhämtning. Dessutom ökar givetvis respekt-kontot inför semin. Att smiska upp mästarna i fyra raka skickar sköna signaler.

Fantastiskt, Timrå! Finns egentligen ingenting att tillägga. Modo gavs inte ens aningens skugga av en chans. Förnedring. Jag är chockad, fanimej.

Seriöst: dela nya lag!

RocknRolf2: Håller med, Tenkrat är fantastisk. Men vad säger vi om Hynning...fortfarande säsongens flopp?

Unfuckin' believable! Vilken jävla hockey Timrå levererar. Blev lite nervös när Wernblom fick 5+20. Givet att det skulle bli ett fjuttigt PP och en farlig temposänkning efter det. BP:t därefter såg lite lojt ut. Men, 5-3 och pang! Timrå äger Modo fullständigt. Fullständigt!

fighter: Lugn nu. Än har inte Warg sjungit.

Bra förstaperiod. Intensivt spel från båda lagen. Men finnfemman...jisses. Powerplayet dom presterade var bland det svettigaste jag sett. Precis en sådan förstaperiod jag hade hoppats på. Modo försöker och försöker, men Timrå avväpnar och rinner igenom åt andra hållet gång på gång.
Detta är helt vansinnigt.

Fortsätt hålla i taktpinnen nu i andra. Harald var inne på det själv innan match - att Modo varit Timrås hundar så här långt i serien. Måste ha smärtat de modolidhjärtan som gärna vill se oss som hyndor. Face it, boys: ni är våra prisonbitches.

Aahh...magsmärtor redan. Nu kör vi!

FairPlay: Jag är absolut en stugsittare, ja. Har inte sett en hemmamatch på två säsonger. Shoot me. Mycket snack, lite innehåll? Nähä. You go, Einstein!

Vaknade onödigt tidigt i morse, första tanken: 18.30 smäller det. Andra tanken: 18.30 smäller det.
Är sjukt nervös redan nu. Som andra - och jag själv - varit inne på: just nu finns inga tecken som tyder på att Modo ska kunna vända den här serien. Men, och ett jävligt viktigt men: vi har inte sett hur kvällens drabbning artar sig än.

Visst har det funnits en mättnad i Modo. Man har varit lite bekväma, gnällt på domaren när det gått emot och lagt onödig energi på de spelare som varit skadade och inte kunnat spela. Typiska tecken på ofokusering. Jag tror att en stor anledning till valet av Timrå i kvarten var behovet av väckning. En matchserie som man hoppades skulle ruska om, engagera och få de modolidiska adrenalinpumparna i topp.
Nu har det inte riktigt funkat. Hittills. Vändningen och suddenförslusten i första matchen var ett dråpslag som man inte riktigt var psykologiskt preparerade att hantera. Något som också kändes av på förhand, därav min känsla att Timrå skulle plocka även andra matchen om man lyckades nita den första.

Men, men, men. Nu står vi vid kvartsfinalseriens absoluta nyckelmatch. Om Modo haft svårt att riktigt tagga upp tidigare tror jag - tyvärr - inte att så kommer vara fallet nu. Man har plötsligt insett ett jävligt besvärande faktum: torskar vi denna är det i princip godnatt. Mättnad finns inte längre som en skön timråfaktor. Modo kommer kämpa för sin heder. Man måste vinna.

