Kring alla dessa diskussioner om klubbens vara eller icke vara känner jag att jag vill lägga in min syn på det också.
Jag är född och uppvuxen i Östersund och lärde mig att älska Timrå när de kom upp i elitserien 2000. Jag kan inte minnas att jag ens kände till Timrå som ort innan dess. I öster var det ju Sundsvall som fanns. Norr om det Härnösand och ännu längre upp Örnsköldsvik. Det är inte förrän på senare år som jag, genom dessa forum, lärt känna Timrå som ort mer. Och det ger inte så himlans mycket kännedom om orten i mitt huvud.
Numera har jag hamnat söderut pga studier och arbetstillfälle. Men det jag vill säga med detta är att jag troligtvis inte ens vetat om att Timrå fanns om inte klubben existerat. Jag menar att Timrå som ort får så otroligt mycket mer PR (även om det nu är mycket negativt kring klubben) än om klubben inte funnits. De måste försöka värdera in detta i det hela som pågår nu. Jag är i alla fall ett exempel på en person som har Timrå IK att tacka för att ha lärt känna Timrå som ort och det tror jag gäller bra många fler personer, framför allt de som bor i den södra tredjedelen av landet. Utöver denna abstrakta faktor så försvinner, som andra här har sagt, mycket intäkter till kommunen om klubben går i graven. Jag förstår att kommunen och dess invånare som inte brinner för klubben är trötta på klubbens ekonomiska bekymmer men snälla, tänk längre än pengar. Vad hade Timrå varit idag utan klubben?
Dundrade hem genom dimman från Södertälje i den franska bilen. En knastrig men högljudd bilsterio på repeat.
Tre låtar. Tre budskap. Timrå Hej, Rammsteins Du hast och Avery Watts med ENOUGH!
McDonalds i Strängnäs. Tjejen i kassan såg ut som hon ville ligga med någon av oss tre timråtröjor som klev in genom dörrarna som i en dammig westernfilm. Även om jag inte längre kvalar in i den ”liggaklicken” fanns där åter lite klassisk magisk TIK-energi som i alla fall fanns förr.
(Alltså på den tiden ungefär när Bulla åkte med supporterbussen till Bofors innan Elitserien)
Nu nöjde vi oss med att drömma om rödvita piratskepp i bollhavet och smaskade snällt i oss våra hamburgare innan vi fortsatte vårt lilla segertåg hem.
I trapphuset öppnade min märkliga VIK-granne dörren. Han såg eländig ut och väste hest:
- Kom in på en stänkare.
Jag klev på. Fick en kall oktoberfestöl i brist på skumpa. Därefter öppnade han sitt hjärta.
Tydligen hade hela VIK-laget låst in sig i omklädningsrummet flera timmar efter gårdagens förlustmatch.
- - Kriiiiiiiiiiiiiiis.
Mumlade VIK-grannen lågt mellan de ymniga klunkarna av dålig whisky.
Innan han nästan somnade rödgråten och uppgiven över en hög med tomflaskor insåg jag att knäckta grannen även försökte tala om att VIK snart möter Timrå… Och att han på något vis kände skräck inför framtiden…
Jag tröstade honom med några värmande ord:
- - Ta det lugnt. Västerås är favoriter. Lyckas vi göra en bra match är vi nöjda. Känn ingen press!
Innan jag lämnade lägenheten kom frågan:
- - Jo just ja. Timrå lirade väl även i kväll? Hur gick det?
Den finaste formen av hockeyångest.
Han spydde när jag stängde dörren.
Anton Axelsson kan man lita på.Från Aftonbladet:
UPPLEVELSEN
– När fansen i Timrå sjöng ”Ja må han leva” när jag fyllde år. Jag trodde inte ens att de visste vem jag var. Det var fräckt.
Bragd-Birger:
Hoppas ni fixar det, vi om några vet vad ni genomlider. Lycka till alla timråiter, menar det.
