Till att börja med: det är ett jävligt märkligt uttalande från Nubben. Det han säger stämmer inte, vilket såväl han och artikelförfattaren bör känna till. Rotation har skett inom flera lag av en eller annan anledning. Istället för att frågan "hur menar du nu?" ställs i intervjun, så förblir den frågan obesvarad och upp till oss att tolka. Sen vet vi inte om frågan ändå ställdes eller om svaret var ett brottstycke av ett längre resonemang, men det ser ju rakt av märkligt ut. Inte minst för oss utomstående som är hyperkänsliga just nu för all negativ energi.
Att jag sitter lugnt i båten är en grov missuppfattning. Jag skriver inte under på det stundtals debila tonläge som råder här och i andra kanaler bara, inte helt och hållet. Det finns det fler som inte gör, men jag älskar uppenbarligen att jävlas. Hur var och en resonerar kan inte jag svara på, däremot utesluter ingenting att även jag kan närma mig vad jag stundtals uppfattar som ett apstadie just nu. För mig personligen är det helt enkelt så att det är betydligt intressantare att försöka lyfta blicken en aning och baka in andra värden i det hela. Provocerande? Uppenbarligen. Fullständigt fruktlöst är det också, inte minst när förlusterna fortsätter att rada upp sig. För: som vi alla vet – en förlust är en dålig match. En vinst är en bra match. Av/på. Svart/vitt. Nyanserna framträder bara när vi själva inte är så hårt drabbade själva.
Och samtidigt tröskar man på inom laget och klubben. Brister inte det ena, så brister det andra. Det ena går mot det bättre, samtidigt som det andra helt plötsligt dippar ner mot noll. Fruktansvärt frustrerande, och fanns det ett handfast och direktverkande motmedel skulle inte framförallt nykomlingar hamna i den här sortens i stort sett förlamande beteende. Det kan hända andra lag också, inte minst HV ifjol, men extra vanligt är det för nykomlingar. Det är förtvivlat svårt att runda ett sådant faktum.
"UNDANFLYKT!!!11" Jao, det beror på hur man ser det hela. Den enda quick fix som behövs i det här läget är samtidigt det som är som absolut svårast att lyckas med: ett trendbrott. Inte bara en vinst, utan att man lyckas hitta en jämnhet i den diametralt andra riktningen än den just nu pågående poängtrenden. Därom är vi samtliga fullständigt överens. Hur det ska gå till utan att genomföra förändringar och justeringar övergår mitt förstånd, så check även på den. Vacker tass.
Men det är där det blir så satans jobbigt. Vilka förändringar? Vissa är 110% säkra på sin sak. Matchresultaten talar sitt tydliga språk. Huvuden ska helst rulla, tränare ska pingas in på Twitter. Vi vill inte höra något om "framsteg" eller "bra insatser" vi vill höra mer om VÄGEN FRAMÅT! Vi vill höra hur man ska ta sig ur detta. Eller det vill vi inte alls det, för vad vi i pöbeln menar är Den Enda Lösningen verkar diffa med hur de ansvariga ser på situationen. Det är åtminstone vad som kommuniceras utåt. Vi vill höra att Nubben är lika missnöjd med situationen som vi är, eller att Torines och Backlund är missnöjd med hela den sportsliga organisationen med Nubben i spetsen. Säg något! Eller vinn matcher åtminstone. Eller ha lite kortare ledtider i allt, låt magen ta besluten. Kosta vad det kosta vill.
Och det är där allt bara fastnar, igen. Åtminstone för mig. Efter förstaperren igår vad jag fullständigt solklar i min uppfattning: Albin Carlsons negativa förvandling från en säsong till en annan är häpnadsväckande. Det såg inte ut som att han hade den minsta susning var han befann sig på isen, fullständigt yrvaken och vilse. Bra, han fick sin istid där och inget har blivit bättre. Då kan vi fimpa honom, tänkte jag. Sen kliver han helt plötsligt ut i tredje och uppträder som att absolut ingenting har hänt sedan ifjol, när vi gav det hela ett ordentligt försök genom att mer efterlikna fjolårets presspel och verkligen tryckte ner Frölunda. Jaha, då blev man ju helt plötsligt nyfiken på vad det kan tänkas bli av honom lite längre fram. Sådär rullar det på. Men poängen, de uteblir.
Kontentan är att vi dras med riktigt långdragna barnsjukdomar. Ofta i någon form av klustersmitta, en lagdel åt gången nästintill. Så kan vi inte ha det, det syns i tabellen. Smarta beslut krävs, och en jävla massa medstuds. Det förstnämnda kommer hjälpa det andra på vägen, men dessvärre har det sistnämnda befunnit sig så länge inom "unlucky"-fältet i vår trendkurva att även tyngdlagen snart kommer hjälpa oss på traven, åtminstone effektivitetsmässigt. OM vi orkar hålla i. Gör vi det? Och räcker det? Eller kommer jag istället behöva dra detta om målvakterna ännu en gång? Faller backarna tillbaka i gamla synder? You never know, i denna bottenlagsbusiness. Heaven and hell. 98% hell.