Kan omöjligt sia om matchens utgång. Naturligtvis är starten viktig. Modospelarna kommer drabbas hårdare av ett/flera mål i baken tidigt, och gynnas mindre av det omvända. Det timråitiska självförtroendet är så klart högre. Aber, aber, aber: Modo är ett jävligt bra lag. Man är - när man spelar på topp och får matcherna dit man vill - fruktansvärt jobbiga att slå.
Återigen: minns förra kvartsfinalserien. Om och om igen lyckades man stå emot en långvarig timråpress för att därefter nita obönhörligt när en egen chans dök upp. Och jag är fortfarande livrädd för deras powerplay. Hittills har dom underpresterat i denna spelform. Men grundtendenserna är livsfarliga. Kolla in hur Timrå agerar när modoliderna börjar lira runt. Man är hyfsat nervösa. Boxen krympt till minimum för att förhindra Wernblomska obehagligheter, samtidigt som Modo bara väntar på att få köra sina inövade lira-genom-slottet eller släppa-på-första-stolpen-från-bakom-mål-varianter. Dom har en hel arsenal av hemskheter, and they know it.

Sedan har vi då de faktorer som faktiskt talar för Timrå. Om vi bortser från de psykologiska som följer matchseriens utfall så här långt, så...finns det sköna grejer. Målvaktsspelet givetvis den första. Krizan har varit kass. Liras förmodligen skadad, och har inte alls fått något flyt i spelet.
Backspelet en annan. Timmander saknas löjligt mycket. Nu finns det visserligen chans/risk för att han lirar i kväll, men...det känns lite krystat. Matchformen givetvis allt annat än optimal, och det vibbar 'vi tar en rövare' big time. Det sas väl t o m rent ut att han knappast skulle ha varit aktuell om läget i matchserien varit annorlunda. Men vad annat kan dom göra? Hållberg borta, dessutom insjuknade Hedin sist. Förmodligen är den senare inte med. Tribuntsovs lirade helt huvudlöst i Övik och är en ständig livsfara för det egna laget. Här har man enorma problem. Sköna problem.

Sedan givetvis forwards. De tunga pjäserna - Sundström, Svartvadet, Skröder m fl - har inte visat mycket hittills. Dock: detta sätter jag upp på mättnadskontot. Jag tror inte att den här faktorn kan räknas in på det timråitiska plussaldot längre. Dom kommer att stå upp i kväll. Och det är här grunden för min nervositet ligger: hur mycket kommer detta betyda? Svartvadet är en grym lagkapten, när han verkligen brinner. Är det någon som verkligen kan få ihop modolidstyrkorna så är det han. Gör han det, då ställs Timrå inför en riktig utmaning. Då är det 'Slaget om Västernorrland' as we know it, igen.

Min förhoppning är dock den givna: Att Timrå kan trycka på, fortsätta med sitt flyt i spelet och inte ge modoliderna ens den yttersta leden på lillfingret. Pang, bom, stenhårt - trenoll i matcher. Fatta att det faktiskt, jävlarimej är möjligt. Låt oss hoppas på att Timrå har medel mot allt djävulskap modolidlägret kan hitta på i kväll. Vi ska ta dom. Vi ska fanimej ta dom. Hämnd!

Frazze: Håller med. Krizan har verkligen varit en drömmålvakt så här långt.

Selina: Själv gillar jag dom, eftersom dom så precis beskriver hur den här matchserien faktiskt ser ut. Modo är riktigt i gungning. Ingenting har övertygat, och förutom det rent spelmässiga (svagt backspel, uselt målvaktsdito, iskalla forwardscentralfigurer) ser verkligen laget disharmoniskt ut. Det klagas som fan på domaren, och det hängs med huvuden när det går emot. Och när Krizan ligger och sakta avlider i eget mål bevärdigas han inte ens med en blick från sina 'kamrater'.

Någonting ä r jävligt fel i Modo. Nu måste dom ta sig samman. Det kommer att krävas en enorm kraftsamling om dom ska plocka - till att börja med - nästa match. Tyvärr för delas del är det inte ens säkert att eget kunnande räcker. Timrå ser riktigt, riktigt vassa ut. Även om Modo nu gör en kanonmatch kan Timrå likväl plocka hem segern. Och då är det givetvis Läge: Brunt i det övikska lägret.