*Pausaaaaaarrrrrgggghhhh*
Jag har fan inte klarat av den här degraderingen så bra mentalt och inte heller klarat av att besöka hockeysnack. Nu har jag vant mig vid tanken och tänkte hänga med här igen. Men läser inte ikapp. Så jag vet inte vad folk tycker och tänker.
Min syn på läget:
* Jag accepterar att vi är allsvenska. Jag dör inte om vi strävar på i serien några år och laddar om och rustar laget för ny elitsatsning när tiden är modig.
* Jag är ingen anhängare av tanken att vi INTE skulle kunna bli ett elitserielag igen. Oavsett spelort. Vi ligger inte ljusår efter de andra klubbarna i intäktspotential och har snarare lite uppsida i kostnadsmassa jämfört med vissa. Om vi ska prata ekonomi bara. Sen är det så att smartast och duktigast vinner i längden. Gör vår styrelse och klubbledning bästa jobbet så får vi med tiden bästa laget på isen.
* Jag är djupt orolig över ekonomin på kort sikt. Men om det blir koll på läget så vet alla vad de har att jobba utefter. Jag tror merparten fans och sponsorer hänger med (även om kakan blir mindre). Jag känner bara att mitt engagemang blir starkare i motgång. Jag kanske inte brinner mer för att se sämre hockey men jag brinner mer för att göra allt jag kan för att rädda och utveckla föreningen.
* Nu är det slut på tycka-synd-om. Nu är det jävlar-anamma!
Kan någon förklara VARFÖR den allmänna uppfattningen är att vi inte skulle ha en suck att åter ta steget upp i ES inom de närmsta 10-20 åren? Det är inte 80-tal längre.
Varför ska det hela tiden bölas så jävla mycket? Varför har Timråsupportrarna så oerhört lite stolthet i kroppen annat än när det ska munhuggas med Modoiter?
Om det nu kommer ta 10-20 år, hur kan en förening som Rögle åka ur för att sedan gå upp igen två säsonger senare?
Det är just detta som stör mig allra mest med att vara Timråsupporter. Denna konstanta passivitet, att sitta och bara titta på samtidigt som föreningen förfaller. Det är ett jävla gnäll på ledningen på INTERNET, men inga krafttag tas. Årsmötet är lika glesbefolkat som vanligt. "Jaha, det var ju kul att få tillhöra Elitserien ett tag. Men nu är det över. Då får det vara så."
Vart är glöden? Det är inte direkt så att vi är en förening utan anor och kultur. Vi har ett försprång gentemot andra, färskare, klubbar. Vi har tillhört Elitserien i 13 år. Det har hunnit byggas upp ännu en generation med Timråsupportrar som garanterat är större än den som fanns innan vi gick upp. I Sundsvall så är Timrå IK det självklara laget att hålla på bland kidsen. Så var det inte under 90-talet.
Åren med Lill-Kenta var roliga, men jag vettefan om dom inte förstört ännu mer. Detta tjat om ödmjukhet har förstört hela föreningen känns det som och då syftar jag mest på supporterskaran. Det skadar inte att våga vara uppkäftiga. Det är just detta som gör att jag aldrig någonsin trott att vi skulle kunnat vinna SM-guld, trots stolpträffar och tappade skenor i SM-slutspel. Vi viker ner oss. Tappar vi inte skenor så hittar vi andra vägar att förlora. "Timrå IK är det svenskaste vi har" brukar jag tänka ibland.
Det är nog ungefär här som jag känner att degraderingen kommer göra nytta. Om man löser ekonomin (med eller utan vår hjälp) så har vi en god möjlighet att få tampas i toppen av Hockeyallsvenskan och bygga upp ett självförtroende igen. Då kan vi våga börja ställa krav igen. Jag vill aldrig mer förknippa Timrå IK med snällhet och artighet. Jag vill aldrig mer se klacken stå och applådera laget efter en förlust där man vikit ner sig. Om vi aldrig tillåter oss att visa äkta känslor så tror spelarna att vi inte bryr oss. Dom, legoknektarna som gör 1-2 säsonger här, blir mer besvikna efter en förlust än vad vi supportrar blir.