Byta tränare? Jag tror vi kan göra något roligare för pengarna, vilket knappast chockerar. Det ser dessutom ganska löjligt ut att sparka tränare som nykomling, vilket vi lär få höra utifrån. Däremot: addera tränare/ledare? Mycket gärna. Sen får gärna Freddan smyga ut bakvägen om han vill det när vi kravlat oss upp på banan igen, det handlar inte alls om honom. Det handlar om att det finns delar i vårt spel som definitivt trendar mot det bättre och att ALLT krut måste läggas på att förbättra spelartruppen på ett eller annat sätt för att överhuvudtaget kunna dra nytta av en sådan utveckling.
TIK1928: Ja, det var bra att man tog in någon utifrån. Förhoppningsvis kan han jobba bort den tråkiga looser-mentaliteten som rådit i föreningen under en lång tid.
Man har tyckt synd om sig själv allför länge.. "vi är en liten förening", "vi har inga ekonomiska resurser", "vi kan inte förvänta oss att slåss med dom stora klubbarna" och så vidare.
Det bor närmare 120 000 mäniskor i närområdet, och vi har flera stora företag, så förutsättningarna finns absolut att komma upp på samma nivå som Färjestad t.ex.
Det gäller bara att framställa sig som en förening som vill något, och det i sin tur kommer locka fler sponsorer. Alla gillar en vinnare.
Wallson är riktigt vidrig. Får med sig ett tveksamt 1-0 sedan slipper en 5+GM vid ställning 1-2, hur fan kan man klaga på domarna då.
Gillar att Mike ställer löven och Wallson mot väggen och påpekar att de vid ställning 6-1 åker och hånar motståndare och riktar ilskan mot domare och ifrågasätter ifall det är bra beteende. Inte en gnutta sportslighet i den föreningen.
Nu jävlar sluter vi upp bakom Timrå i finalen, den onda sidan får inte vinna detta.
"Det känns som att du kommer till en klubb där spelarna trivs ihop, och flera har skrivit på för nya år även om de kanske hade kunnat spela i SHL?
– Det är verkligen den uppfattningen jag fått. Kolla Modo som tappar nästan varenda spelare medan nästan alla väljer att stanna kvar i Timrå IK, säger han och funderar vidare:
– Har man varit med i hockeyn länge så vet man att omklädningsrummet betyder ALLT, så att det finns en bra lagstämning är kul att se. Jag har verkligen hört att det är en rolig klubb att vara i."
PezN: Känns oerhört mysigt det här. Så många poäng som presenterades i dag. Nästa gång blir det tydligen fyra nyförvärv. Utöver de glada nyheterna och professionalismen är det framför allt stämningen man slås av. Nubben vågar stå och skämta med nyförvärven inför öppen ridå, klappa dem på axeln och driva med dem, ge dem smeknamn, till och med prata om att familjen har förlängt. Jag tror att det är en starkt bidragande orsak till att de här killarna förlänger: gemytet, familjekänslan, humorn. Nu har vi hittat vår nisch. Man kan vara proffsig och ändå småskalig och familjär. Precis där vi ska vara. Känns gudomligt. Hoppas nu bara att det blir hockey av i höst. Kram!
Alltså...vilka jävla moralsegrar vi tagit nu. Underläge, tokforcering och tung press i motståndarzonen sista 10, ut med målvakten och kvittering, sen sent avgörande i förlängningen två ggr om. Så grymt jävla mäktigt! Och sjukt välförtjänt, sett till poängfördelningen den senaste månaden som, det överlag rätt fina spelet till trots, varit alltför skral. Hatten av för det!
Och grymt kul att se Svedberg idag. Jeeez, vilken högsta nivå han har. Bratten i all ära, men...nä. Den här nivån har han en bit kvar till. Hatten av igen.
Och, Wedin Wedin...merde. Vilken jävla chef han är där ute. Han har alltid haft attityden, men jag trodde ärligt talat inte att han skulle kunna bli en riktig målskytt ens på allsvensk nivå. Sjukt imponerande. Inte bara målskyttet, utan drivet, viljan, finesserna. SHL:s bästa forward. Hatten av i ödmjuk bugning.
Plötsligt längtar man till nästa match. Kollar tabeller, statistik. Vill se highlights. Kramar surgrannen och kör dubbla omgångar med frugan. Swishar kebabpengar till kidsen fast dom egentligen borde få en uppsträckning för att, igen, travat disk istället för att tömma maskinen. Spontanringer morsan för att gå på djupet med alla krämpor. Betalar räkningar. Längtar till jobbet för att diskutera hockey med såväl leksingar som djurgårdsjävlar. Osv.
Weird egentligen, hur det kan svänga. Var på väg att slänga ut tv-helvetet med en minut kvar av brynäsmatchen. Nu sitter man här, 4 poäng senare. Och konstaterar: mirakel händer! Och: en bortavinst! Mot nästan-serieledarna!
Nu ska det bli jävligt intressant att se vad som händer framöver. Dessa två matcher bör (ska!) sätta sig i huvudet på spelarna, rakt i belöningscentrat. Den som jobbar får tur. Och: den som vill, vågar och tror kan försätta berg. Det tar vi med oss. 28 matcher spelade, 2 poäng till säker mark. Den som inte tänker "det k a n gå" är faen störd på riktigt.
Smokey: Den som har tvivlat över Berglund o Boyce betydelse i Timrå IK... bör rimligtvis fatta varför dom är kvar! Inte ett gnäll/skitprat vill jag ha höra om dom en enda gång till.