Ska bli så intressant att se hur morgondagens match gestaltar sig. Nu är det risk för att det brakar loss rejält, på alla plan. Timrå har ett skönt flow att glida på. Fortsätter effektiviteten i, framför allt, PP så kan man bitchslappa Modo rakt in i gnäll-mecka. Där en vevande Wernblom, misconduct-tjafsande Sundström eller crosscheckande Skröder drar täcket över sig själva alldeles.

Givetvis ska Timrå ta initiativet redan från början. Men: det måste ske med en smula eftertanke. Modo lägger naturligtvis upp sin game-plan efter ett sådant scenario. 'Håll tätt första tio, sen äter vi upp dom bit för bit när dom börjar krokna'. Det har funkat i kvartsfinalserier förr. Å andra sidan - då läckte man inte lika flagrant bakåt. Nu finns det risk för att en tiominuters timråpress faktiskt resulterar i såväl ett som två mål i modolidrumpan. Och då är det partyhatt på, natürlich. Men, återigen: lite tålamod vill jag se. Man kommer inte att kunna behålla samma tryck hela matchen. Däremot är det av absolut största vikt att man behåller sitt psykologiska övertag hela vägen. Går man ut stenhårt, misslyckas med att producera och sedan långsamt kroknar så är det Modo som växer. Det är livsfarligt.

Dock: låt oss hoppas på att trenden fortsätter. Modo suger, Timrå rockar. Då blir det en gemytlig afton i morgon också.

Krizan, ja. Garvade ordentligt åt den absurda situationen som El Maco var inne på. Ja, alltså inte åt att Krizan hade ont. Men åt att ingen enda modospelare ens iddes åka fram och kolla hur det var med honom. Han bara låg där under målkameran som en höstseg skalbagge och vred sig i sin ensamhet. Sällan har ett sedelärande uttryck (hint: pojke, varg) fått en så träffsäker skildring.

Noterar, med en puls fortfarande allt annat än hälsosamt hög, att min profetia inför kvartsfinal 1 håller. Timrå vann första och följde upp med en drypsäker viktoria i afton. Men: det är på lördag det gäller. Förlust där, och Modo bryter tillbaka serven direkt. En klassisk holmgång att vänta. Tyckte matchen blev förvånansvärt snäll, även om det började hetta till lite i sista. Coolt av Wernblom, eller nåt.

Första peridoen underbar att skåda. Pang-pang. Dessutom två i ramen. Ren avklädning. Lite onödigt försiktigt i andra, vilket gav Modo det tillfälle dom behövde för att flytta fram positionerna. Pärssinens aktion det som blev tungan på vågen. 1-3 gav nerver, men i tredje perioden låg man betydligt bättre i banan och kunde kontrollera modoförsöken.
Och vad fan har hänt med PP-spelet? Är det fem på två matcher nu? Sanslöst. Nu har vi - eller har i a f haft i de här två matcherna - precis ett sådant vapen som man behöver för att stänga butiken.

Som sagt: sjuk match att vänta på lördag. Modo måste upp ett antal snäpp. Frågan är om man kan. Det förnekas bestämt att det finns någon form av mättnad i laget, men...nog ser det aningens bekvämt ut. Och det närmast absurda gnället på domaren i varje jämrans avblåsning vibbar disharmoni. Dom trivs inte alls i den här kvartsfinalserien.

Som sagt 2: Krizan måste vara tämligen seriöst skadad. Fysiskt, alltså. Han silar väldigt behagligt, släpper märkliga returer och beter sig allmänt virrigt. Tror knappast att det är en nackdel att spela Zaijkowskivoskiwj i det här läget. Varken för Timrå eller Modo.

Vad gäller spelarbetyg i Timrå, så...känns helt onödigt. Detta är ett lag som spelar. en fet jävla maskin som bara går in och kör. Jag blir faktiskt rörd till tårar av det jag bevittnar. Detta är en helt ljuvlig tid. Och, som jag alltid brukar säga: hockey är en underbar sport!