Vi, vi sitter och grinar över att inte spelarna tackar klacken efter en mycket oroande förlust borta mot Västerås. Hur i helvete kan man som klackmedlem känna besvikelse över en sådan sak? Det är ju DU som supporter som ska älska den här föreningen allra mest. Du ska vilja spotta på laget efter en sådan förlust, istället så vill du se ett gäng gamnackar pliktskyldigt stå och klappa med klubban i isen för då är du nöjd. Jag hatar att det blivit såhär.
Hälge: Man märker verkligen hur klubben har skärpt upp sitt tänk kring vilka signaler man vill sända ut. Det här är ju ett klockrent besked såhär dagen innan en KS-premiär. Mycket bra. Det har säkert varit klart sedan ett tag.
Jag hoppas att man så fort klubben börjar komma på fötter anställer personal som har ännu bredare kunskaper inom sådant som PR. Det skulle nog kunna göra mycket i en förening som Timrå IK där sådant varit eftersatt i alla tiders evighet.
För övrigt så förtjänar Hallin mer respekt än vad man någonsin kommer kunna ge honom.
Nu vill jag se att ALLA supportrar ställer upp och går på Kvalserie-matcherna! Minst 5000 ska det vara första hemmamatchen!
Matt Murley, må din säd spridas över hela Sundsvall.
Tänk om vi skulle hålla detta. Det vore roligt.
Rooster23: Satt några äldre herrar och ondade sig över Nordgren som de ansåg "tydligen" skulle vara så mycket bättre än han är. Slö på skridskorna, speldum, en riktig besvikelse...
Pojken som satt bredvid mig (som antagligen hört pappas muttrande) vände sig om till dessa herrar och sade: "-Ursäkta mig mina herrar, men ni har aldrig varit på hockey va?"
Skön pojk och alldeles rätt ute dessutom.
Blizzard: Jag ställer mig frågan gång på gång: kan vi förvänta oss så mycket bättre spel av det här laget? Sett till spelamaterial ska vi ju ligga sist eller nästsist. Men Montén har funnit ett sätt att komponera samman det här laget på ett mycket bra vis. Nu krigar alla för varandra på ett sätt som gjort att jag inte missat en enda hemmamatch. Jag tycker det är uppriktigt sagt roligt att gå på hockey igen.
Jag går inte dit för att se en massa överbetalda saker som svänger omkring sådär snajsigt eller tuggar tandskydd helt otroligt coolt. Nu går jag på match för att jag får se ett krigande lag som vägrar vika ner sig och som känns mer och mer homogen ju längre säsongen lider. Nu längtar jag till nästa match i tron att vi vinner den. Vi har en tränare som har en klar spelidé som spelarna håller sig till obönhörligen.
Jag vet att vi kommer att kriga därnere, att vi kommer få det tufft att klara oss utan kval. Det kommer bli fight ända in i kaklet. Men, å andra sidan, så ska man inte på något sätt räkna bort det här laget om det går längre än så. Detta måste vara en motståndares mardröm då man vet att man inte gör så många fler mål än 3-4 och att man därför inte får bjuda på speciellt mycket. Vi är enormt täta i försvaret och får vi bara till det, att några spelare får göra mål, ja då kan ju målskyttet släppa också.
Nej, jag är positiv. Oerhört tillfreds med vad det här laget visar. Ett på förhand degraderat elitserielag får den största tvivlaren är så sakteliga börja ångra sig.
Me like!
Dagens sommarsketch:
"Två spelare i Timrå började bråka. Robinson brottade brutalt ner Friberg. Förbi lufsade Kolan och utbrast förtjust: "Mat på Max!"
Mattias Karlsson kommer alltid vara illa omtyckt av de klubbar han lämnar.
Han har ju snackit skit om både Timrå & Brynäs flera gånger på sin twitter.
FYFAN vad kul det ska bli att spela matcher som verkligen betyder något. Det här ska bli hur kul som helst, släpp allt som har med rädsla och ångest att göra och njut istället.