WifstaÖstrand: Häftigt att se Elias Pettersson få tårar i ögonen och nästan bryta ihop när han får höra att Timrå gått upp direkt efter slutsignalen i Växjö - Malmö.
Grattis till en mycket väl genomförd säsong Timrå!
Jag vet inte vad man ska säga riktigt. Hur det än går de kommande veckorna så kommer #54 vara den enskilt viktigaste spelaren i den här klubben det här decenniet. Går det som vi alla hoppas och vi klarar av att etablera oss på allvar så kommer hans legacy fetstilas ännu mer. Det är tack vare hans energi och utveckling som vi våren 2016 till slut kunde nå någon form av framgång efter så många år av sportslig stagnation. Vi började helt plötsligt vinna mark och bli en klubb som andra unga spelare attraherades av. Vi hade inte haft en chans att plocka en sån som Lööke säsongen efter utan Dahlén. Sen började det rulla på allt mer.
Styr min dystra franska bil mot en avkrok med vapenfabrik på dekis. Karlskoga är ingen munter plats.
Ishallen är väl bland det tuffaste man kan hitta. 70-tal. Långsida och kortsida i kall grå betong med en känsla av ståplats och torsk på Tallinn. Dock trevliga vakter och personal. Nu har man även fått EN biljettkassa som tar kort!
Idel hårdrockar t-shirts och slitna jeansjackor varvat med bittra gubbar som byggt kanoner och spränggranater i hela sitt liv. Läktarna känns sådär farliga som Bronx i New York kändes 1984.
Timrå värmer upp. Vi får ögonkontakt med spelarna som ser förvånade ut när man tittar på fyra tillresta supportrar som står ensamma tätt ihop mitt i tårtbiten för bortastå.
Ur skuggorna kliver plötsligt en stabil herre i TIK-keps. Hälsar med ett fast handslag och brättar på felfri dialekt att han bott här i typ 30 år. Han sjunger plötsligt låten som finns på skiva med Jonny Cutts orkester där Lillstrimma kompar... Ni vet den där "pucken släppes".
Matchen är lunk. Inga toppar. Många utvisningar. Timrå står upp men har problem med avslut. Karlskoga får som jag ser det, ett skitmål när ett höstlöv finner ner från bakom målet. Sedan står det 1-0 i månader. Timrå klarar utvisning efter utvisning. Till sist orkar man inte stå mot och det känns som om alla längtar bort. Hem. Ut ur den kalla ödsliga hallen. Ut i den värmande och blöta höstkvällen i två graders värme.
Minns inga namn. Ingen TIK-are mejslade fram sin profil. Vi blev mest en grå massa av rött och vitt.
Sista två minuterna fick vi sällskap av en kvinnlig ordningsvakt i full uniform. Hon talade oavbrutet om dansband, hästhoppning, tråkig sambo och om uppdraget att eskortera oss ut i mörkret efter matchen. Stötte hon på oss? Eller var hon bara glad över besökare utifrån? Vi stirrade krampaktigt på de sista minutrarna när TIK körde sex mot fem. Hon bara malde på.
Hennes värmländska klingade till sist bort när vi hesa styrde iväg från denna hemska håla.
Don Corleone Johansson hade känt olust en längre tid. Han hade grubblat fram och tillbaka och till slut kommit fram till vad det var som tyngde honom. Han kallade på en av sina närmaste förtrogna.
Kent ”Nubben” Norberg gick med resoluta steg mot Dons kontor. Don hade kallat på honom, det måste betyda att något viktigt var i görningen.
”Nubben” tvekade en sekund, han tryckte sedan på ringklockan till Dons kontor. Det kändes som en evighet, men sen rasslade det till och det gröna ljuset lyste både inbjudande och hotfullt. ”Nubben” tog ett djupt andetag, öppnade dörren och steg in.
Don såg sliten ut, han hade mörka ringar under ögonen och ”Red Eaglesmärket” hängde på sniskan på Armani-kavajen. Någonting är fel, tänkte ”Nubben” Don Corleone Johansson sade: ”Käre Kent, du vet att vi i Timrå-familjen uppskattar ditt arbete som sportchef. Ditt arbetssätt och din förmåga har till och med blivit ett ämne för den annars så Stockholmsfixerade kvällspressen. Du börjar bli synnerligen attraktiv inom svensk hockey ” Jag har ett förslag som du inte kan motstå.
Don fortsatte: ”Ahdrians indiankräk tror att de är något. De babblar i pressen om att de är för stora och för bra för Elitserien. De skall bygga ett campus och de skall ha en organisation liknande lagen i NHL. De skall även anställa en General Manager. Det senare fick jag höra på upptaktsträffen på Vikingfärjan, då jag hade Ahdrian som bordsdam under middagen. Han skröt att de hade över 60 miljoner i eget kapital samtidigt som han försökte smeka min pung. Han är en riktig stygging Ahdrian och nu skall han få en riktig minnesbeta.”