Slutligen - ett stort jävla men i allt detta: inte ett jävla skit är vunnet än. Två matcher är två matcher. No more, no less. Nu laddar vi om.

Messiah: Jag tror att det är precis så som Sanny säger. Om man vet att någon har ont i axeln så sätter man in en tackling där om tillfälle ges. I själva tacklingens syfte ligger liksom att få motspelaren ur balans, orsaka en smula smärta och få personen att känna efter och bli lite skrajsen.
Om man verkligen månade om motståndarens väl och ve skulle det givetvis inte tacklas allt. Den som ger sig in i en kontaktsport skadad får helt enkelt försöka hålla sig undan så gott det går. Annars bör man stå över.

Och, notera: detta har ingenting med ojustheter att göra. Tacklingar tillhör sporten. Jämför det med en tennisspelare som har ont i ljumskarna vid sidledsförflyttning. Tror näppeligen att hans motståndare skulle hålla igen sina vinkelbollar för den sakens skull.

Skarin: Jag tror att Timrå har jävligt goda chanser att plocka hem aftonens drabbning. Man fick en nödvändig seger hemma, och man tog det på ett maximal-boostande sätt. Nu är det Modo som måste vinna för att inte skänka bort sitt - på förhand - initiativsöverläge. Håller dom sin serv så vinner dom. Det är den känslan dom gått runt med de senaste dagarna. Därför vore det så löjligt perfekt att direkt plocka dom ur den mysiga fantasivärlden.

Och, som sagt...fanimej om det inte vibbar enbart positivt inför kvällens match. Jag gillar att:

- Modo fortfarande har problem med backsidan. Timander var en gigant ifjol. Nu får han lalla i båset istället. Perfekt. Lägg därtill en möjlig ytterligare frånvaro på Hållberg.

- Skröder var helt menlös i förra matchen, och att Salomonsson tvärdog efter första perioden.

- Krizan agerade ännu märkligare än vanligt sist. Snubben kan helt enkelt inte vara riktigt kry. Skjut, skjut, skjut pöjkar. Utdelningen kan bli oväntat stor.

- Jag har lätt att föreställa mig modoliderna som varandes en smula mätta. Man har tryck på sig, man vet att saker och ting kan ordna upp sig på de mest märkliga vis...och man har en publik som inte kan leva med tanken på någonting annat än en kross av deras storspöke #1.
Lite sköna marginaler åt timråhåll från början, och jag tror att dessa faktorer hamnar i ett besvärligt konfliktläge till varandra.

- Timrå känns jävligt fokuserade. Kan inte riktigt sätta fingret på vad, men jag tycker att Timrå går in i detta slutspel med en ny, mer dödlig beslutsamhet. Lite mer allvar, lite mindre tvekan. Jag tror att man kommer att kunna plocka fler procent positiv energi ur truppen än man gjorde under förra serien. Det känns så.

Så: jag är förhoppningsfull inför kvällen. Nu är detta hockey, och Modo är som bekant alltid Modo, men...det ska bli så löjligt häftigt att bevittna att jag knappt kan verbalisera det. Och jag tror, om nu Timrå tar ledningen och får jobba på den en period eller så, att bomullshandskarna åker av. Den här serien kommer inte vara myselimys särskilt länge till. Vinner Modo tror jag att den håller sig en match till. Men då smäller det i Timrå på lördag. We've aint seen nothing yet.

Shadar Logoth: Efter alla rödvinsfilosofiska nätter vet jag att man inte kan vara säker på någonting. Så det är fullt möjligt att du är jag. Grattis i s f, ety då mår du jävligt gott. Eller jag.

Natti natti, my fellow tikare. Låt oss sova den mest njutningsfulla av sömner. Hockey är en av de bästa uppfinningar mänskligheten mäktat med.

NuMo: Thinner? Sjöberg tittar på bortaklacken och tänker: där är sugrören, var är spriten?