Vi har 10 matcher framför oss. 10 matcher som kommer betyda oerhört mycket för Timrås framtid. 10 matcher som alla kommer vara lika viktig. 10 matcher där varje moment och varje sekund i varje match kommer vara lika rolig och spännande.
Vill ni missa när Timrå klarar elitseriekontraktet? NEJ! Klart som fan alla ska till Leksand, redan 77 stycken anmälda och snart är det fullt. Nu jävlar är det vi mot världen. Ingen tror på oss förutom vi själva. Tillsammans ska vi klara det här och tillsammans ska vi visa att vi har Sveriges bästa fans. Vi har halkat efter lite på supporterfronten de senaste åren och i ärlighetens namn har Modo kommit ikapp och även förbi oss. Men jag vet att när vi är som bäst har vi bland Sveriges bästa supportrar. Nu ska vi upp i samma nivå som för 5-10 år sedan när Skarin trummade och Jimmy Hamrin skrek så högt att man ibland trodde att inälvorna skulle ploppa ut ur munnen på honom. Skit i om de brevid dig står tysta, börjar du skrika hänger dom på, jag lovar dig.
VI MOT VÄRLDEN!!!!!!!
NU JÄVLAR KÖR VI!!!!!!
BlackBay: Jag är en stolt Timråbo med mina ideologska rötter i kommunen. Jag älskar den här platsen på jorden fastän jag mellan varven gnäller också och längtar någon annanstans. Inte bort - märk väl! Jag har tillhört den där minoriteten av bakåtsträvare en gång i tiden. När jag hade onda ögat åt allt utanför kommungränsen och ständigt pissade revir. Jag har fortfarande en stark känsla för bygden och försöker så långt det är möjligt stå upp för mitt Timrå. Men samtidigt får man inte stagnera heller och stirra sig blind på vad som en gång har varit. Tiderna förändras sannerligen. I en rasande fart numera. Vi har inte längre råd att stå kvar på perrongen med mössan i hand och bara se tågen susa förbi på Inlandsbanan. Vi måste agera kraftfullt men samtidigt också plocka bort skygglapparna och vänja oss av med det här förbannade bytänkandet. Visst är det en vacker tanke i teorin. Men den fungerar inte i praktiken. Åh visst är det vemodigt att inse att Timrå IK:s framtid inte längre kommer finnas kvar i Sörberges utkanter. Men vi måste nyansera oss och vara lite innovativa. Ta nya djärva grepp och inte bli stillaståendes och hänga läpp.
Timrå Kommun är en "sovstad" till Sundsvall. 6 av 10 Timråbor pendlar till annan ort dagligen för att säkerställa sitt levebröd. Hur många av A-lagsspelarna i Timrå betalar kommunalskatt i Timrå? Du kan räkna dem på ena handens fem fingrar. Signalerar inte detta er något Timråbor?
Vi måste ta hjälp av storebror! Vi skall behålla vårt varumärke. Men matcherna skall spelas i Sundsvall.
Timrå IK och Socialdemokraterna har gått hand i hand länge nog nu. Se ni likheterna. Två organisationer som verkligen har haft ett "hela havet stormar" runt omkring sig och varit i rejäl gungning de senaste åren.
Verkligheten har sprungit ifatt! Nu skall vi rädda denna säsong! Sedan bör det första symboliska spadtaget tas mot en ny Multiarena i Sundsvalls inre hamn alternativt i Birsta. För egen del kvittar det vart arenan blir belägen bara varumärket Timrå IK överlever även på sikt.
Höj blicken och vidga vyerna! Även om laget i vårt hjärta byter planhalva så betyder inte det att vi förlorar någonting. Vi vinner istället en stor stolthet över det vi hittills åstadkommit och som nu växt ur sin kostym.
Låt Sundsvall få förädla oss! Historiken kan ingen människa ens med bästa vilja i världen, elak retorik eller dåres envishet rita om!
VI ÄR TIMRÅ IK - ÅH VI GER ALDRIG UPP!
Redigerad kommentar