Don sade vidare ” Jag vill att du Kent skall lägga rabarber på GM-posten. Ahdrian är lite nyfiken på dig så det borde inte vara några bekymmer. Du har sedan lite drygt två år på dig att bränna upp alla pengar som han skröt om. Försök skriva kontrakt med några avdankade finnar, de är lata och dyra som satan. När du lyckas bränna alla deras smutsiga pengar så säger du upp dig självmant. Jag räknar med att du klarar det på drygt två år. Efter det är du självfallet välkommen tillbaka till Timrå-familjen igen. För att det hela skall bli mer trovärdigt, plocka med dig vår förstecenter. Fansens eventuella vrede tar jag hand om.” Efter löfte om villa i Billdal och en personlig p-plats vid Scandinavium tackade ”Nubben” JA till ”operation- Little Big Horn 2”
Don Corleone Johansson var nöjd. Han sippade på XO-cognacen och han visste att ”Nubben” aldrig skulle svika honom.
Ett nytt orosmoln hade dock uppenbarat sig på den rödvita himmelen. Don hade under senare tid börjat jämföra Västernorrlands län med en stad i vilda western. I en sådan stad fanns det inte plats för två Sheriffer. Här insåg Don att det egentligen var en fråga om estetik. Skulle den genetiskt mer fulländade Timråfamiljen stå som segrare krävdes det en hel del list. En simpel revolverduell verkar riskabel när merparten av de andra är begåvade med mer än tio fingrar och kan därför kanske trycka av snabbare. Han tog en rejäl klunk av Grönstedts XO och kom plötsligt på det.
Föregående sommar hade Don fixat till en schyst deal. Den avgående tränaren ”Challe” behövde måla om sitt sommarhus på Alnön. Don var barndomsvän med gamle Eje på färghuset och en mycket fördelaktig affär (om man är Challe) genomfördes. Challe stod därefter i skuld till Don.
Challe blev verkligen konfunderad när det pep till i mobilen och SMS:et inte hade avsändaren ATG. Det var Don som sökte honom, vad kunde han vilja? Kontraktet var fullföljt, inget annat elitlag ville veta av honom. Jag skall ju träna DIFs juniorer när jag målat klart tänkte Challe. Dagen efter tvekade Challe en sekund, han tryckte sedan på ringklockan till Dons kontor. Det kändes som en evighet, men sen rasslade det till och det gröna ljuset lyste både inbjudande och hotfullt. Challe tog ett djupt andetag, öppnade dörren och steg in.
Don var uppspelt, nästan manisk. Han sade: ”Charles, din acne är värre än vanligt, din näsa är som en lanterna men jag förlåter dig.” Han fortsatte: ”Du är skyldig mig en tjänst och nu är det din tur att betala tillbaka. Du vet om att du är en usel tränare och att du är expert på att skapa disharmoni i ett lag. Du skall fjäska för Fredrik Andersson och se till att bli MoDos nya tränare. Försök att få med dig exempelvis Andreas Johansson, också han en riktig usling som gav Mora den förgörande dolkstöten. Tillsammans skall ni köra Modo till kvalserien. Jag vet att de har taskig ekonomi, så se till att de spränger budgeten vid års-skiftet någongång genom att påtala att några nya dyra värvningar behövs, gärna en hel femma. Se till att de åker ut via kvalserien, men gör det snyggt, via exempelvis en tredjeplats! Kan jag räkna med dig Challe?”
Don såg ovanligt bestämd ut tyckte Challe, dessutom luktade han cognac, dyr sådan.
Ok, sade Challe. Jag gör Don en sista tjänst. Ni såg till att jag kunde måla om huset för en spottstyver. Jag skall göra mitt bästa för er skull. Challe gick från Dons kontor med rak rygg och med stolthet i blicken. Han hade ett uppdrag, han kände sig hedrad.
Don gick fram till karaffen och hällde upp en riklig mängd Grönstedts XO i en kupa, han var nöjd och kände tillförsikt, han tog en rejäl klunk.
Zäta75: Kan bara hålla med, tycker personligen att Dahlén har för dålig rörelse samt så stannar han upp PP för ofta istället för att låta pucken gå eller för den delen som Wedins första ett direktskott!! Det ska allt för ofta sugas in puck för att leta å leta å leta. Sen gillade jag att ha Kapanen på andra kanten som kan skjuta direkt, då får vi ytterligare ett hot.
Är ny på forumet och bor i HV land (Jönköping) men har hållit på Timrå sedan återkomsten 2000, tack vare min tyvärr bortgångne farbror Boo Ahl och en viss Z:a som tog då Elitserien med storm :-)
Mappe: Jag åkte på den där Olli-pandemin.. Hejar på ett annat lag i Allsvenskan, men blev nyfiken på laget med denna tränare efter att ha sett några klipp här och där först. Sen började jag att kolla på YouTube på lagets träningar och avsnitt efter matcher. Sen tog jag en prenumeration på ST och googlade fram halva priset på TV4 hockey i 3 månader. Nu har jag börjat kolla på biljetter till någon match..
Gooode: Många som redan sagt sitt kring detta och jag kommer säkert upprepa något som någon annan redan sagt, MEN!.
Vad vinner klacken på att bojkotta på matchen idag? Laget, dvs spelarna och framförallt Walli som blivit "uthängd" behöver väl klacken mer än någonsin idag? Att visa stöd för Walli och bara sjunga "vi hatar Modo" de första säg 5-10 minutrarna skickar väl en tydlig signal till laget att vi har deras rygg.
Det skickar också en tydlig signal till dessa "PK-riddare" att de inte diktrerar villkoren för vad klacken ska sjunga eller inte, det i sig har också ett signalvärde.
Och sen framförallt till sponsorerna, de är oerhört viktiga för klubben för att få ekonomin att gå runt, men de äger inte oss. De är därför att supporta ekonomiskt.
Protester kan vi hellre köra genom banderoller och liknande, men svik för fan inte laget och låt dem spela inför en tyst läktare. Vi är fan så mkt bättre än så.
Kerstin_k: Hempen är alltså död. Väldigt tråkigt att höra. Han hade sina demoner att brottas med genom livet. Här på HS så har han o jag verkligen bråkat genom åren… det har varit högt o lågt i vår inlägg men ändå med en försonande syn på det hela. Det blev en bra respekt mellan oss två. Vi var också överens vill jag påpeka… en del gånger. 😅 Han kommer att saknas. Det är ett som är säkert. Han stod alltid upp för sina åsikter på gott o ont, ibland. Nä, det här var riktigt tråkigt att höra. 💔
Tom Topp: Jag hade en 11-åring, en 12-åring och en 14-åring (3 tjejer) med mig igår. De två förstnämnda var på sina första Timråmatcher förra säsongen och ser sig följaktligen som klackveteraner. 12-åringen grät av glädje när Wedda avgjorde och kompisen (14-åringen) sa på vägen ut "Det här var seriöst det roligaste jag gjort nån gång!" ❤️🤍
Nu har jag haft förmånen att vara klubbdirektör för Timrå IK i snart två månader, och vilken resa det har varit! Här är några reflektioner och insikter från denna intensiva och lärorika period
Relationsbyggande i fokus Jag har ägnat min första tid i klubben åt att träffa och lära känna spelare, ledare, personal, styrelse, partners, supportrar, kommunen och andra representanter för hockeysverige. Att förstå deras perspektiv och behov är avgörande för att kunna leda vårt arbete framåt på bästa sätt. Genom möten och evenemang har jag fått värdefulla insikter och feedback som hjälper oss att förbättra våra samarbeten.
Passion och engagemang Ett av de mest minnesvärda ögonblicken var när supporter Andreas hämtade smält is från vår arena för att använda som dopvatten för sin dotter Elsa. Detta visar den enorma passion som finns bland våra supportrar. Jag ser fram emot att fortsätta stärka dessa band för klubbens framtid.
Organisatorisk utveckling För att Timrå IK ska fortsätta att växa och bli starkare är en välfungerande organisation, både på och utanför isen, avgörande. Vi kommer att arbeta med att förbättra våra arbetsprocesser och kommunikationskanaler. En del av detta är rekryteringen av vår nya marknadschef, som kommer att spela en central roll i vår framtida utveckling och i att öka vår omsättning väsentligt. Målet är att skapa en smidig och effektiv organisation där alla medarbetare känner sig hörda och delaktiga.
Strategiska initiativ. Vi har också påbörjat arbetet med att utveckla en långsiktig strategi för Timrå IK. Detta inkluderar både sportsliga mål och långsiktig ekonomisk stabilitet. Arbetet med att konkretisera våra mål och delmål pågår och kommer att vara en central del av vår fortsatta utveckling.
Finansiella resultat Vi har nyligen släppt siffrorna för förra året och jag är glad att kunna meddela att vi har en omsättning på 124 miljoner kronor och ett resultat på 4,6 miljoner kronor. Detta är mycket positivt, men vi kan inte slå oss till ro. Vi behöver fortsätta att utveckla organisationen för att säkerställa långsiktig framgång.
Teamsters Vårt koncept för social hållbarhet ,Teamsters, är ett viktigt initiativ där vi får barn och ungdomar i rörelse, erbjuder läxhjälp och stöder deras utveckling. Vi får otroligt positivt gensvar från alla inblandade. Teamsters är en hjärtefråga för oss och visar hur vi bidrar till samhället utanför ishallen. Filmen nedan är från vår skolavslutningsfest på torget i Timrå den 13 juni. Tack för stödet
Jag vill avsluta med att tacka alla i Timrå IK-familjen , spelare, tränare, övriga medarbetare, supportrar och partners, för det varma välkomnandet och stödet jag har fått. Tillsammans kommer vi att fortsätta arbeta mot vårt gemensamma mål: att göra Timrå IK till en ännu starkare kraft inom svensk ishockey. Jag ser fram emot att fortsätta denna resa och dela fler framgångar med er alla.
Olli Nomadinen : Nu har Lilla farbrorn flyttat 100k till min föredetta chef som kommer att baka in dom i den sponsring han är inblandad i (SCA) blev lite snål hade ju lovat tvåhundra men jag hoppas verkligen att pengarna kommer till nytta någonstans i TIMRÅ IK🇺🇿🇺🇿🤠😎💸
Bee: Vissa spelare förtjänar lite mer än bara "Tack för dina insatser och lycka till framöver" tycker jag. Typ "du var en stark bidragande orsak till att vi tog klivet upp igen och nu är en etablerad SHL-klubb. Ditt namn kommer föralltid finnas med i historieböckerna. Tack Albin!"
Vet inte om det nämnts sedan igår, men jäklar var tunga Alvarez, Pääjärvi, Mieho och Lander är efter sargerna. Ett extra + till Mieho som mosar Hardegård mot sargen, och konfronterar Bromé efter divingen.
Kebab_House: Några rader om vad Blomman anser om TIK:
Jag och min familj har haft en fantastiskt tid här i Timrå. Att få vara med att resa tillbaka till SHL och att även få etablera Timrå i SHL igen. Vill tacka alla underbara lagkamrater ledare och Timrå som organisation som gjort vår tid här oförglömlig, kommenterar.
OlliJanne: Själv önskar jag alla Brynäsare all ångest dom kan få och ännu mer. Ångest o misär bygger karaktär. Karaktär är allt annat än vad Brynäsare har. Timråiter har genom åren blivit luttrade vindpinade tallar som klarar av allt när det gäller ångest och misär. Karaktär är allt som definierar en Timråit. Så… till alla Brynäsare som tror sig veta vad ångest är… jag önskar dom allt o lite till. Det kan dom ryggradslösa icke karaktärerna behöva. Så det blir nåt av dom.
Kerstin_k: Niklas och hans NHC är en ruskigt trogen Timråsupporter som gör allt han kan och lite till för föreningen. Han har varit ovärderlig under dessa år tror jag.
{297}: Dahlén är verkligen ett unikum i hockeyvärlden. Till och med SAIKs och Luleås supportrar vill att Dahlén håller sig till Timrå, inte för att dom tycker han är för dålig, för dom hade hemskt gärna sett en spelare av hans kaliber i deras lag, men för att han är det sista hoppet för klubbhjärta som finns kvar.
Håkkybåkky: Den sekvensen måste följas upp på något sätt! (Uppmaning till ST!) Otrolig aktion av småkidsen som hänger där vid varje paus och slutsignal. Giriga att få komma över en avbruten klubba som ändå ska slängas, men kanske ännu mer giriga efter godis. Och då ger man bort en hel kexchoklad till matchens spelare.
I barnvaluta är det som att skänka bort sin allra käraste ägodel.
Laget som för en (snart dryg) månad sen ständigt uppfann nya sätt att förlora på har plötsligt hittat ett sätt att vinna: jobba stenhårt och för varandra. Det är inte snyggt alla gånger, särskilt inte i tredjeperioderna när det ska spelas på ledning. Idag var det stolpar och skridskor som räddade onödig dramatik i slutet.
Annars var ju känslan att det kunde bli en brun afton när Timrå missade nästan allt i 1a och MIF gjorde två mål på typ ett halvt läge. Lite övermod och slapphet framför kassen där. Men så kom 2a och Lalles drypsäkra avslut efter typ 30 sekunder. Då började man vibba att det kanske kunde bli någon pinne till slut ändå.
Och det blev det ju, hela tre stycken. 17/21 pinnar. Fattar ni det oerhörda i den statistiken? Heeeelt gälet.
Som nämnts: Hanzl är en jävla härförare. Många liter svett i den matchtröjan. Han skulle behöva lite avlastning. Nu är han förstavalet i alla spelformer och moment; PP, BP, offensivt tek, defensivt. Men han får skylla sig själv kanske, när han är så jävla bra.
Dags att vila JJ mot Växjö, va? Grymt jobbat under dom här 7 matcherna, även om det idag höll på att sluta illa när han fick feeling och ville köra en Myllys. Rajjan kan få stå på huvudet en match.
Så, laget som i princip var klart för kval i slutet på oktober är nu uppe och nafsar i slutspelshasorna. Hur fan gick det till egentligen?
Misstänker att Nubben tog till sig våra råd här på Hockeysnack. Tålamod! Tro på laget! Börja inte sparka och tokvärva! Ha förtroende för Freddanz!
Eller nåt. Nu är vi bara - knappt - halvvägs in i serien, och det lär komma nya dippar och fosterställning-i-duschen-perioder. Men: nu tävlar vi på riktigt. Det dagens Timrå presterar på isen nu är eoner ifrån det stapplande fippel som presterades till och med oktober.
Jag är helt mållös (egentligen), och så där euforiskt tom på känslor som man bara kan bli när Timrå sparkar ens hockeyångest i fejjan. Städade vi precis av MIF i en måstematch? Är vi uppe på 25 poäng strax efter Brynäs och LHC med en match mindre spelad? Hur. Fan. Gick. Det. Till?
Ingen jävla aning. Förmodligen bara El Presidente Nubbo och Demon-Freddanz som vet. Men, en sak har jag dock jävligt klar för mig:
{9037}: Per Svensson är sannerligen vår sheriff! Vilken busterhistoria alltså. 33 år och verklig SHL debut och levererar på detta sätt. Man blir nästan tårögd när man tänker på vilket hjärta och pondus han spelar med! 💪
Nu bryter jag in här i allt roligt snack och vill bara uttrycka min glädje över att vi fortfarande krossar Modo vad gäller storleken på mediakuben. Dom ska alltså sätta upp en ny kub och fixa lite annat krimskrams i arenan och när det då gäller mediakuben så kommer deras nya vara 112 kvm stor. Timrå IK's mediakub är 170 kvm stor, så oavsett vad vissa härinne vill ha sagt så är Modo inte med i matchen där överhuvudtaget. Men det tvivlar förstås ingen på heller.
ionloo: Hur många av er skulle skriva under ett papper som kräver Mike Helbers avgång? Tryck på gillaknappen isf. Funderar på att skicka in en skrivelse till Cmore efter gårdagens fullständiga dikeskörning av Helber där han försvarar Björklövens beteende på banan flera gånger i direktsändning. Fullständigt sanslöst! Så får man inte bete sig som expertkommentator. Att han är extremt vinklad och håller på ett lag (aldrig Timrå) gör inte saken bättre direkt.
Bra signaler! Känns som en sån där "satsa i motvind"-lösning som kommer få stora positiva effekter på sikt. När andra klubbar vänder ut och in på klubbkassan just nu för att hitta snajpers, målvakter, högerfattade backar osvosvosv så säkrar vi upp en hajpad fystränare istället.
Det lustiga är ju att detta var VH lån för hela året som lämnande, så mycket var det kontraktet värt.
Börjar bli less på klubbar som gnäller om ekonomin och sedan lånar in spelare. Senast SSK som sa att om 9v måste dom stänga ner verksamheten, sluta spela matcher och säga upp personal. Dagen efter kom svaret, man tar in en till spelare och har nu 5 i truppen på lån.
Kolla trupperna, vissa lag har upp mot 17-18 forwards, 4 målisar och 10 backar i truppen just nu.
Det är fan inte att ta ansvar för sin ekonomi och jag hoppas statligt stöd uteblir för dessa, tar man in ett lån och gör en ordinarie spelare övertalig och vill permitera denna borde man inte få någon ersättning alls. Sedan hoppas jag att ev ersättning blir villkorad att man faktiskt gjort allt för att överleva ekonomiskt själva och inte gått in i en köpfest och sedan förväntar sig ersättning.
DansbandsWolf: Jag vet inte hur kärleken till ditt lag fungerar men för oss fungerar kärleken som i alla delar av livet, man älskar och blir sviken. As simple as that.
Men själva grundbulten i kärleken... om den är på riktigt... handlar ju om att våga vara naiv och drömmande nog att älska ändå. Min kärlek till Timrå påverkas inte av vad spelarna heter eller ens om laget vinner el. förlorar. Den är en grundlag.
Det är motgångar som definierar en människa likväl som ett lag. Det är hur man enas under motgångar som berättar något för oss, om laget består av en samling underhuggare eller av hjältar.
Att skråla sig hes i kortege längs Storgatan när man vunnit kan vem som helst göra. Att möta fans o media när man ligger näst sist och får stryk med 0-7 mot sina värsta rivaler, är en helt annan sak.
Jag sviker aldrig.
Egentligen är det både rätt rörande och patetiskt att de enda som förblir trogna en klubb livet ut är vi supportrar.
Vi timråiter är lojala in i döden. Vi är trogna hundar. Vi är löjliga lallare, romantiska dårar som faktiskt tror på en spelare när han säger att han älskar klubben han är i... tex Dahlén. Vi tror förresten inte... vi vet.
När man talar om kulturer i olika klubbar blir det gärna lite flummigt. Det är lätt att fastna i myter. Kultur är inte bara något ”som sitter i väggarna”.
Kultur är inte ständiga nostalgitrippar eller rotande i det som varit, som för tex Modoiter mfl som nostalgiskt gråtrunkar till youtubeklipp på att det var bättre förr.
Det blir liksom lite svårt att gå rakt fram när man ska titta bakåt alldeles för mycket.
Ett slags kultur sker här och nu också faktiskt. Kultur skapas dagligen, i det stora och det lilla… t om hur man klär sig när man är ute och rör sig bland folk, hur man för sig, vad man säger och inte säger till pressen osv. Kultur bryr sig väldigt lite i det som har varit.
Just nu är det så här för Timrå IK: Det enda som går att vinna är framtiden. Det förflutna är lika dött som grus… just nu... snart är vi väl där med Modoiterna också och gråter över att det var bättre förr men den dagen den sorgen. Det som gäller för Timrå IK nu är att foga samman bitarna från sitt fina förflutna med den hägrande framtiden.
Så ser jag på det iaf... Kärleken är som herpes...man blir aldrig av med den.
Det börjar bli lite väl mycket mobbingmentalitet här inne nu. Även om någon skriver nåt som man uppfattar som lite halvkorkat så räcker det väl att sakligt argumentera emot, alternativt ignorera personen i fråga? Att fyra fem pers öppet hånar personen för att samla billiga poäng och få ett grönt inlägg är inte så snyggt.
Med ny tränare och en bättre organisation blåser äntligen positva vindar för damlaget.
"– Förra året gjorde vi en nystart, vi hade tappat hela vår trupp, men vi såg det som ett första steg och egentligen var tabellen ointressant. Vi ... | Läs mer
Till att börja med: det är ett jävligt märkligt uttalande från Nubben. Det han säger stämmer inte, vilket såväl han och artikelförfattaren bör känna till. Rotation har skett inom flera lag av en eller annan anledning. Istället för att frågan "hur menar du nu?" ställs i intervjun, så förblir den frågan obesvarad och upp till oss att tolka. Sen vet vi inte om frågan ändå ställdes eller om svaret var ett brottstycke av ett längre resonemang, men det ser ju rakt av märkligt ut. Inte minst för oss utomstående som är hyperkänsliga just nu för all negativ energi.
Att jag sitter lugnt i båten är en grov missuppfattning. Jag skriver inte under på det stundtals debila tonläge som råder här och i andra kanaler bara, inte helt och hållet. Det finns det fler som inte gör, men jag älskar uppenbarligen att jävlas. Hur var och en resonerar kan inte jag svara på, däremot utesluter ingenting att även jag kan närma mig vad jag stundtals uppfattar som ett apstadie just nu. För mig personligen är det helt enkelt så att det är betydligt intressantare att försöka lyfta blicken en aning och baka in andra värden i det hela. Provocerande? Uppenbarligen. Fullständigt fruktlöst är det också, inte minst när förlusterna fortsätter att rada upp sig. För: som vi alla vet – en förlust är en dålig match. En vinst är en bra match. Av/på. Svart/vitt. Nyanserna framträder bara när vi själva inte är så hårt drabbade själva.
Och samtidigt tröskar man på inom laget och klubben. Brister inte det ena, så brister det andra. Det ena går mot det bättre, samtidigt som det andra helt plötsligt dippar ner mot noll. Fruktansvärt frustrerande, och fanns det ett handfast och direktverkande motmedel skulle inte framförallt nykomlingar hamna i den här sortens i stort sett förlamande beteende. Det kan hända andra lag också, inte minst HV ifjol, men extra vanligt är det för nykomlingar. Det är förtvivlat svårt att runda ett sådant faktum.
"UNDANFLYKT!!!11" Jao, det beror på hur man ser det hela. Den enda quick fix som behövs i det här läget är samtidigt det som är som absolut svårast att lyckas med: ett trendbrott. Inte bara en vinst, utan att man lyckas hitta en jämnhet i den diametralt andra riktningen än den just nu pågående poängtrenden. Därom är vi samtliga fullständigt överens. Hur det ska gå till utan att genomföra förändringar och justeringar övergår mitt förstånd, så check även på den. Vacker tass.
Men det är där det blir så satans jobbigt. Vilka förändringar? Vissa är 110% säkra på sin sak. Matchresultaten talar sitt tydliga språk. Huvuden ska helst rulla, tränare ska pingas in på Twitter. Vi vill inte höra något om "framsteg" eller "bra insatser" vi vill höra mer om VÄGEN FRAMÅT! Vi vill höra hur man ska ta sig ur detta. Eller det vill vi inte alls det, för vad vi i pöbeln menar är Den Enda Lösningen verkar diffa med hur de ansvariga ser på situationen. Det är åtminstone vad som kommuniceras utåt. Vi vill höra att Nubben är lika missnöjd med situationen som vi är, eller att Torines och Backlund är missnöjd med hela den sportsliga organisationen med Nubben i spetsen. Säg något! Eller vinn matcher åtminstone. Eller ha lite kortare ledtider i allt, låt magen ta besluten. Kosta vad det kosta vill.
Och det är där allt bara fastnar, igen. Åtminstone för mig. Efter förstaperren igår vad jag fullständigt solklar i min uppfattning: Albin Carlsons negativa förvandling från en säsong till en annan är häpnadsväckande. Det såg inte ut som att han hade den minsta susning var han befann sig på isen, fullständigt yrvaken och vilse. Bra, han fick sin istid där och inget har blivit bättre. Då kan vi fimpa honom, tänkte jag. Sen kliver han helt plötsligt ut i tredje och uppträder som att absolut ingenting har hänt sedan ifjol, när vi gav det hela ett ordentligt försök genom att mer efterlikna fjolårets presspel och verkligen tryckte ner Frölunda. Jaha, då blev man ju helt plötsligt nyfiken på vad det kan tänkas bli av honom lite längre fram. Sådär rullar det på. Men poängen, de uteblir.
Kontentan är att vi dras med riktigt långdragna barnsjukdomar. Ofta i någon form av klustersmitta, en lagdel åt gången nästintill. Så kan vi inte ha det, det syns i tabellen. Smarta beslut krävs, och en jävla massa medstuds. Det förstnämnda kommer hjälpa det andra på vägen, men dessvärre har det sistnämnda befunnit sig så länge inom "unlucky"-fältet i vår trendkurva att även tyngdlagen snart kommer hjälpa oss på traven, åtminstone effektivitetsmässigt. OM vi orkar hålla i. Gör vi det? Och räcker det? Eller kommer jag istället behöva dra detta om målvakterna ännu en gång? Faller backarna tillbaka i gamla synder? You never know, i denna bottenlagsbusiness. Heaven and hell. 98% hell.
Byta tränare? Jag tror vi kan göra något roligare för pengarna, vilket knappast chockerar. Det ser dessutom ganska löjligt ut att sparka tränare som nykomling, vilket vi lär få höra utifrån. Däremot: addera tränare/ledare? Mycket gärna. Sen får gärna Freddan smyga ut bakvägen om han vill det när vi kravlat oss upp på banan igen, det handlar inte alls om honom. Det handlar om att det finns delar i vårt spel som definitivt trendar mot det bättre och att ALLT krut måste läggas på att förbättra spelartruppen på ett eller annat sätt för att överhuvudtaget kunna dra nytta av en sådan utveckling.